Nya Vågen I Kulturradion

Humorns halveringstid. Nya Vågen har fastnat framför YouTube och tittar på gamla humorklipp. Vi frågar oss vad som fortfarande är roligt tio, tjugo eller trettio år efter tillverkningsdatum. Humorns hållbarhetstid helt enkelt. Monty Python, Glenn Killing, Agne och Svullo - håller de måttet i dag? Är Hasse & Tages nostalgifaktor högre än humorkvoten? Är Hassans busringningar forfarande kul eller bara benknotor från 90-talet? Och hur är det med de verkliga humorklassikerna som Molière och Falstaff Fakir, får de fortfarande skratt? Stockholm Noir kallar Jens Lapidus sin trilogi från den undre världen. "Snabba cash" (2006) och "Aldrig fucka upp" (2008) är skrivna i klassisk romanform men nu kommer tredje delen i form av en seriebok: "Gängkrig 145" med regnvåta Stockholmsgator tecknade av Peter Bergting. Sofia Olsson och Måns Hirschfeldt har läst om en laglös samtid långt från innerstadens stylade finrum. Au contraire: Cecilia Djurberg gör en lovsång till bilen. I studion Sven Hugo Persson Nya Vågen har fast

Det ska fan vara teaterdirektör skrev August Blanche för 160 år sen, men Nya Vågen har idag ändrat till det ska fan vara museichef. Detta med anledning av den turbulens som funnits på svenska museer och konsthallar de senaste åren. Är det kraven på förändring och förnyelse som leder till konflikter mellan chef och personal, eller mellan museum och uppdragsgivare? Vad är ett museums uppgift idag när så mycket information finns tillgänglig via Internet och kabelnät? Hur ser en museichef på sin roll - går det att kombinera ansvar för både ekonomi och personal med ansvar för verksamheten? I studion sitter Anna Rosengren, chef för Sjöfartsmuseet i Göteborg, Lene Crone Jensen som är chef för Göteborgs Konsthall samt Gabriel Byström, kulturchef på Göteborgs-Posten. I Nya vågens kritikersamtal diskuteras fenomenet grafisk roman med utgångspunkt från Bo R Holmbergs och Björn Nordins nya ungdomsbok Hon heter Beatrice. Programledare: Malin Linneroth. ”Det ska fan vara teaterdirektör” skrev August Blanche för 16

En vandaliserad tunnelbanevagn, en nedklottrad svensk flagga och piratkopierad tv-spelsmusik - tre exempel på konst från Konstfack som granskats av jurister under våren. Men det mest omtalade verket i år måste ändå vara Konstfackstudenten Anna Odells fejkade psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Händelsen har gett eko, inte bara på kultursidorna och i oräkneliga rader bloggtext, utan också vid köksborden och fikarummen. Det som gör vårens konstdebatt ovanlig är att den handlar om verk som nästan ingen har sett. Den tolvte maj slår Konstfack upp portarna och där inne väntar svaret på den fråga som många av oss har ställt: Var det värt det? Vi frågar oss också: hur tänker vi på Konstnären i dag? Har det självförbrännande geniet en gång för alla förpassats till historien i en tid när det är lättare än någonsin att få insyn i andras tillvaro? Vi analyserar två aktuella dokumentärer: Mare Kandre - det är jag som är ett geni och En film om Olle Ljungström. Au contraire: Marie Lundström o En vandaliserad tunnelbane

Kultursidans makt. Det fanns en tid då den bildade borgerligheten noggrant följde de tongivande kritikernas omdömen på kultursidorna. Sedan dess har synen på kultursidans makt och innehåll förändrats radikalt. Nya Vågen diskuterar kultursidans roll och ställning idag, delvis med utgångspunkt i att flera stora tidningar fått nya kulturchefer det senaste året. Hur tongivande är dagens kultursidor? Vad avgör vad som blir kulturdebatt? Finns det ämnen och frågor som aldrig hamnar på en kultursida? I så fall, varför? Och så frågar vi oss hur livsstilspressen hanterar miljöfrågan. Hur förhåller sig inrednings- och designtidskrifterna till det faktum att konsumtion är svårförenlig med miljömedvetenhet? Flera nya tidningar med ekoinriktning har dykt upp på marknaden, vi har läst "Kloka hem" och "Eco Queen" och även "Residence" som mött miljökraven med sidan "Gröna val". Au contraire: Göran Sommardal om kabelmonopol. Medverkar gör Stefan Eklund, kulturchef på Svenska Dagbladet, Sverker Tirén, k Det fanns en tid då de

