Vetenskapsradion Forum

Naturen spelar en viktig roll för många svenskar, oavsett om det handlar om bergsklättring eller trädgårdsarbete. Naturen och olika naturupplevelser spelar en stor och viktig roll för många svenskar enligt en undersökning som nyligen har genomförts. Det är Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet i Lund och forskare vid flera universitet som har undersökt hur människor idag ser på naturen, något som resulterat i boken Naturen för mig. För många svenskar betyder naturen något annat än det vardagliga, många söker sig till exempel till skogen eller havet under semestern när det är soligt och varmt. För andra innebär naturen en stund av efterlängtad ensamhet, inte sällan förknippat med ett mått av andliga eller religiösa känslor. Men också naturens faror lockar - extremsportare och äventyrare söker spänning och utmaningar i allt från forspaddling till bergsklättring. I dagens program medverkar Katarina Saltzman vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Lina Midholm på Institutet för

När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius.

Veckans Vetenskapsradion Forum undersöker om det finns någon skillnad mellan vad Sverigedemokraterna säger utåt och hur de kommunicerar inom partiet, och så handlar det om ölets historia. Sverigedemokraterna kommer från en nationalistisk tradition, från Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet, och många misstänker att de fortfarande i grund och botten är samma parti som på 90-talet, att de likt en ulv i fårakläder mörkar vad de egentligen står för och att de har en dold agenda. De här misstankarna har synts inte minst i de debatter som uppstått kring om Sverigedemokraterna ska få publicera tidningsannonser, och ett sätt att försöka ta reda på om misstankarna stämmer är att undersöka om det finns några skillnader i vilka åsikter partiet ger uttryck för utåt, jämfört med vad som sägs inom partiet. Simon Oja disputerar i dagarna på en avhandling i retorik i vilken han jämför Sverigedemokraternas valmaterial, där de alltså presenterar sin politik för allmänheten, med hur de kommunicerar med de egna medlemmarn

I veckans program uppmärksammas att många idrottslärare numera undviker att ta i sina elever av rädsla för att bli anklagade för sexuellt ofredande. Efter flera uppmärksammade fall av övergrepp mot barn och ungdomar har det blivit allt vanligare att idrottslärare undviker fysisk beröring med sina elever. Marie Öhman är sociolog och biträdande professor i idrottsvetenskap med didaktisk inriktning vid Örebro universitet, och hon säger att i länder som England, USA och Australien har det utvecklats en så kallad no touch-kultur som gör det nästan omöjligt för lärare att ta i barn och ungdomar. Även i Sverige vittnar många idrottslärare om att de undviker fysisk beröring som kan leda till anklagelser om övergrepp, men Andreas Rehn som är idrottslärare på Slättgårdsskolan i Stockholm säger att kroppskontakt med eleverna ofta är helt nödvändig under idrottslektionerna.Programledare är Urban Björstadius.

Veckans program handlar om när det är rätt tid för en partiledare att avgå, och om Lyskvällen, en ny tradition för att ta farväl av sommaren. Den gångna veckan var det dags igen då frågan väcktes i ett av våra riksdagspartier om vem som ska vara partiledare. Ett par distrikt inom Folkpartiet nominerade Birgitta Ohlsson som ny partiledarkandidat inför höstens landsmöte, men Ohlsson deklarerade snabbt att hon inte vill anta utmaningen nu och Björklund vill sitta kvar. Men när är rätt tid för en partiledare att avgå? Vi hör Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet, och Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.Dessutom handlar det om Lyskvällen som infaller nu på lördag. Det är en ganska ny tradition som främst firas utefter Norrlandskusten och som har kommit hit från Finland den sista lördagen i augusti tar man farväl av sommaren genom att när mörkret faller tända mängder av marschaller, ljus och eldar utefter kusten, och många skickar också upp thailändska ljuslyktor som sakta stiger mot

Veckans program handlar om vad begreppet Norden står för idag, och om hur vissa kontorstyper leder till fler arbetsplatskonflikter. Nu när sommarsemestrarna går mot sitt slut så är det många som kommer hem från resor runtom i Norden. De nordiska länderna ligger parkerade i toppen bland semesterdestinationer, tillsammans med mer solsäkra destinationer som länderna runt Medelhavet. Men vad står begreppet Norden för idag? Hur lika och hur olika är vi? Finns det rent av något speciellt, unikt hos oss nordbor som man skulle kunna bygga något mer av - en nordisk förbundsstat, till exempel? Frilansreportern Ylva Carlqvist Warnborg gav sig ut för att söka svaren runt om i de nordiska länderna. Dessutom handlar det om hur vissa kontorstyper leder till fler konflikter. Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson berättar att de stora traditionella kontorslandskapen förvånande nog leder till färre arbetsplatskonflikter än mindre kontorstyper och flexkontor, och att kvinnor påverkas mer än män av hur kontoren ut

Polisforskaren Stefan Holgersson säger att Polisen använder sig av olika metoder för att försköna bilden av sin verksamhet, något som tillbakavisas av Polisen. Programmet är en repris från 10 november 2014. Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.

