Naturmorgon

Lappugglan finns numera även i södra Sverige. Vi sänder direkt från Långhultamyren där den häckat de senaste åren. Vi följer också en fågeläggsamlings sista resa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårvinter är uggletid. Nu är chansen störst att få höra någon av de elva ugglearter som finns i Sverige. Vi ägnar oss framför allt åt den näst största och kanske mest mytomspunna av dem - lappugglan. För inte så länge sedan var lappugglan en utpräglad Norrbottensfågel, men sedan 1990-talet har den börjat söka sig söderut för att häcka. Numera är den stationär i stora delar av Norrland och Svealand, och de senaste tio åren har det dykt upp häckande lappugglor i flera av de allra sydligaste länen.Halland fick sin första misstänkta häckning 2015, och sedan dess har flera bekräftade häckningar ägt rum där. Rekordåret var 2020 när ett tiotal häckningar bekräftades i östra Halland mot gränsen till Småland. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglornas framfar

Vad kan rädda Östersjöns gäddor? Vi sänder från en gäddfabrik vid Långsjön i Sörmland. Och letar meteoritspår i Siljan geopark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull

Hur går det till när växter vetenskapligt samlas in för att torkas och pressas? Dessutom smakar vi på tall, blåbär, fjällkvanne och björk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samla växter för att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall följde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvik på en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnare som tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?Gro Forsärla, 7 år, läste en b

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har fåglar ett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar natur i snöig stad i Norrbotten: Boden. Och vad händer med förslaget att skydda den fjällnära skogen - det som kallats Sveriges Amazonas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är många som går runt i stan och längtar efter naturen så här års. Men kanske är den närmare än vi tror! Morgonens fältreporter Anna Lidé tar sig an uppdraget att hitta naturen mitt i stan. I snö och kyla, i en subarktisk stad: Boden i Norrbotten. Till sin hjälp har hon arboristen Joel Dapic Öberg och ornitologen Mats Bergqvist.Och så blickar vi västerut från Boden: mot fjällskogen. Här finns det hundra mil långa skogsbälte som kallats Sveriges Amazonas. För några år sedan föreslog den stora skogsutredningen att hela området skulle skyddas, både den del som klassas som fjällnära skog och den del som ligger strax nedanför gränsen. Men förslaget har sedan dess bantats kraftigt. Och i skogar som ligger just på den här gränsen pågår idag avverkning. Vi besöker en sådan skog i Härjedalen och pratar med Skogsstyrelsen, sko

Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?Det är några av de frågor som fältreporter Lena Näslund undersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns alltid nya frågor - och svar - om naturens mysterier. Vi viker hela programmet för lyssnarnas naturfrågor och de som svarar är Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att svara bland annat på hur myror kan överleva en tur i mikrovågsugnen, varför ekollonet fick trillingar och om det är vanligt med visslande skator. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Mats Ottosson.

Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt

Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkow i direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare s

Nattens fågelsång från en kanot på Vendelån, floran på fjället Gajsajte och en rikskänd sjöpung tar plats när Naturmorgon ser tillbaka på 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På årets sista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.Vi möter den djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.Vi får också höra

En junimorgon i Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog, Tjeggelvas, och om hur Jielkká-Rijmagåbbå blev skyddad efter 45 års ideellt arbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är julafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå.Tjeggelvas är en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporter Joacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år.Några mil åt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström ar

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Experterna i Naturpanelen sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att ge lyssnarna ett gäng tidiga julklappar: svar på frågor om natur.Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning bland annat på frågor om hur gråsuggorna hittar till de blöta badbyxorna, hur vissa djur gör för att se skarpt både under och över vatten och varför grankåda ibland får en blå färg.Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturboksutgivning. Programledare är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gammelskogar huggs ner, arter dör ut och hänsyn tas inte till naturens rättigheter. De stora frågorna märks tydligt i årets naturboksflod. Vi har läst - och diskuterar.Men i årets skörd finns också artbestämningsböcker om hoppspindlar och stickmyggor, barnböcker om nattfjärilar och kaskeloter, och handböcker i allt från vandring till att börja krydda med vårbrodd. Dessutom nära porträtt av både korp och nötskrika.Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Karin Gyllenklev och programledare Joacim Lindwall.

Varför producerar växter ämnen som gör oss beroende? Vi sänder från Uppsala Botaniska trädgård. Och kollar in Fjärdöns höga naturvärden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kaffe, tobak, chili och sockerrör. De fyra växterna står i centrum när vi koncentrerar oss på växter som tycks manipulera våra kroppar med sina molekyler. Hur kommer det sig att växter producerar beroendeframkallande ämnen som koffein och nikotin - vad är det för poäng för växten? Fältreporter Lisa Henkow har stämt träff med botanist Jesper Kårehed i tropiska växthuset i Uppsala Botaniska trädgård.Och så tar vi oss ut till Fjärdön i Hamrångefjärden mellan Gävle och Söderhamn. En ö som haft stor betydelse för människor sedan järnåldern och vikingatiden. Då skyddades ön av stenkistor och en kastal, de senaste 30 åren har den skyddats av ett gäng människor som kämpat för att skogen på ön inte ska avverkas. Reporter Joacim Lindwall följer med till ön och får också se hur mycket som hänt på 30 år - från städad skog till naturskog.Är d

