Vetenskapsradion Forum

Behovet av billiga bostäder är akut och kanske är lösningen att bygga bostäder som är oattraktiva för höginkomsttagare, och så handlar det om hur miljonprogrammens arkitektur får oss att må dåligt. Vi har en svår bostadsbrist i Sverige och under de senaste 20 åren har framför allt hushåll med låga inkomster fått allt svårare att hitta bostad. Till det kommer också den senaste tidens stora flyktingströmmar till Sverige med än fler människor som behöver i första hand billiga bostäder. Hans Lind är professor i fastighetsekonomi vid KTH och i den nya boken Åtkomliga bostäder föreslår han att nya bostäder byggs på ett sådant sätt att de inte blir lockande för höginkomsttagare. Det kan handla om att bygga mindre lägenheter, att bygga i mer oattraktiva områden och att bygga med lägre standard. Andra förslag handlar om att sluta med dyra och i många fall onödiga renoveringar och att slopa kraven på minimiinkomster för att hyra ut lägenheter.Dessutom handlar det om hur de gamla miljonprogramsområdena påverkar oss fys

Nu för tiden går kvinnliga pensionärer på tjejmiddagar medan unga kvinnor bejakar sina inre tanter. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur kvinnorollerna har förändrats. Den nya forskarantologin Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter handlar om hur flickor och tanter beskrivs i allt från tidningar till tecknade barnfilmer, och om hur de kvinnliga identiteterna har förändrats under de senaste åren. Tjugoåriga kvinnor kan idag identifiera sig som tanter medan kvinnliga pensionärer springer tjejlopp och går på tjejmiddagar. Det säger Karin Lövgren som är etnolog och forskare vid Umeå universitet och redaktör för den nya boken. Hon berättar också om hur de nya smink- och modebloggarna som görs av och för unga tjejer har blivit omåttligt populära. Men också flickan har fått en delvis ny identitet under de senaste åren. Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap och genusvetenskap vid Umeå universitet, säger att det nya intresset för flickan bland annat handlar om

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män. Fortfarande lever föreställningen kvar att män inte kan våldtas, men 1 av 100 män uppger att de i vuxen ålder genom våld eller hot om våld tvingats till samlag eller liknande, och 15% av alla män uppger att de har utsatts för sexuellt våld. Gärningsmännen är både män och kvinnor och våldtäkterna kan gå till på många olika sätt. Etnologen Jens Lindberg vid Umeå universitet disputerade nyligen på en avhandling om synen på våldtagna män och hur våldtagna män tas emot i vården, och han säger att många sjukhus saknar rutiner för att ta emot de här patienterna. Ett undantag är Södersjukhuset i Stockholm som sedan i höstas även tar emot män på sin akutmottagning för våldtagna. Läkaren Anna Tiihonen Möller och socionomen och auktoriserade sexologen Karl Norwald berättar om vad som händer fysiskt och psykiskt med de män som blir utsatta.Programledare är Urban Björstadius.

Sociala medier och traditionella nyhetsmedier lever i en tät symbios med varandra, och dagens attityder till kvinnliga musiker och sångerskor kan spåras tillbaka till antikens Rom. Ofta citeras olika inlägg på Twitter i traditionella massmedier och så kallade Twitterstormar har blivit något av ett begrepp i dagspressen. Men sociala medier kan inte tolkas som representativa för den allmänna opinionen. Det säger Jonas Andersson Schwarz som är forskare i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om politisk kommunikation på sociala medier och om samspelet mellan sociala medier och massmedier, ett projekt som nyligen kom med sin slutrapport. En annan slutsats i rapporten är att pratet om gammelmedias död är betydligt överdriven, eftersom en stor del av innehållet på sociala medier kommer från just traditionella massmedier. (Rapporten finns att ladda ner här.)I somras drabbades sångerskan Zara Larsson av ett omfattande näthat efter att hon kritiserat en

De positiva har blivit ännu positivare och de negativa allt mer negativa i synen på invandring och mångfald i Sverige. Svenskarnas attityder till invandrare och mångfald har blivit allt mer polariserad. Det visar den så kallade Mångfaldsbarometern som i dagarna presenterade resultaten av tio års attitydundersökningar. Mellan 2005 och 2014 har ett slumpmässigt urval svenskar fått svara på enkätfrågor om sina erfarenheter av invandrare och sin inställning till sådant som muslimska kvinnors slöjor och invandrares brottslighet. Svenskarna har successivt blivit allt mer positiva till invandring och en majoritet av befolkningen uppger att de är positiva till mångfald i samhället, men samtidigt har andelen personer med extremt negativa attityder ökat. Det berättar Fereshte Ahmadi som är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och sedan några år ansvarig för studien.Programledare är Urban Björstadius.