Cullbergbaletten: en internationellt framgångsrik kulturexport jämförbar med Strindberg eller ABBA. Ensemblen har sen starten 1967 dansat sig igenom ett fyrtiotal länder på lika många år, men har fortfarande inget permanent hem i Sverige. Tisdagen 28/4 presenteras Kulturrådets utredning om det anrika danskompaniets framtid. Flera avgörande frågor kan få sina svar. Förutom diskussionen om en hemmascen har också Riksteaterns huvudmannaskap diskuterats. I Nya Vågen ställer vi också den kanske mest avgörande frågan: hur förvaltas man arvet efter konstnärliga ledare som Birgit Cullberg och Mats Ek? Utredningen analyseras av Anna Ångström, danskritiker på Svenska Dagbladet och kulturredaktionens Cecilia Blomberg, Dessutom kastar vi oss huvudstupa in i den finländska kriminalromanens skuggvärldar, och hoppas på så sätt kunna utläsa något om det finska samhället. Vi har läst "Svart brev från Kina" av Björn Sundell och "Flickan i trappan" av Marianne Peltomaa. Med Bengt Packalén, direktör på Cullbergbaletten: en i

Och nu dags för Nya Vågen, idag om litteraturvetenskapens ställning och så en färd till mörkrets hjärta med konstnären Jan Håfström. Programledare: Kim Nordberg. Bokbranschen har upplevt några gyllene år. Mellan 1998-2007 växte försäljningen med inte mindre än 41 procent. Litteraturen klarar sig utmärkt, men läran om litteraturen - litteraturvetenskapen - verkar befinna sig i ett tillstånd av fortgående kris. Samtidigt som den läsande befolkningen masskonsumerar bloggtext, deckare och dataspel, är Gunnar Ekelöf fortfarande det finaste man kan skriva om på institutionerna. Menar vissa. Andra har påpekat att det är just forna tiders bidningsideal som ska försvaras mot angrepp från populärkultur och förflackning. Men hur ser diskussionen ut idag? Och så blir det en våldsam återresa uppför Kongofloden - konstnären Jan Håfström har återvänt till Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta i sin utställning på Liljevalchs konsthall. Au contraire: Karsten Thurfjell om det underbara med innerlig så Bokbranschen har upple

Västerbotten kallas ofta för berättarnas län, inte minst med tanke på alla författare som kommer därifrån. Även det muntliga berättandet har tagit fart ordentligt de senaste åren och är på god väg att utvecklas till en folkrörelse. Berättarcaféerna blir allt populärare, i höstas startade Umeå Universitet en berättarutbildning, flera folkhögskolor profilerar sig med berättandet och nästa vecka inleds den första stora berättarfestivalen i Skellefteå. Nya Vågen diskuterar denna utveckling och frågar bland annat om det finns risk för att det blir för provinsiellt och var de yngre generationerna får plats? I studion medverkar Marianne Folkedotter som är landets enda berättarantikvarie, spelmannen Tomas Andersson som gått i bräschen för det folkliga berättandet, skådespelaren Gunnar Eklund som gjort många föreställningar baserade på Torgny Lindgrens texter samt Robert Herrala, som är projektledare för Västerbottensteaterns berättarensemble.Nya Vågen har läst antologin ”Min mormors historia” som kommer ut i veckan

