Människans Mått

När olika verksamheter rangordnas, måste de ha liknande förutsättningar för att rangordningen ska bli rättvis. Men var går gränsen för vad som går att jämföra? Klyftan blir allt större mellan deskolor i Sverige som presterar bra, och de som presterar dåligt. Ändå mäts de och rangordnas på samma rankningslistor, med syftet att det ska sätta fokus på vilka skolor som behöver mer stöd och kanske också bättre ledning. Kan rankningen hjälpa de svaga skolorna genom att peka ut dem? Eller är rankningen en del av problemet? Och vad får det för konsekvenser när skolorna inte bara använder rankningslistorna som analysredskap, utan som ett led i marknadsföringen?I det fjärde och sista programmet om rankning, hör vi återigen Håkan Sörman som är VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och också Jenny Engdahl Westbratt  - opinionschef på Lärarförbundet som publicerar den konkurrerande skolrankningen Bästa skolkommun varje år. Vi hör också Emma Leijnse som bevakar skolor och utbildning för Sydsvenskan, och Mats Amnell som

Varje år rankar SKL alla svenska grundskolor i Öppna Jämförelser. Alla kommuner som klättrar skryter med sina resultat. Men fungerar rankningen också motiverande för de som faller? Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat Öppna Jämförelser inom en lång rad områden från äldrevård till grundskolan. Idén är att använda statistik för att mäta och jämföra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista där den fjärdedel som ligger i topp markeras med grönt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har sämst resultat markeras med rött.Rangordningen får ofta stor uppmärksamhet i media. Men hur påverkar rankingen verksamheten i kommunerna? Fungerar den stimulerande, på det sätt som Sveriges Kommuner och Landsting hoppas? Och gäller det i så fall också för kommuner som inte får så bra resultat?Vi träffar Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting, för att ta reda på hur det kommer sig att de valt att lägga ett sådant fokus just på rangord

Psykologen Elaine Aron menar att vi har två grundstrategier för att möta omgivningen: genom att ranka och att länka. Så vilka relationer uppstår, i en digital tid när alla kan betygsätta alla? Det var en sak vi inte berättade om konståkerskan Anne-Line Gjersem i förra programmet av Människans Mått: nämligen att hon är enäggstvilling. Hennes syster, Camilla,är både hennes bästa vän och närmaste konkurrent. Hela livet har de tävlat med och mot varandra: en tävling som intensifierats ju bättre de har blivit, eftersom Norge i de flesta sammanhang bara har en plats till de stora mästerskapen.Det andra programmet i Människans måtts serie om rankning handlar om kärlek, social samvaro, och rankning. Elaine Aron författare till boken I mötet mellan kärlek och makt - berättar om hur hon ser på rankning som psykologiskt fenomen. Förutom Anne-Line Gjersem träffar vi Inger Bladh, en av landets fyra miljoner Facebookanvändare, och Mohammed Ahmed som driver egen frisörsalong i Malmö; ett yrke där kundernas betygssättand

När allt kan mätas, kan allt också rankas. Men får rankningen oss att prestera bättre? I det första programmet om rankning, rör vi oss från idrottsvärlden till skolvärlden. Det verkar vara något med rankning som triggar människor. Med den digitala utvecklingen publiceras alltfler rankningslistor många gjorda utifrån officiell statistik och andra utifrån omdömen folk kan lämna på nätet. Och de sprids och får mycket uppmärksamhet.Sommaren 2016 handlar Människans Mått om rankning, och i det första programmet ställer vi frågan om det stämmer att rankinglistor är motiverande och får människor att vilja prestera bättre. Vi besöker två världar där bedömningar är en stor del av vardagen: idrottsvärlden och skolvärlden.Vi träffar konståkaren Anne-Line Gjersem, idrottspsykologen Anna Funke, betygsforskaren Alli Klapp, läraren Cornelia Falkentoft och två av hennes elever: Kasper Palm och Linn Tillman. Producent: Fredrik Pålsson Produktionsassistent: Nora Makander Ljudmix: Jonas Mattsson