För att bli en framgångsrik elitidrottare behövs inte bara talang utan också rätt föräldrar, och så handlar det om hur du lyckas i förhandlingar både hemma vid köksbordet och i gisslansituationer. Zlatan, Charlotte Kalla, Carolina Klüft för att bli en framgångsrik elitidrottare är det ofta bra att inte specialisera sig på en viss idrott för tidigt och ha rätt föräldrar. Det säger PG Fahlström  som är en av författarna till en ny studie om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering.Metoderna för att lyckas i förhandlingar är ofta desamma oavsett vilken typ av förhandling det handlar om. Det berättar Lars-Johan Åge som forskar om just förhandlingar, och han tipsar om vad du bör tänka på när du förhandlar med tonåringen hemma eller om du råkar ut för en gisslansituation.Programledare är Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till

När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Programmet är en repris från 14 september. I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius, och programmet är en repris från 14 september.

I veckans program får vi tips på skivor och böcker att önska sig eller ge bort i julklapp. Det har blivit dags för Vetenskapsradion Forums traditionsenliga julklappsprogram och i år tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker om allt från låtsasspråken i science fictionromaner och om grisens kulturhistoria, till böcker om kyrkornas mysterier och om Duke Ellingtons betydelse för svensk jazz. Dessutom får vi höra smakprov på hur julmusiken lät innan våra dagars tomtegubbar och bjällerklang.Programledare är Urban Björstadius.Skivorna och böckerna i den ordning de nämns i programmet:Gustaviansk juletid (CD) av Bernt Malmros Anna Nyhlin - Chor Ann Hallenberg Grisens historia av Martin Ragnar Kyrkornas mysterium av Peter Bexell Liftarens parlör till galaxen av Yens Wahlgren Höstens böcker, litterära värdeförhandlingar 2013 av Torbjörn Forslid, Jon Helgason, Lisbeth Larsson, Christian Lenemark, Anders Ohlsson och Ann Steiner Vid avantgardets korsvägar: om Ivan Aksionov och ryska modernismen av Lars Kle

Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla stan i Stockholm och handlar om hur julfirandet har förändrats genom historien. Julen har genom historien haft många olika skepnader, allt från ett mytomspunnet midvinterblot via högborgerliga Fanny och Alexanderjular till modernare Disneyjular, men även om traditionerna ständigt förändras så är julen fortfarande vår allra populäraste högtid. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla Stan i Stockholm och folkloristen Tora Wall svarar den här veckan på lyssnarfrågor om julfirande förr och nu.Programledare är Urban Björstadius.

I veckans program hör vi om hur det gick till när det utdöende luciafirandet fick nytt liv under slutet av 1800-talet. I Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik berättar Tora Wall den här veckan om hur det hotade luciafirandet räddades till eftervärlden, om den farliga och skrämmande lussenatten, om hur lusse förr inte bara syftade på Lucia utan också på Lucifer och om lussekatterna som en gång i tiden kallades för djävulskatter. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om varför tv:s julkalendrar så ofta väcker starka reaktioner hos tittarna. I en serie program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på olika lyssnarfrågor och i veckans program handlar det bland annat om julkalendrar förr och nu. Dessutom berättar Tora Wall om hur det gick till när helgonet St Nikolaus förvandlades till våra dagars jultomte, och om hur gamla tiders julbockar har påverkat hur våra dagars tomtar delar ut julklappar. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum besöker platsen där traditionen att tända adventsljus en gång tog sin början. I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning kommer folkloristen Tora Wall att svara på frågor om allt från julkalenderns historia till den farliga lussenatten. Veckans program sänds från Ersta kyrka i Stockholm där man under 1800-talet startade en tradition med att tända ljus i en adventsgran, en föregångare till adventsljusstakarna som vi sätter fram nu på söndag. Tora Wall berättar också om hur det gick till när den sjuarmade elektriska ljusstaken slog igenom, och hur föregångarna till våra dagars adventsstjärnor såg ut. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur fotografier från förr visar klimatets dramatiska påverkan på landskapet, och om att den svenska fikakulturen nu är på väg att bli ett globalt kulturarv. Om några veckor samlas världens länder till det stora klimatmötet i Paris, men för att vår planet ska hamna på rätt väg igen krävs att alla tar sitt ansvar. Ett verktyg för att nå dit kan vara bilder som samtidigt är både vackra och kanske skrämmande. Detta verktyg har ännu inte någon bra benämning på svenska utan kallas environmental photography, och är ett exempel på hur inte bara naturvetare utan också konstnärer och humanister behövs i klimatarbetet. Det berättar fotografen och forskaren Tyrone Martinsson.Den svenska traditionen att fika är ett exempel på en levande svensk tradition, och som sådan kommer den nu sannolikt också att komma med på Unescos lista över immateriella kulturarv. Redan på 70-talet antog Unesco en konvention om skydd för viktiga världsarv, som Egyptens pyramider eller Drottningholms slot

