Språket

Det känns fel när par säger "vi är gravida" tycker en av Språkets lyssnare och det är en av funderingarna som besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper besöker Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan och frågar vem som har makt över språket. Veckans lyssnarfrågor: - Varför använder vi ordet "skumma" i betydelsen ögna eller scanna? - Varifrån kommer uttrycket "rikstrött" och hur vanligt är det att använda "riks-" som förstärkande förled? - Varför säger vissa par "vi är gravida"? - Vad betyder ordet "ögonskenlig”?

Idag är det premiär för Språkets nya programledare Emmy Rasper, men precis som vanligt besvaras frågor från er lyssnare. Idag är det Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk som svarar. Vi funderar också på hur persiskan har påverkat det svenska språket. Det är 35 år sedan den islamska revolutionen i Iran och nu 2014 är Iran det femte vanligaste landet, förutom Sverige, att vara född i om du bor här. Vilka persiska låneord använder vi dagligen? Och har vi fått några nya persiska ord de senaste 35 åren? Ashk Dahlén, docent i persiska vid Uppsala universitet ger svar. Veckans lyssnarfrågor: - finns det motsatsord till alla o-ord? - varifrån kommer uttrycken "att någon har posse" och "att någon äger" och har de något samband? - är en skjuten älg död? - varifrån kommer ordet inälvor?

I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor med dagsaktuell anknytning och berättar om språkvårdens syn på förändringar. Medan de flesta förändringar i uttryckssätt sker utan baktanke, finns det faktiskt också de som har ideologiska orsaker. Ett exempel är att många människor numera föredrar att säga jag arbetar som lärare i stället för jag är lärare för att demonstrera att yrkesidentiteten inte är hela personligheten. Veckans alla frågor: -”arbeta som lärare”. Varför inte säga ”jag är lärare”? -en passning och ett pass -”min livs resa” eller ”mitt livs resa”? -”det hära” och ”det dära” -en sammanfattning av vilka språkförändringar som språkvården ser allvarligast på

När familjen samlades runt brädspelet väcktes funderingar om formuleringar och professor Lars-Gunnar Andersson berättar om hur språkets rottrådar sträcker sig långt tillbaka i tiden. Men vad är ett egentligen ett språk och hur avgränsar man det, undrar en annan lyssnare. I veckans program ryms stora och små frågor om språkets förändring. Veckans frågor: -vad är ett språk? Om avståndsspråk och konstruktionsspråk                                  - om påhängda pronomen i tal: ge’na den, ge’n den -”jag såg han” -ung flicka som använder det skriftspråkliga ”dessa” i tal                                          -”en” som ersättning för man – duger det i neutral text? -prepositionen ”kring” som tycks ersätta en mängd andra prepositioner

Bland veckans lyssnarfrågor finns flera som inspirerar till reflektion över hur olika mening vi kan ge samma ord. Vi diskuterar skillnaden mellan att åka till stugan och åka till landet, skriver en lyssnare. Finns det någon skarp geografisk gräns mellan de båda uttrycken och var går den i så fall? Nja, svarar professor Lars-Gunnar Andersson, antagligen inte i detta fall. Men under programmets dryga sexton år i etern har det kommit många exempel på ord och uttryck med skarpt geografiska gränser och några av dem lyfts fram. Ett annat ord där meningen tycks växla med könet på användare är ordet väninna. Kan en man ha väninnor, undrar en lyssnare. Och så lite information från programledaren: den 11 februari kommer Emmy Rasper att efterträda mig som programledare för Språket när jag går i pension. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också att sluta som programmets expertmedverkande. Språket blir också i fortsättningen ett program för lyssnares frågor om språk! Samtliga veckans frågor: -konnotation och denotat

Ordbokens information kan inte alltid mäta sig med den vi bär inom oss. De säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program när en lyssnare diskuterar en mängd ord som alla har med träd att göra. En annan lyssnare har iakttagelser om språket i sociala medier där uttrycket så pass verkar ha fått en ny betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor: -träd och gren, ris och pinnar. Om semantiska fält och hur terminologi uppstår -”så pass” som förstärkande förled, men utan en konsekvens. ”Det regnar så pass.” -”känna igen” i betydelsen vara bekant med -”han är snäll, är han”. Om talspråkliga mönster i södra Sverige -”fullt i folk på stan” -”hiiii” på skolgården som uttryck för dissning: -Jag har varit i Afrika!-Hiii att du har! -otroligt vanligt att använda ”otroligt”

Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder? -”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte. -nya ö-ljud i till exempel stöd och öl -"är" som uttalas  "e" och "ä" men inte så ofta "är" -ost eller öst i väderstreck -”i stort sätt” -klädsträck eller klädstreck

Ingen ko på isen

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera -tankesmedja -att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris? -okej   -funkis och dagis   -lyfta en fråga -spirituell   -förlägen

Översättningslån: kommunicera och adressera

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Veckans alla språkfrågor: -"barna" i stället för barnen -ordet hedenhös -jul, varifårn kommer det ordet? -verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid -när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

Översättningslån: kommunicera och adressera

I Språket denna vecka undrar en lyssnare om det heter en loppis eller ett loppis och professor Lars-Gunnar Andersson konstaterar att ordboken och många språkbrukare inte är överens. Men måste man nå hundraprocentig enighet om ords böjning? Gymnasieläraren Anders undrar vilka skrivregler som styr användningen av orden och och men först i meningar, och frågan leder till ytterligare en diskussion om rättesnörenas roll i språket. Veckans alla frågor: -hur lyder reglerna om ”och” och ”men” först i meningar? -videorna eller videosarna? -en eller ett loppis -kan man unna sig själv något? -att missminna sig -smorde eller smörjde

--- POD: Tvesula och tvesovla

Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om forskningssprojektet Varmt och kallt där man undersökt hur olika språk uttrycker sig om kyla och värme, i faktisk eller överförd betydelse. Språktypologi, som forskningsområdet kallas, ger ofta exempel på universellla drag bland världens språk men också en provkarta på hur språk kan lösa samma problem på olika sätt. En del språk använder kroppens reaktioner på temperatur för att uttrycka känslor, andra saknar ord för att uttrycka nyanserna mellan ytterligheterna "varmt" och "kallt" och åter andra gör inte vår koppling att "varma känslor" är något positivt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med värderingar. Veckans alla lyssnarfrågor: -Bondläpp -Bonnhimmel, som ord för "paraply" -Fattiglapp -A-lagare -Betydelsen av "beskedlig", i gammal text

Vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter

Om ett träd är skadat av en brand, kan det få brandljud och fören på en båt kan också kallas stammen. Det är några av ord som lyssnare undrar över i veckans program och i båda fallen berättar professor Lars-Gunnar Andersson att orden är riktigt gamla och har liknande betydelse i flera andra språk. Veckans program innehåller också en betraktelse över hur ord och uttryck från andra språk äter sig in i vår vokabulär. Hur ska vi se på det, frågar sig Hedvig Skirgård, lingvistikstudent vid Stockholms universitet. Veckans alla lyssnarfrågor: -vad betyder ordet ”tjänare” i hälsningsfrasen? -hur har begreppet ”bussig” uppkommit? -och ”bus” och ”busig”? -väderlek, varför ”lek”? -”amper” som ord för ”pjoskig” i Roslagen -”brandljud” och ”skarpljud” på träd -stammen, i betydelsen ”fören” på en båt -ladugård – betydelse förr och nu -i går morse och i morgon bitti -”smöget” som ett ord för ”bra” -”knäppgök”

När professorn Lars-Gunnar Andersson denna vecka besvarar lyssnarfrågor om grammatik stöter han på för honom helt nya fenomen. Gamla och nya svenskar har gjort överraskande fynd i språket som diskuteras i programmet. Michelin från Syrien undrar när man kan utelämna att, Magdalena från Linköping retar sig på ymnig förekomst av ordet så i tid och otid och Michael från Stockholm undrar varför företrädesvis tuffa killar i storstaden säger jag kör en pizza till lunch. Veckans alla lyssnarfrågor: -          Alltför många så: i går så tog jag en promenad -          Finns det ett mönster. En fråga om hur ord bildar pluralformer -          När kan man utelämna ”att”? -          ”Håller på ta slut” -          ”Stockholm har blivit modern” -          Är ”typiskt” det nya ”typ”? -          ”jag blev att må dåligt” en konstruktion i södra Dalarna