Tack vare den digitala tekniken blir mätbara mål en alltmer självklar del av människors vardag. Men forskningen visar att unga och gamla tänker olika om vilka mål som är viktiga i livet. I Apple Watch finns det tre cirklar. Varje cirkel representerar ett dagligt mål för hur mycket du bör röra dig, hur många kalorier du bör förbränna på en dag, och hur många gånger du bör ta småpauser och resa dig upp, ifall du har ett stillasittande jobb. Så varje dag börjar med att cirkeln är tom och när det blir dags att gå och lägga sig, då är cirkeln, förhoppningsvis, sluten.Att sätta mätbara mål och följa upp dem håller på att bli en lika självklar del av vardagslivet som att hålla koll på vad klockan är. Men vems mål är det egentligen vi mäter?I sommarens sista avsnitt av Människans Mått får du höra äldreforskaren Laura Carstensen berätta om sin forskning kring hur människors mål förändras när vi blir äldre och våra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det hänger ihop med den unga generationens upptagenhet

I framtiden kommer allt att mätas, och som en konsekvens får vi fler och fler relationer, både till människor och ting. Hör om när Internet of Things möter Quantified Self och vad det gör med tiden. Internet of Things Sakernas Internet är ju ett samlingsnamn för alla produkter som kommer att kunna skapas när fler och fler apparater börjar kommunicera inte bara med människor utan också med varandra. För att den potential som finns i den här utvecklingen ska kunna förverkligas, behöver fler och fler saker mätas och registreras. Våra kylskåp, våra örngott och våra bilar kommer att samla in massor av information, och all denna data kommer att kunna samköras med de mätningar du själv gör av vad som händer i din egen kropp.Vad detta innebär för vårt förhållande till tiden försöker Fredrik Pålsson få kläm på genom att besöka en Internet of Things-konferens i Lund. Ut kristalliserar sig en hypotes. Vilken kontroll vi kan ta över tiden i framtiden kommer att bli alltmer beroende av vilka relationer vi har. Relation

Samtidigt som människor försöker ta kontroll över sin tid med smarta klockor, går många under i ett gränslöst arbetsliv. Kanske är den största utmaningen inte att mäta tiden, utan att organisera den. När Apple lanserar sin nya smarta klocka, Apple Watch, så presenteras tiden som något individuellt, som var och en kan fylla efter sina egna behov. Ansvaret att inte bara ha koll på tiden, utan också att organisera den tycks vila på oss alla. Det förstärks ytterligare av att fler och fler människor inte minst inom offentlig sektor måste sköta sin egen administration när sekreterarna har försvunnit och IT-systemen tagit över. Människans Mått handlar den här veckan om hur vi bäst organiserar tiden, i en värld där många jobbar på arbetsplatser där man inte mäter tiden, utan istället bedömer olika prestationer. Fredrik Pålsson träffar Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg, författare till boken Administrationssamhället, och han besöker Malmö Yrkeshögskola där Marie Bjelksäter demonstrerar sin nyanskaffa

Med industrialismen började människan mäta tid på allvar. Människans Mått undersöker hur arvet från industrialismen märks i dagens arbetsliv: från kunskapsintensiva jobb till hemtjänsten. Under senare år har olika, digitala tidmätningssystem införts inom hemtjänsten i många kommuner, och många protester har hörts, från Stockholm till Värmland. Medan många är överens om att arbetsförhållandena inom hemtjänsten ofta är dåliga, går meningarna isär om huruvida det är bra eller dåligt att använda planeringsverktyg som registrerar vilken tid personalen lägger på olika uppgifter. Så: vad innebär det egentligen att mäta tid? Och vilka konsekvenser får det?Sommaren 2015 sänds fyra nya program i serien Människans Mått och alla kommer på olika sätt att handla om att mäta tid. I det här inledningsprogrammet träffar Fredrik Pålsson arbetslivsforskaren Calle Rosengren som forskar kring hur industrialismens tidsstudieman fortfarande tycks ha en plats i huvudet på människor som idag jobbar på arbeten som vid första anbli