Graffiti, guerillastickning och offentliga kalendrar - det har blivit allt vanligare att se våra offentliga utrymmen utsmyckas av gatukonstnärer, och i Malmö har gatukontoret till och med allt som oftast valt att se mellan fingrarna för att låta konsten vara kvar på gatorna. Samtidigt har internet erbjudit många nya möjligheten att samlas kring gemensamma intressen, utan att behöva ta del av den traditionella föreningsverksamheten. Men är allt detta en ny kulturform? Ja, det menar man i Malmö där en egen kulturutredning gjort ordet ”spontankultur” på modet. Och utredarna går så långt som till att dra slutsatsen att fler människor idag är aktiva som ”spontana” kulturproducenter än de som är aktiva som konsumenter. I studion: Daniel Tjäder, rapportförfattare, Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet och Ola Gustafsson, som driver galleriet Elastic. Vi besöker också utställningen ”Stick gaffeln i ögat”, på i Köpenhamn, som ägnas den förste och kanske viktigaste skandinaviske surrealisten – Wilhelm Fre

Trädgårdsmästaren är här! Internet har beskrivits som en gräsrötternas plats. En engelsk park, där var och en har möjlighet att uttrycka sig, kommunicera och dela med sig av information. Under en tid har dessa gräsrötter fått frodas ganska ohämmat, lite för ohämmat tycker många. Därför har trädgårdsmästaren kallats in. Med bokstavskombinationer som FRA, Acta och Ipred trimmas trädgården internet, bit för bit. Eller tuktas, beroende på vem man frågar. På onsdag börjar Ipred-lagen gälla i Sverige. Med den kommer det att bli möjligt för upphovsrättsinnehavare att vända sig direkt till den som olovligen laddar ner deras verk med skadeståndskrav. Vilka följder får lagen för internet? Och vilka följder får den för oss? På tal om upphovsrätt så är det strax över 70 år sedan hårdrockarnas favoritförfattare, H.P. Lovecraft dog, alltså har upphovsrätten inte längre hans verk i sitt våld. Kan det förklara det stora uppsvinget för det makabras skildrare på senare tid? Sedan förra året har en rad n

Barnboksutgivningen bara växer och växer, enligt nya siffror har den ökat med 55% på sex år. Och kanske är en av förklaringarna att vår allt mer komplexa syn på vad en familj kan vara, och vilka nya roller den kan innehålla, numera ryms i denna stora utgivning. För det är inte längre så att flickorna lyser med sin frånvaro i barnlitteraturen och det blir allt mer tillåtet att leka med könsroller både i böcker och på scenen. Kanske är vi snart till och med redo att ge pojkarna en rymligare definition på vad som är manlighet? Vi har läst Peter Pohls nya bok Anton, jag gillar dig och sett filmatiseringen av Johanna Thydells Augustprisbelönade I taket lyser stjärnorna och sett Ulf Starks Dårfinkar och Dönickar i musikalform på Stockholms Stadsteater. Vi diskuterar familjebilder och nya könsroller med Karin Helander, professor och kritiker i Svenska Dagbladet, Per Wirtén, redaktör på tidskriften Arena, Ulrika Milles, kulturjournalist och Johan Hilton, kulturjournalist på Expressen.Programledare: Anneli Dufva

Roliga, sorgliga, upprörande och riktigt bra berättelser av och om den växande grupp som kallas blandbarn. Så uttryckte sig Daniel Sjölin i litteraturprogrammet Babel, om berättelserna på sajten mellanförskapet.se. Ett stort antal svenskar upplever ”mellanförskapet” - erfarenheten att betraktas som invandrare i Sverige men som svensk utomlands. Många som räknas som svenskar i vissa sammanhang känner sig främmandegjorda i andra, på grund av hudfärg eller namn; invandrare, barn till invandrare, och adopterade. Över två miljoner svenskar passar in på den beskrivningen, varav ungefär 1,2 miljoner är födda utomlands. Alla har varsin berättelse och nu har några av dem publicerats på mellanförskapet.se. I Nya Vågen tar vi avstamp i dessa, i jakten på en ny svenskhet. I studion: Lawen Mohtadi, chefredaktör för tidskriften Bang, Nathan Hamelberg, initiativtagare till Mellanförskapet, och Tobias Hübinette, forskare på Mångkulturellt centrum. Serieromanen Watchmen anses ibland vara en av 1900-talets stora berättelser

Sidan uppdateras inte. Debatt och kritik möts i kulturredaktionens direktsända diskussionsprogram.

