Vetenskapsradion Forum

Cykeln har spelat en viktig roll i den svenska samhällsutvecklingen då den gjorde att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag finns det allt från lastcyklar till racercyklar och cykeln har blivit ett sätt att skapa sig en identitet och visa vem man är. Veckans Vetenskapsradion Forum besöker cykelverkstan i Midsommarkransen i Stockholm som har anor sedan 1930-talet. Där har Björn Carlefalk jobbat i 40 år och kan berätta om nya cykeltrender som lådcyklar och elcyklar. Idag finns det nämligen många olika sorters cyklister, allt från fattiga studenter med begagnande cyklar till högavlönade medelålders män i lycrakläder och med cyklar som kostar en mindre förmögenhet. Etnologerna Charlotte Hagström och Lars-Erik Jönsson vid Lunds universitet berättar att cykeln har blivit en identitetsmarkör, men historiskt har den spelat en viktig roll genom att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag vill myndigheterna gärna f

När den politiska debatten stryps i Putins Ryssland så har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om hur hiphop kan främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland. I Putins Ryssland har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik, men den möts av hårda reaktioner från olika konservativa och reaktionära grupper. Till exempel anses vissa konstverk kränka de religiösas känslor vilket lett till fällande domar mot olika konstutställningar. Det berättar Lena Jonson som är forskningsledare för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska institutet och aktuell med boken Art and Protest in Putin’s Russia. Dessutom handlar det om det nya forskningsprojektet Hiphop for Tolerance som undersöker om hiphopmusik, graffiti och dans kan användas för att främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland. Ekaterina Kalinina och Liudmila Voronova är forskare vid Södertörns högskola och i veckans program berättar de om hur de tillsammans med ett antal svenska

Det såg länge ut som att religionen var på väg att försvinna i den offentliga debatten men idag tas olika religiösa frågor allt oftare upp inom politiken. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om de kraftiga reaktionerna runt om i Sverige mot att en av landets två kvarvarande räddningsskolor riskerar att läggas ner. Under lång tid har man trott att religion spelar en allt mindre roll i det offentliga samtalet och att samhället har blivit mer sekulariserat, men i en ny avhandling visar Jonas Lindberg vid Uppsala universitet att religion tvärtom diskuteras allt mer i nordisk politik. Idag pratar vi ofta om religiösa frågor i termer av nationell och kulturell identitet, och det kan handla om allt från frågan om muslimska kvinnor kan bära slöja på jobbet och hur kyrkan ser på samkönade äktenskap till om skolorna kan fira sina skolavslutningar i kyrkan. För några år sedan fanns det fyra räddningsskolor i Sverige som utbildade brandmän och brandbefäl men de minskades till två. Just nu utreder MSB, Myndi

När det byggs nytt, rivs eller renoveras i våra städer så leder det ofta till högljudda protester. Vissa tycker inte om höga hus, medan andra ogillar när städerna förtätas. Veckans Vetenskapsradion Forum tar upp fenomenet med att byggen så ofta leder till bråk. Dessutom handlar det om att arkitekterna får all uppmärksamhet för byggnadernas utseenden, när det i själva verket ofta är olika ingenjörer som ligger bakom mycket av arkitekturen. I Stockholm har turerna kring Slussen pågått i flera år och i Göteborg har en ny strid blossat upp om kranarna i hamnen, som många vill bevara trots att de inte längre används. De här konflikterna har intresserat arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som senare i år kommer ut med boken Bygge och bråk, om konflikter som format staden. Han säger att vi idag står inför en ny situation med allt fler konflikter kring olika nybyggen och stadsbyggnadsprojekt och orsaken, säger han, är internets förmåga att snabbt skapa opinion kring olika byggprojekt. Dessutom handlar

När man i Romfördragen beslutade om fri rörlighet inom EU fick inte medborgarna i de europeiska kolonierna samma rättigheter som medborgarna i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas både för att belöna, bestraffa och att köpa sig fri. Romska tiggare på gatan, flyktingar som dör på Medelhavet och en rädsla för bidragsturism när EU utvidgar med fler medlemsländer. Många av de nyheter som fyller tidningar och nyhetssändningar idag kan på ett eller annat sätt spåras tillbaka till den fria rörlighet som är en av grundpelarna inom EU. I en ny avhandling i statskunskap undersöker Meriam Chatty historien bakom de politiska beslut som har lett fram till dagens situation. När den fria rörligheten förhandlades fram på 1950-talet så var exempelvis flera av Europas länder fortfarande kolonialmakter, vilket fick konsekvenser för hur man kom att tolka medborgarskapet. Algeriet var visserligen en integrerad del av Frankrike vid den här tiden och algerierna var franska medborgare, men ändå fick algerierna i

