Vetenskapsradion Forum

När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Repris från 14 september. I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius.

Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Repris från 7 juni. I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla uta

I vårens sista Vetenskapsradion Forum tipsas det traditionsenligt om böcker att ta med till hängmattan och stranden. Tobias Svanelid och Urban Björstadius bläddrar i vårens bokskörd och hittar bland annat böcker om biskop Brasks måltider, om Bob Dylans musikskatt, om August Strindbergs ockultism och om simkunnighetens historia. Böckerna i den ordning de nämns i programmet: Biskor Brasks måltider red Magnus GröntoftAncient foodways av Ulrika SöderlindHövdingens totempåle av Anders BjörklundVarifrån kommer musiken? av Gunnar ValkareStickspår, åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av Ola HolmgrenFåglar i svensk folklig tradition av Ingvar SvanbergMorgonrodnad, socialismens stil och mytologi 1871-1914 av Stefan ArvidssonDet oändliga sammanhanget, August Strindbergs ockulta vetenskap av Henrik JohnssonDen koloniala simskolan av Axel Andersson Programledare är Urban Björstadius.

Debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats, och skämtteckningar i humortidningar kan säga mycket om den som skrattar åt bilderna. Just nu är det en hektisk period för många som behöver bli klara med olika jobbprojekt innan den efterlängtade semestern, och fritid och sommarsemester är för många själva sinnebilden av ett välfärdssamhälle. Samtidigt kräver välfärdssamhället att vi alla jobbar och bidrar för att få ihop pengar till samhället, och argumenten för och emot arbetstidsförkortningar har skiftat genom historien. Det berättar Linn Spross som nyligen disputerade i ekonomisk historia vid Uppsala universitet på en avhandling om hur arbetstidsförkortningar har diskuterats under 1900-talet. Hon säger att debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats.Kring förra sekelskiftet var humortidningar som Söndags-Nisse och Kasper mycket populära bland borgerskapets män. De kom ut i stora upplagor och lästes

Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla utan att omgivningen mä

Kvinnliga imamer startar en egen moské i Danmark, och sadomasochism har gått från psykiatrisk diagnos till att bli näst intill mainstream. Synen på kvinnors rättigheter inom islam har diskuterats allt mer under de senaste åren. I Kanada och USA har det öppnat moskéer med kvinnliga imamer men i Norden har det länge varit män som står i moskéernas talarstolar. Nu har dock en grupp kvinnliga imamer startat en egen moské i Köpenhamn, och vår reporter Emilia Söelund har besökt den nyöppnade moskén. Vi hör den kvinnliga imamen Sherin Khankan och Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds Universitet.Dessutom handlar det om hur synen på BDSM har förändrats. Sadomasochism var en psykiatrisk diagnos i Sverige fram till 2009, men inte minst efter filmen Fifty Shades of Grey har BDSM blivit alltmer accepterat. Det säger Charlotta Carlström som nyligen disputerade i socialt arbete vid Malmö högskola på en avhandling om BDSM.Programledare är Urban Björstadius.

Med en smartphone i näven syns de irra omkring i storstadens parker Vetenskapsradion Forum går på spaning efter den nya tidens fågelskådare. Peder Edvinsson är journalist, författare och fågelskådare, och den här morgonen har det kommit ett larm i hans mobil någon har sett en mindre flugsnappare i Tantolunden i Stockholm, och allt eftersom ansluter sig allt fler fågelskådare till parken. Den här typen av fågelskådning i stadsmiljö kallas för betongskådning och har under senare år blivit allt mer populär. Susanne Nylund Skog är etnolog och forskare på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, och hon säger att från att förr ha hånats så har fågelskådandet idag i vissa kretsar nästan blivit trendigt. Elin Lundquist är doktorand i etnologi vid Stockholms universitet och forskar om fågelskådare, och hon säger att den nya tekniken och då inte minst internet har lockat nya grupper till fågelskådandet, bland annat eftersom människor med smala och specialiserade intressen lättare kan få kontakt med varandra.Progra