1998 sjöng den fiktive Dr Bombay om livet som taxichaufför i Calcutta, en karikatyr som upprörde den indiske ambassadören i Sverige, eftersom den byggde på rasistiska stereotyper. Elva år senare vinner filmen Slumdog Millionaire 8 Oscars, bland annat för bästa film. Den utspelar sig i Bombays slum. Har något förändrats i synen på Indien? I den västerländska kulturen finns den indiska instucken på många platser: från färgglada Krishnabilder och rökelse till kläder, möbler, yogavarianter, restauranger, dieter och diverse vishets- och andlighetsdiscipliner. Det kollektiva västerländska medvetandet rymmer många bilder av det indiska. Men om vi sållar bland dessa är det svårt att urskilja några enskilda indiska individer. Har indiern blivit en bifigur i västerlandets konsumtion av den indiska kulturen? Antingen en rolig och exotisk sidekick, eller en vis och andlig gestalt som bär inom sig sanningar som ”vi” i väst är för ytliga för att förstå oss på. I studion Margareta Petersson, professor i litteraturvetenska

Nya Vågen om kvinnorollen och den döende feminismen? Eller hur är det? Var är feminismen? frågar sig tidskriften Arena i sitt senaste nummer och snart kommer debattboken Skriet från kärnfamiljen, författad av Tinni Ernsjöö Rappe och Rebecka Edgren Aldén. På kultur- och debattsidorna lyser feminismen just nu nästan helt med sin frånvaro, medan familjeliv, vardagspussel och konsumtion diskuteras flitigt. Men finns det möjligen ett samband där emellan; har de nygamla familjeidealen sprängt feminismen inifrån? Eller har den blivit så självklar att vi inte längre ser den? Om könsroller och ideal i Nya Vågen, som också sett den nyskrivna pjäsen ”Monsterkabinettet” på Unga Klara, där kvinnors vrede genom historien gestaltas.Gäster: kulturjournalisten Malin Ullgren, Ylva Elvin-Nowak, fil dr i psykologi, PM Nilsson, skribent och kulturredaktionens Maria Edström.Programledare: Anneli Dufva

Med alla menar vi verkligen alla. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. Au contraire: Mattias Berg om folkkultur Medverkar gör Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter, Q - Med ”alla” menar vi verk

Snart börjar rättegången mot The Pirate Bay. Händelsen tävlar redan med kulturutredningen om att bli årets mest spektakulära kulturhändelse. Sedan 2003 har The Pirate Bay dirigerat digital trafik av både laglig och olaglig karaktär, kors och tvärs över Sveriges gränser. Idag har The Pirate Bay drygt 20 miljoner användare, som delar med sig av filmer, skivor och spel. Men är bokbranschen redo för vad som väntar runt hörnet när inte bara ljudböckerna digitaliseras och sipprar ut på de digitala nätverken, utan också framtidens digitala litteratur?Å andra sidan har vi i Sverige en lång tradition av folkbibliotek och en tanke om folkbildning. Folkbibliotekens ankomst orsakade protester från svenska förläggare, men också en större läsande befolkning. Vissa säger nu att den moderna fildelningen bara är en uppgradering av bibliotekstanken. Detta skulle göra The Pirate Bay till Sveriges, kanske världens, största bibliotek. Lina Ydrefelt, Eva Hemmungs och Eric Schüldt diskuterar det virtuella bibliotekets folkbildand