Idag finns det mängder av psykologiska behandlingar mot olika problem, allt från familjeterapi till internetbaserade behandlingar mot fobier, och även om de flesta blir hjälpta så drabbas en del av biverkningar av behandlingen. Vissa drabbas av sömnsvårigheter och nedstämdhet medan andra tappar kontakten med människor i sin omgivning eller upplever att besvären som de sökte hjälp för förvärras. I en pågående studie vid Stockholms universitet undersöker Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, vilka negativa effekter som kan uppkomma vid olika psykologiska behandlingar. Bland annat genomför hans forskargrupp en enkätstudie på webben där människor som har genomgått psykoterapi eller annan psykologisk behandling kan svara på frågor om vilka biverkningar de har upplevt. Trots att många säger sig drabbas av olika psykologiska biverkningar så vet man inte hur vanligt det är och Socialstyrelsen registrerar inte heller sådana här biverkningar, säger Ulf Jonsson som är psykolog och forskare på enheten för kuns

Berg har genom historien fyllt människor med vördnad och har ofta ansetts som heliga. På bergen har gudarna haft sina boningar och eremiter har sökt sig till bergen för att nå religiösa insikter och komma närmare Gud. Från bergen kan man blicka ut över världen och än idag innebär höga och farliga berg en prövning för vandrare och bergsklättrare. Under årtusenden har berg fascinerat människor och getts olika religiösa betydelser. Noaks ark blev stående på berget Ararat och i antikens Grekland ansågs Olympos vara gudarnas boning. På Sinai berg fick Moses stentavlorna med de tio budorden och på Tempelberget i Jerusalem påbörjade Mohammed sin himmelsfärd. I andra delar av världen har exempelvis Ayers Rock i Australien, Fuji i Japan och Klippiga bergen i Nordamerika laddats med olika religiösa betydelser. I den nya boken Vägar till insikt och utsikt skriver en antal religionshistoriker vid Uppsala universitet om berg i olika religiösa traditioner, och i veckans program medverkar några av dem. Vi hör Lena Roos, N

De flesta av dagens hundägare har en nära och intim relation till sin hund och många ser hunden som en familjemedlem, men under de många tusen år som hunden har funnits vid människans sida så har den inte alltid behandlats väl. Lösspringande byrackor fick livnära sig på människornas avfall och de levde ofta ett riktigt hundliv. I den nya antologin Från renhållningshjon till modeaccessoar, 10 000 år av relationer människa-hund i Sverige så skriver ett tiotal forskare från olika discipliner om allt från hundens roll i religion och konst till hur hundnamnen har förändrats från antiken till idag. En av författarna är etnobiologen Ingvar Svanberg som skriver om hundarna i det gamla allmogesverige, och han säger att hunden sedan många tusen år är en naturlig del av människoflocken – förr hade alla hund. Men vår relation till hunden förändrades under 1900-talet och i stället för att bara se den som ett bruksdjur blev hunden en livskamrat. Det syns inte minst i alla de handböcker som blev populära under slutet av 1

Bilden av muslimer som arga, kränkta och humorlösa har fått unga muslimer i Väst att reagera med humor, och att skämta om varandras etniska bakgrund kan leda till att fördomar om invandrare minskar. Bilden av muslimer i media är ofta arga unga män som bränner flaggor på gatan. De våldsamma reaktionerna mot de danska Muhammedkarikatyrerna och terrorattacken mot den franska satirtidningen Charles Hebdo har befäst bilden av muslimer som lättkränkta och humorlösa. Men många unga muslimer i Väst känner inte igen sig i den här bilden och en motreaktion har växt fram, där exempelvis muslimska ungdomsföreningar aktivt använder sig av humor och stå-uppkomik. Pia Karlsson Minganti är etnolog vid Stockholms universitet och i veckans program berättar hon om vilken funktion humor fyller bland dagens unga muslimer och varför det blivit så viktigt att visa att man har humor och kan skratta. Att humor och skämtande kan leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar visar också en ny studie av sociologen Henriett

Emellanåt kallas Sverige för landet lagom men i jämförelse med övriga världen är våra värderingar extrema - vi är inte särskilt religiösa, vi tycker inte att man får aga sina barn och vi litar i stor utsträckning på våra medmänniskor. Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-prio

Om att den typiska rökaren inte längre är en välbeställd äldre man utan en lågutbildad kvinna med dålig ekonomi, och om att Bamse kan ses som en representant för statens våldsmonopol och västerländsk kolonialism. Med Urban Björstadius. Vid mitten av 1900-talet ansågs det fint och elegant att röka och då var det främst välsituerade män som rökte, men idag är det i stället lågutbildade kvinnor med dålig ekonomi som röker. I en ny avhandling i sociologi har Tove Sohlberg vid Stockholms universitet undersökt varför kvinnor och män har börjat och slutat att röka, förr och idag, och hon säger att det behövs mer än hälsoargument för att få dagens rökare att sluta. I en annan studie har forskare sett att snusande idag fungerar som en inkörsport till rökning bland ungdomar. Junia Joffer är doktorand vid Umeå universitet och verksam vid Centrum för klinisk forskning Dalarna och som utredare i folkhälsofrågor vid landstinget Dalarna, och hon säger att av de ungdomar som tidigt började snusa rökte över hälften när de gi