Veckans program handlar om hur många i början av 1900-talet tyckte att kvinnorörelsen gått för långt, och om kvinnorättskämpen och läkaren Ada Nilsson. Programmet är en repris från 3 november 2014. I en tv-serie som visades på Sveriges Television härom året frågade sig journalisten och programledaren Belinda Olsson om feminismen idag har gått för långt, men redan vid förra sekelskiftet tyckte dåtidens skolpojkar att kvinnorörelsen gått för långt. Dåtidens skolflickor däremot hade en betydligt modernare syn på jämställdhet, de ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället. Det säger utbildningshistorikern Sara Backman Prytz som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling där hon undersöker vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar mellan åren 1880 och 1930. Dessutom handlar det om en av de kvinnor som tidigt kämpade för kvinnors rättigheter, bland annat genom att förespråka sexualupplysning. Läkaren Ada Nilsson var en av de först

Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren och nu visar forskning att många kommuner brister i sin krisberedskap. Programmet är en repris från 20 oktober 2014. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.

I vårens sista program berättar folklivsforskaren Tora Wall om midsommarfirande, solkult och blomstermagi. Nu stundar det som många ser som Sveriges riktiga nationaldag, midsommarafton. I vårens sista Vetenskapsradion Forum berättar folklivsforskaren Tora Wall om vad vi egentligen vet om midsommarfirandets hedniska rötter, om vilken roll de ljusa nätternas blomstermagi spelade för människor förr och om vad som stod på matborden innan våra dagars sill och potatis blev populär midsommarmat. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.

I veckans program berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur barns lekar har förändrats genom historien. Många föräldrar som idag oroar sig för att barnen sitter för mycket framför olika skärmar minns kanske sin egen barndoms lekar, som att bygga koja i skogen, ha snöbollskrig eller leka kurragömma. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur lekarna har förändrats genom historien och hon svarar också på lyssnarfrågor om olika folkliga traditioner. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.

I veckans program svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarfrågor om folktrons olika väsen, och det handlar om allt från gamla tiders vittror till våra dagars zombies. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från Skogskyrkogården i Stockholm och handlar om alla de olika väsen som människor trott på genom tiderna. Folklivsforskaren Tora Wall svarar på lyssnarnas frågor om allt från gamla tiders troll och vittror till våra dagars zombies och vampyrer. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.

I dagens Vetenskapsradion Forum svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarnas frågor om gamla traditioner och nya trender. Fram till sommaren kommer Vetenskapsradion Forum att handla om folklivsforskning och i dagens program från Skansen svarar folklivsforskaren Tora Wall från Nordiska museet på lyssnarnas frågor. Det handlar bland annat om den nya traditionen med lyshelger som sprider sig över landet, om äldre tiders fattigauktioner och om varför människor spottar allt mindre nu för tiden. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till forum@sverigesradio.se. Programledare är Urban Björstadius.

För mormonerna fyller släktforskning en viktig religiös funktion och de har därför under lång tid samlat in och dokumenterat olika arkiv runt om i världen. Resultatet av deras arbete är miljontals mikrofilmer och böcker som idag finns samlade i Family History Library i Salt Lake City i USA. Släktforskning har blivit allt populärare och Vetenskapsradion Forum besöker den här veckan mormonernas stora släktforskningscenter i Salt Lake City. Att släktforskningen är viktig för mormonerna beror bland annat på att de tror att man i efterhand kan döpa och välsigna avlidna släktingar och att släktingarna på så sätt får komma till himlen efter detta livet. Därför har mormoner runt om i världen, bland annat i Sverige, dokumenterat och mikrofilmat olika arkiv och kyrkböcker. Mikrofilmerna har de samlat i det så kallade Family History Library i Salt Lake City, staden där mormonkyrkan också har sitt säte. I veckans program möter vi bland annat 17-årige Porter Ricks från den lilla byn Mud Lake i Idaho som det senaste året