Från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande veckans Vetenskapsradion Forum handlar om våra dagars människohandel. När världen förändras påverkar det oss här hemma och idag finns det därför många olika former av människohandel i Sverige. Det handlar om allt från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande, och en grundläggande orsak är att det helt enkelt finns en efterfrågan på till exempel billig arbetskraft. Det säger Patrik Cederlöf som är nationell samordnare mot prostitution och människohandel. Men samtidigt finns det stora problem inom rättsväsendet att hantera fall av människohandel, vilket ofta beror på att vare sig offer eller förövare motsvarar bilden av det ideala offret eller den ideala förövaren. Offret kanske inte alls vill berätta om vad som hänt, och förövaren kan vara en annan prostituerad eller en annan tiggare eller bärplockare. Det säger Dominika Borg Jansson som är forskare i straffrätt vid Uppsala universitet och aktuell med boken Vår tids slaveri. Om

Att visa konst på tv visade sig vara en ren konst, och på torsdag kan landets dagboksskrivare gå till historien. I televisionens barndom fanns det stora förhoppningar om att det nya mediet skulle förmedla konst till det svenska folket. På samma sätt som radion som ljudmedium förmedlade musik tänkte man sig att bildmediet television skulle förmedla konst, och det sändes därför en stor mängd konstprogram på tv. Det visade sig dock vara svårare än man hade trott, berättar konstvetaren David Rynell Åhlén som i dagarna disputerar på en avhandling om de tidiga konstprogrammen på tv.Dessutom handlar det om att landets alla dagboksskrivare nu på torsdag 12 maj har möjlighet att gå till historien i forskningens tjänst. Då infaller nämligen Dagbokens dag, och Folklivsarkivet vid Lunds universitet ska samla in dagböcker från just den här dagen. De här insamlingarna startade i England redan 1930-talet, berättar Gabi Louisedotter Limbach som är arkivarie på Folklivsarkivet, och vill du bidra med egna dagboksanteckningar

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur en totempåle som fraktades till Sverige i början av 1900-talet kom att sluta sina dagar på en indiansk begravningsplats i Kanada. På 1870-talet lät en indianhövding på Kanadas nordvästkust resa en totempåle till minne av en ande som räddat hans folk. 1928 höggs totempålen ner och fraktades till Sverige där den länge förvarades i ett anonymt magasin. Först på 1980-talet restes den i en specialbyggd sal på Etnografiska museet i Stockholm, men när Haislaindianerna fick höra att totempålen stod fjättrad inomhus i ett främmande land krävde de att få den åter. Efter många och långa diskussioner kunde den 2006  påbörja sin resa åt andra hållet, tillbaka över Atlanten till Kanada, där den till en början togs emot med pompa och ståt. Det dröjde dock inte länge förrän hövdingens ättlingar beslutade att totempålen skulle återgå till Moder Jord, och den lämnades därför att förmultna i skogen vid en indiansk begravningsplats. Den här historien finns nu utförligt beskriven i d

Engelskan har fått en allt starkare ställning som forskningsspråk på de svenska universiteten, och möten på jobbet kan säga mycket om dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Allt mer forskning och undervisning på svenska universitet sker numera på engelska och idag skrivs till exempel nio av tio avhandlingar på engelska. Fördelarna är bland annat att forskningen får internationell spridning och att svenska forskare lättare kan samarbeta med forskare från andra delar av världen, men utvecklingen är inte oproblematisk. Till exempel gynnas forskare ekonomiskt om de blir publicerade i engelskspråkiga tidskrifter, medan forskare som publicerar sig på svenska riskerar att få mindre resurser. Det säger Linus Salö som i dagarna disputerar på en avhandling om vad det innebär att engelskan allt mer ersätter svenskan som forskningsspråk.Dessutom handlar det om något som många av oss lägger mycket tid på men som ofta uppfattas som långtråkigt och tidsödande möten. I en kommande antologi om mötesetnologi beskrive

Veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammar att Sveriges befolkning växer och att vi snart har passerat tio miljoner invånare, och så frågar vi oss om Bob Dylan borde få Nobelpriset i litteratur. Sveriges befolkning växer i en utsträckning som vi inte har upplevt sedan några enstaka år på 1800-talet. De närmaste åren förväntas folkmängden i Sverige öka med omkring 1,5 procent per år och nästa år väntas vi passera tiomiljonersstrecket. Det här beror till stor del på den ökade invandringen till Sverige. 857 000 personer antas komma under de närmaste fem åren, allt enligt SCB:s senaste siffror. Det berättar demografen Lena Lundkvist på SCB som är ansvarig för en ny demografisk rapport om in- och utvandringen till och från Sverige.Dessutom handlar det om att Bob Dylan kanske borde få Nobelpriset i litteratur. Under sin långa skivkarriär har han gjort många låtar som han medvetet har sett till att de inte kommit med på de officiella albumen. Åtta av de här låtarna har nu blivit utförligt beskrivna i den nya bok