På 70- och 80-talet fanns det diskotek i snart sagt varje svensk stad, men trots diskokulturens ursprung i gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen beskylldes diskomusiken i Sverige för att vara kommersiell och ytlig. Med Urban Björstadius. När diskoteken slog igenom på 60-talet blev de snabbt omåttligt populära och det dröjde inte länge innan varje liten svensk stad hade sitt eget diskotek. Till skillnad från tidigare dansställen fanns det inte någon orkester, i stället spelade en diskjockey upp musiken från grammofonskivor. Publiken dansade inte heller två och två i pardans utan alla kunde dansa med varandra. De svenska diskoteken utmärktes också av att det på grund av den restriktiva svenska alkoholpolitiken sällan serverades mat eller alkohol. Efterhand utvecklades en särskild diskokultur med en egen diskomusik på amerikanska gayklubbar och på afroamerikanska nöjesställen, men trots diskokulturens betydelse för gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen sågs den som kommersiell

Allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration och möten. Med Urban Björstadius. Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten – allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det här som de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kansliste

Programmet är en repris från 20 oktober. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 20 oktober 2014.

Om kritik mot att Räddningstjänsten inte är en lärande organisation. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson. I Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten handlar det i veckans program om kritik mot att räddningstjänsten inte är en lärande organisation och att man måste bli bättre på att lära av tidigare olyckor och bränder. I programmet medverkar Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Malmstedt, räddningschef på Storstockholms brandförsvar, Johan M Sanne, docent i teknik och social förändring, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.

Om brister i utbildnings- och övningsverksamhet inom svensk räddningstjänst. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson. Idag kan en deltidsbrandman ingå i utryckningsstyrkan efter bara en två veckor lång preparandkurs, och det kan i vissa fall dröja flera år innan hon eller han har gått hela den nio veckor långa utbildningen till deltidsbrandman. Den tvååriga utbildningen för heltidsbrandmän får också kritik, liksom brandbefälsutbildningarna som har kortats kraftigt under de senaste åren. Dessutom skickar kommunerna sällan sina brandmän på vidareutbildning, och övningstiden för brandmän har länge legat stilla på samma nivå, trots att samhället har utvecklats till ett allt mer tekniskt komplext risksamhälle. I dagens program medverkar Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet, Magnus Blondin, fil dr som forskat om övningarnas betydels

Om forskarkritik mot att Polisen på olika sätt försöker undvika negativ publicitet och i stället vill bygga positiva bilder av verksamheten. Med Urban Björstadius. Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.

Om synen på jämställdhet hos skolungdomar vid förra sekelskiftet, och om kvinnorättskämpen och läkaren Ada Nilsson. Med Urban Björstadius. I en tv-serie som visades på Sveriges Television förra året frågade sig journalisten och programledaren Belinda Olsson om feminismen idag har gått för långt, men redan vid förra sekelskiftet tyckte dåtidens skolpojkar att kvinnorörelsen gått för långt. Dåtidens skolflickor däremot hade en betydligt modernare syn på jämställdhet, de ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället. Det säger utbildningshistorikern Sara Backman Prytz som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling där hon undersöker vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar mellan åren 1880 och 1930. Dessutom handlar det om en av de kvinnor som tidigt kämpade för kvinnors rättigheter, bland annat genom att förespråka sexualupplysning. Läkaren Ada Nilsson var en av de första kvinnliga läkarna i Sverige och ingick i den berömda Fogels

Om hur mobilkameror och internet har förändrat vårt sätt att använda bilder, och om att Halloween är en i raden av historiska svenska utklädningsupptåg. Med Urban Björstadius. Den digitala tekniken med mobilkameror och internet har helt förändrat hur vi använder oss av bilder. Förr fyllde fotografier ett slags dokumenterande minnesfunktion och de hamnade ofta i fotoalbum i bokhyllan. Idag tar vi mängder av bilder med våra mobiltelefoner, bilder som vi delar med oss av på sajter som Facebook, Instagram, Tumblr och Twitter. Det är inte längre så mycket bilderna i sig som är det viktiga som det sociala delandet av dem, säger Lisa Ehlin, som forskar om hur vi använder oss av digitala bilder. Dessutom handlar det om Halloween som har väckt blandade känslor i Sverige – medan många barnfamiljer tycker att det är ett välkommet avbrott i höstmörkret så anser andra att Halloweenfirandet konkurrerar ut det betydligt stillsammare Allhelgonafirandet. På Institutet för språk och folkminnen i Göteborg har man därför börjat

Om hur svenska kommuners krisberedskapsorganisationer ofta brister. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.