Nya vågen. Kan man betrakta Göteborgs Filmfestival som en enda lång terapisession? Kan filmtittande hjälpa till att ge mening i livet? Nya vågen diskuterar filmen som terapeutiskt verktyg och som självhjälpsmetod tillsammans med Tomas Axelson, forskare som skrivit avhandling i detta ämne, Ursula S Henningsson, Sveriges enda filmterapeut och Febe Orést som undersöker hur människan påverkas psykologiskt av att se ondskan på film. Dessutom jämför Nya vågen bilden av svensk politik som den gestaltas i två dokumentärer, Hr. Landshövding och Ebbe - the movie. Emma Engström och Patrik Andersson, båda filmkritiker på Göteborgs-Posten, deltar i samtalet. Programledare är Malin Linneroth. Au Contraire med Cecilia Blomberg om hur kritiken bemöter självutlämnande böcker som t ex Anne Heberleins "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva".

Nya Vågen. Kan man betrakta Göteborgs Filmfestival som en enda lång terapisession? Kan filmtittande hjälpa till att ge mening i livet? Nya vågen diskuterar filmen som terapeutiskt verktyg och som självhjälpsmetod tillsammans med Tomas Axelson, forskare som skrivit avhandling i detta ämne, Ursula S Henningsson, Sveriges enda filmterapeut och Febe Orést som undersöker hur människan påverkas psykologiskt av att se ondskan på film. Dessutom jämför Nya vågen bilden av svensk politik som den gestaltas i två dokumentärer, Hr. Landshövding och Ebbe - the movie. Emma Engström och Patrik Andersson, båda filmkritiker på Göteborgs-Posten, deltar i samtalet. Au Contraire med Cecilia Blomberg om hur kritiken bemöter självutlämnande böcker som t ex Anne Heberleins "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva". Programledare är Malin Linneroth.

Krigets konst. Kulturarbetare i alla tider har bearbetat kriget konstnärligt. Från den storvulna krigspoeten Homeros hexametrar om kriget i Troja, via krigsromantiska beställningsverk av romerska kejsare och ärelystna konungar, till dagens nakna krigsfotografier och dokumentärfilmer. Picasso inflikade det spanska inbördeskriget i konsthistorien, Coppola förevigade Vietnamkriget. Men finns det också konflikter som aldrig får sina konstnärliga uttolkare? När kommer storfilmen om Sri Lanka eller Kongo? Och vad händer med vår bild av de krig som blir till film, konst och litteratur? Nya Vågen tar också upp Carl-Johan Vallgrens nya bok "Kuntzelmann & Kunzelmann". En kriminalhistoria om sant och falskt i konsten. En bok som fått mycket blandad kritik. Au contraire: Elin Claeson om välgörenhet på TV. Medverkar i programmet gör Cecilia Parsberg, Svante Weyler, Cecilia Blomberg, Louise Epstein och Ulrika Milles. Programledare: Kim Nordberg Kulturarbetare i alla tider har bearbetat kriget konstnärligt. Från den

Debattvågorna går höga när journalisten och deckardrottningen Liza Marklund anklagas för att ha handskats alltför lättsinnigt med sanningen i sin bok "Gömda" från 1995. Journalisten Monica Antonsson hävdar i "Mia. Sanningen om Gömda" att Marklunds bok, som av förlaget marknadsförts som en sann historia, innehåller en rad felaktigheter. Nya Vågen diskuterar hur mycket sanningsbegreppet kan tänjas för den goda sakens skull, journalistiska arbetsmetoder och litterära etiketter. Och så har vi sett "Benjamin Buttons otroliga liv" med Brad Pitt i rollen som mannen som föds gammal och dör ung. Filmen som regisseras av David Fincher (Seven och Fight Club), bygger på en novell av F. Scott Fitzgerald. Au contraire: Mats Arvidsson om fantasilösa barnteckningar. Medverkar gör: Isobel Hadley-Kamptz, Ulrika Knutson, Andreas Ekström, Hynek Pallas och Göran Sommardal. Kim Nordberg. Programledare: Kim Nordberg Debattvågorna går höga när journalisten och deckardrottningen Liza Marklund anklagas för att ha handskats alltfö