Från vårdträd och heliga källor till domedagen och Ragnarök veckans Vetenskapsradion Forum utforskar folktron om naturen. I sista delen i serien om folkloristik och folklivsforskning handlar det den här veckan om vår relation till naturen. Folkloristen Tora Wall berättar om hur vissa träd i alla tider har ansetts besitta särskilda krafter och om hur människor har druckit ur heliga källor vid midsommartid, men också om hur man föreställt sig jordens undergång. Tora Wall återkommer senare i år i en ny omgång program om folktro och folklivsforskning, så skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Att odla slutspelsskägg eller att ta i trä är lika självklart för vissa, som det är omöjligt för andra att gå under en stege eller lägga nycklarna på bordet många påverkas än idag av skrock. I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall handlar det den här veckan om skrock. Många förknippar skrock med äldre tider, men än idag händer det att ishockeyspelare odlar slutspelsskägg för att få tur i matcherna, vissa undviker siffran 13 och andra kanske muttrar ett peppar, peppar i vissa situationer. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om den månghundraåriga traditionen med aprilskämt, och om fantasylitteraturens rötter i folksagorna. I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall har turen kommit till aprilskämten, en tradition med anor från 1600-talet. Dessutom handlar det om hur Astrid Lindgrens och Tolkiens berättelser kan spåras tillbaka till de gamla folksagorna. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Snart är det åter dags för landets gulliga små påskkärringar att gå runt och be om godis, en tradition som har ett våldsamt och skrämmande ursprung. Programmet sändes första gången 2016. Program sänds från Katarina kyrka i Stockholm där häxprocesserna kulminerade under 1600-talet. Det handlar bland annat om hur häxorna förvandlades till våra dagars påskkäringar och om den eviga frågan om vad som kom först – påskäggen eller påskhönorna. Programledare är Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur svenskarna genom århundraden har närt en ambivalent hatkärlek till det stora landet i väster. Ibland hävdas det att Sverige är det mest amerikaniserade landet i världen, men paradoxalt nog påstås också antiamerikanismen vara särskilt vanlig i Sverige. Å ena sidan besöker vi gärna New York, vi ser på amerikanska filmer och klär oss i jeans. Å andra sidan pratar svenskarna ibland föraktfullt om den ytliga amerikanska kulturen och många svenskar skakar oförstående på huvudet åt både amerikanska vapenlagar och presidentkandidater. Erik Åsard är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och redaktör för den nya boken Det blågula stjärnbaneret, USA:s närvaro och inflytande i Sverige, som handlar om landet vi älskar att älska och hata. Den här hatkärleken kan spåras hundratals år tillbaka och en av de andra författarna i boken, Dag Blanck som är föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att svenskarnas relatio

Veckans program handlar om vad som får människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. Programmet är en repris från 4 januari. IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka mö

Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år. När man pratar om den svenska emigrationen tänker nog de flesta på alla de som sökte lyckan i Amerika runt förra sekelskiftet, men allt fler svenskar flyttar idag utomlands och emigrationen når nya rekord. Antalet personer som utvandrar motsvarar en medelstor svensk kommun per år. Vetenskapsradion Forum besöker den lilla staden Nerja på spanska solkusten och träffar Dan Bergström som driver en butik med svenska matvaror för alla de svenskar som bor i Spanien, och Eleonor Ruthström som valde att emigrera när hon mötte kärleken. I den nya boken Svenska utlandsröster skriver en mängd olika forskare om vilka utlandssvenskarna är och varför de har emigrerat. Bokens redaktör är Maria Solevid, statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och hon berättar om vad det innebär att Sverige idag är både ett invandrings-

Klimathot, krig och flyktingströmmar - vi lever allt mer under hoten av kommande katastrofer. Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på scen. Klimathotet, ekonomiska kriser, flyktingströmmar och orkaner idag nås vi blixtsnabbt av katastrofnyheter från världens alla hörn. Anders Ekström är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och forskar om hur bilder och berättelser om katastrofer har sett ut och förmedlats genom historien, och han säger att det idag finns en slags stämning i samhället att vi lever vi i en katastrofernas tidsålder.Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på en scen. Teateruppsättningarna med Pippi är hittills ganska outforskade trots att de påverkade Astrid Lindgrens senare böcker om Pippi Långstrump. Det säger Martin Hellström, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och aktuell med boken Pippi på scen.Programledare är Urban Björstadius.