Från cowboyhattar till kultursidor - den svenska countryn är på väg från fulkultur till finsalongerna. I veckan är det premiär för en ny säsong av tv-serien Jills veranda, ett exempel på hur svensk country blivit allt mer accepterad som musikgenre. Musikvetaren Thomas Bossius vid Göteborgs universitet forskar om svensk country, en genre som av många har setts som en slags fulkultur, en amerikaniserad och bonnig arbetarklasskultur. Trots det lever och frodas den svenska countryn, och Jill Johnson säger att tv-programmen har hjälpt till att föra ut countryn till en bredare publik.Programledare är Urban Björstadius.

I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör. Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737.Programledare är Urban Björstadius.Nio kryddors pepparkaka, ca

Trots mycket stress och osäker tillvaro mår entreprenörer bättre än genomsnittet, och en ny stor kartläggning visar att många yrken lider av för mycket byråkrati och för lite vetenskaplig utveckling. Entreprenörer jobbar mer, är mer stressade och har lägre lön än genomsnittet, men ändå upplever de ett större välbefinnande än andra. Tidigare har man förklarat det med att de inte är beroende av arbetsgivare, men ny forskning visar att det snarare handlar om alla de möjligheter som entreprenörer upplever att de har. Det berättar Nadav Shir som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och nyligen disputerade på en avhandling om sambandet mellan entreprenörskap och välbefinnande. Vi hör också Jenni Norrby som berättar om alla de svårigheter och glädjeämnen hon har mött under de tio år som hon har byggt upp sitt företag, och om vad entreprenörskapet betyder för hennes välbefinnande.Dessutom handlar det om en ny stor kartläggning av olika professioner, yrken som innebär att man har en lång akademisk utbildning

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vilka problem som kan dyka upp när chefen förväntar sig att de anställda ska vara aktiva på sociala medier, och om säckpipans okända historia i Sverige. Många arbetsgivare förväntar sig idag att de anställda ska vara aktiva på sociala medier och använda sina nätverk för att dela med sig av information som rör jobbet. Även om många ser de här nya möjligheterna som något positivt, så riskerar det också att leda till att gränserna mellan arbetsliv och fritid suddas ut och att gränsen mellan våra offentliga och våra privata roller blir otydlig. Om den anställde uppfattas som en representant för företaget riskerar exempelvis företaget att hamna i blåsväder om den anställde postar olämpliga inlägg på Twitter och Facebook. De anställda å sin sida riskerar att få löpa gatlopp i sociala medier om deras arbetsgivare gör saker som väcker kritik hos allmänheten. Det säger Steffi Siegert, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.Dessutom handlar de

När befolkningen minskar i redan små kommuner får man i stora delar av Sverige allt svårare att upprätthålla kvaliteten inom till exempel vård och skola. Sedan många år tillbaka minskar befolkningen i landets små kommuner, samtidigt som de stora kommunerna växer sig allt större. Den här utvecklingen får olika konsekvenser för småkommunerna som till exempel kan behöva lägga ner vårdhem och skolor när skatteunderlaget försvinner. Småkommunernas problem har blivit en alltmer aktuell fråga i debatten och många vill idag slå samman de små kommunerna till färre men större kommuner. Ett problem är dock att många av de befolkningsmässigt minsta kommunerna är några av våra största kommuner till ytan, och att slå ihop de glesbefolkade kommunerna i till exempel Västerbotten och Norrbotten skulle inte lösa deras problem.I veckans program medverkar Gissur Erlingsson, statsvetare verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, och Peter Lindroth, kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommu

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.