För över 200 miljoner år sedan gick stora rovdinosaurier runt i Skåne. Forskarna berättar om upptäckten. I Jämtland berättar levermossorna om närheten till Atlanten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan för 200 miljoner år sedan fanns stora, köttätande dinosaurier i Skåne. Den överraskande upptäckten gjorde forskarna Grzegorz Niedzwiedzki och Martin Qvarnström från Uppsala universitet. De hittade fotspår av jättedinosaurier, till och med en hel käke. Jättedinosaurier som vandrade omkring, i Skåne, vid en tidpunkt då man hittills trott att det bara fanns småvuxna arter!Hör Grzegorz och Martin berätta om fynden, tillsammans med professor Per Ahlberg. Fältreporter Lena Näslund sänder från Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala där några av de nya dinosauriefynden finns.Även i västra Jämtland finns det fynd att göra, här och nu. Naturvårdsbiologen Fredrik Larsson har hittat många arter av levermossor, som gynnas av ett oceaniskt klimat. Är det så att det finns helt obeskrivna naturtyper här? Vi föl

Professor Håkan Wallander gräver i myllret i myllan i Torna Hällestad i Skåne. Vi letar tunnelbanemyggor i Göteborg och hör en kråkvinkel av Mikael Niemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett gram jord innehåller hundratals meter svamphyfer, miljarders bakterier, massor med encelliga djur, nematoder, kvalster, hoppstjärtar och mycket mer. Hur det ens är möjligt undersöker morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med Håkan Wallander, professor i mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet. De gräver sig ner i jordens mikrokosmos i Torna Hällestad i Skåne.Och så får vi möta en speciell mygga - tunnelbanemyggan. Den blev omtalad för några år sedan när boende i västra Göteborg började klaga på att de blev myggbitna i sina lägenheter på nätterna, och även på vintern. Myggforskaren Anders Lindström kommer hem till reporter Nina Frogneborn där tunnelbanemyggorna trivs.Går det att göra något på vintern för mer biologisk mångfald i trädgården? Ja, inte minst genom att göra inget alls, b

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i november är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor.Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om varför makrillarna simmade runt runt utanför Lilla Skårholmen, om hur det kom sig att skatorna hade ekox-party i Martins trädgård och var det var för vaniljsåsaktigt som dök upp i Lills odlingslåda.Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier.Programledare är Joacim Lindwall.

Fiskbiologen Oliver Karlöf letar ovanliga matsvampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka. Från Sarek berättar Tor Tuorda om forskaren Axel Hamberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kantareller och Karl-Johan i all ära, men det finns fler godingar i svampskogen. Som sotvaxing, vårtig röksvamp och blomkålssvamp. Och vinterskivling, som går att hitta långt in i november! Tipsen kommer från Oliver Karlöf, författare till boken Ovanliga matsvampar. Den här morgonen letar han svampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka, tillsammans med fältreporter Lena Näslund.Svampar behöver inte vara ätliga för att ge lyckokänslor. Det framgår med all önskvärd tydlighet under en utflykt i ett uppländskt naturreservat när de svampentusiastiska deltagarna träffar på igelkottsröksvamp. Och från Gotland hör vi svampexperten Helena Björnström som just nu inventerar kalkbarrskogar på länsstyrelsens uppdrag. I en av dessa skogar hittade hon nyligen en helt ny svampart för landet, en så kallad rödling me

Vi letar mossor i Norra Båsane i Dalsland och hänger med klimatforskare i Tjeggelvas. Och säger hej till höstens flockar av sidensvansar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här års har löven ändrat färg, men där snön inte lagt sig lyser mossorna fortfarande gröna. Vi sänder från naturreservatet Norra Båsane i Dalsland - ett riktigt mecka för den mossintresserade. För hundra år sedan upptäckte lanthandlaren och amatörbiologen Sixten Bergström området och kallade det för "det förlovade bryologiska landet". Av landets dryga tusen mossarter finns över 300 här, allt från björnmossor och kammossor till rariteter som röd glansmossa, platt trollmossa och liten ärgmossa. Utrustad med pannlampa dyker fältreporter Jonatan Martinsson ner i reservatets rika mossflora. Till sin hjälp i mossdjungeln har han Mattias Lindholm, mossvän och naturvårdschef på Västkuststiftelsen. Hur reagerar en naturskog på klimatförändringar? Det forskas det på i Tjeggelvas naturreservat norr om Arjeplog. Vi följer med s

En handfull vilda arter blev dagens tamdjur. Vad har de, och vi, vunnit på partnerskapet? Dessutom: en doftande, het och artrik svamputflykt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är få djur vi vill ha i sängen när vi sover, men vargens ättling hunden är välkommen! Hur gick det till? Och hur blev en asiatisk djungelhöna världens mest spridda fågel? Med utgångspunkt i de vilda ursprungsarterna undersöker vi de ömsesidiga anpassningarna som vi och våra tamdjur och husdjur har gjort. Vem tog initiativ till samlivet? Och vilken betydelse har det haft för vår egen arts utveckling? Fältreporter Lisa Henkow träffar etologiprofessor Per Jensen vid Linköpings Universitet som guidar genom samevolutionen bland djungelhöns, hundar, kor, katter, hästar och får.De här arterna har vunnit på människans närvaro. Andra arter har det gått desto sämre för, vilket uppmärksammas i en ny säsong av radioserien Borta för alltid. Vi pratar med upphovsmannen Gustav Asplund.Varje höst träffas landets mesta svampentusiaster n