Burkar, påsar, kartonger och flaskor - Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur förpackningarnas utseenden har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg, samtidigt som de på många sätt också har blivit ett miljögissel. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om svenska konsumentförpackningar från 1930-talet fram till idag, och om varför förpackningarna ser ut och fungerar som de gör. Förpackningarnas utseenden har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg, men samtidigt har de också blivit ett miljögissel, något som ställer stora krav på förpackningarnas design. Det berättar Karin Wagner, professor i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, och Lasse Brunnström, professor vid Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. De båda är redaktörer för den nya boken Den (o)hållbara förpackningen. Dessutom hör vi folkloristen Tora Wall från Nordiska museet i Stockholm berätta om nya trender och gamla traditioner. Under våren kommer Vetenskapsradion Forum att handla om folkloristi

Sveriges Radio uppmärksammar i en mängd olika program att det i dagarna är 70 år sedan andra världskriget slutade, och Vetenskapsradion Forum tar upp frågan varför förövarna i efterhand alltid förnekar folkmord. Dessutom handlar det om mannen som myntade begreppet folkmord, Raphael Lemkin, som levde och verkade i Sverige under andra världskriget. För 70 år sen tog andra världskriget slut, men det skulle dröja ytterligare en tid innan vidden av de fasansfulla brott mot mänskligheten som det nazistiska Tyskland begått stod klar – framför allt morden på sex miljoner judar, det som senare började kallas Förintelsen. I vår är också ett annat men mycket mindre känt folkmord aktuellt, nämligen utrotandet av mellan en och två miljoner armenier och andra kristna i det osmanska riket som inleddes för 100 år sedan. Forskaren Maria Karlsson vid Lunds universitet forskar om det hon kallar ”förnekelsekulturer”, att förövare av folkmord alltid försöker förneka det som hänt. Hon säger att även Hitlers Tyskland hade förneka

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur människor som aggressivt strävar efter makt och social status riskerar att få betala ett högt pris genom en försämrad hälsa och ett kortare liv. Dessutom handlar det om de hypnosmaskiner som var vanliga i mitten av 1900-talet. I den populära tv-serien House of Cards får vi följa hur kongressledamoten Francis Underwood på alla sätt agerar och intrigerar för att nå makt och inflytande inom den amerikanska toppolitiken. Men den här typen av aggressiva och dominanta personer som strävar efter social status och kontroll över andra människor löper större risk att dö i förtid. Det säger Timothy Smith, professor i psykologi vid University of Utah i Salt Lake City i USA, som i flera studier har sett att de här personerna i större utsträckning drabbas av exempelvis högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom handlar det om en hypnosmaskin som Tekniska museet i Stockholm nyligen förvärvade till sina samlingar. Intendenten Anders Lindeberg-Lindvet berättar om hur

Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50% av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hund

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur medielogiken idag styr allt mer av myndigheternas verksamheter. När generaldirektörerna rekryteras från näringslivet och myndigheterna styrs som företag blir det också viktigt att bygga positiva varumärken och att motverka negativ publicitet för generaldirektören. Medierna har under många år fått en allt större roll i samhället och medielogiken styr idag också i stor utsträckning myndigheternas verksamhet. Bland annat anpassar de sig till medielogiken i sitt sätt att kommunicera med medborgarna, presentera verksamheten och utforma rapporter och presentationer. Men det handlar också om att bygga positiva varumärken och att motverka negativ publicitet för myndigheten. I programmet medverkar Magnus Fredriksson, forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och Josef Pallas, forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. De båda undersöker i ett gemensamt forskningsprojekt medialiseringen av s

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur det politiska landskapet ritas om när allt fler personer anställs för att bedriva politik utanför den traditionella partipolitiken. Idag bedrivs allt mer politik av andra än våra folkvalda politiker. På departementen och i partiernas riksdagskanslier, i tankesmedjor, intresseorganisationer och PR-byråer finns en växande grupp personer som är anställda för att bedriva politik. De kallas för policyprofessionella och har fått ett starkt inflytande över den politiska dagordningen. I programmet medverkar Karin Svanborg-Sjövall, VD på Timbro, Boa Ruthström, chef för Arena Idé, och Stefan Svallfors, professor i sociologi. Stefan Svallfors är tillsammans med Bo Rothstein, professor i statsvetenskap och Christina Garsten, professor i socialantropologi aktuell med boken Makt utan mandat, de policyprofessionella i svensk politik. Programledare är Urban Björstadius.