Inom äldreboenden och psykiatrin, på förskolor och fängelser är tendensen densamma: mer och mer statistik sammanställs. Fler och fler undersökningar görs för att utvärdera hur pass väl verksamheterna lyckas med sina mål, och hur pass nöjda de som använder verksamheten är. Men vad gör vi med alla dessa resultat? Och vad gör de med oss? Fredrik Pålsson söker svar på frågan vad vi gör med alla dessa resultat. Han samtalar bl a med Therese Lönnberg, föreståndare på äldreboendet Danska Vägen 16 C i Malmö, och Johan Frisack, projektledare på undersökningsföretaget Indikator i Göteborg som skickar ut en halv miljon enkäter varje år. Människans mått görs av Umami produktion i Malmö.

P1 PRESENTATION PÅA Människans Mått vår sommarserie om mätningssamhället, har hittills mest handlat om mätningar av den egna kroppen, men idag ska Fredrik Pålsson lyfta blicken till samhällskroppen. Från förskolan till ålderdomshemmet mäts allt för att säkerställa att våra offentliga verksamheter håller bra kvalitet. Men var går gränsen för vad vi kan förstå med hjälp av mätningar? P1 PRESENTATION AVA Programledare för Människans Mått var Fredrik Pålsson, som också stod för produktion och teknik, tillsammans med Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Vill du komma i kontakt med redaktionen når du dem på manniskansmatt@sverigesradio.se Från förskolan till ålderdomshemmet mäts allt för att säkerställa att våra offentliga verksamheter håller bra kvalitet. Men var går gränsen för vad vi kan förstå med hjälp av mätningar? I tredje delen av Människans mått försöker Fredrik Pålsson ringa in var gränsen går för det som går att mäta. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Ti

1600-talsfilosofen Descartes var den förste som skilde kroppen från själen, och betraktade människan som någonting i delar. I mätningssamhället kan vi framstå som mer fragmentiserade än någonsin. När vi låter oss betraktas och beräknas så mycket utifrån, vad händer då med våra inre upplevelser av oss själva? Blir klyftan mellan kropp och själ bara större? Eller kan mätande hjälpa oss att lära känna oss själva och våra inre bättre? I jakt på svar träffar Fredrik Pålsson sjukgymnasten Mia Malmgren, inriktad på basal kroppskännedom, och IT-forskaren Mimmi Sjöklint, som också är medlem i The Quantified Self en global rörelse för mätentusiaster. Marknaden översvämmas av olika sorters hälsotester, och allt fler mäter inte bara sömn och steg, utan också mer subjektiva saker, som sinnesstämning. Hur påverkar mätandet vår känsla för kroppen - och oss själva? Vad driver deltagarna i den globala mätrörelsen Quantified Self? Och vad kan en sjukgymnast som arbetar med basal kroppskännedom lära oss om förhållandet mel

Från anlag för laktosintolerans till hur syremättat blodet är. Alltfler patienter mäter sig själva för att hålla koll på hälsan, och entusiasterna menar att sjukvården står inför en revolution. I den första delen av Människans Mått hämtar Fredrik Pålsson upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar, och träffar sedan allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid, för att tala med dem om ambitionen att mäta sig frisk. Samtidigt som medicinutvecklingen erbjuder patienter med kroniska sjukdomar bättre kontroll, kompliceras mätmöjligheterna av moral och en övertro på att tester alltid visar sanningen. Start för Människans mått, en programserie i fyra delar om mätningssamhället! Alltfler patienter mäter sig själva för att hålla koll på hälsan, och entusiasterna menar att sjukvården står inför en revolution. I den första delen av Människans Mått hämtar Fredrik Pålsson upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 å