Barnen

Fredag 18 december 11.03 Söndag 20 december 19.03 Bröderna från Afghanistan - två ensamkommande flyktingbarn bor i svensk fosterfamilj. Amo, 11 år och hans storebror Arvin, 16 år, når efter dagar och nätter fyllda av oro och rädsla ett nytt land. Dagar och nätter med människosmugglaren. De vet inte vart smugglaren för dem. Plötsligt är han försvunnen. De har ingen aning om att deras flykt från Afghanistan för dem till Sverige och så småningom till en villaförort norr om Stockholm, till en familj där föräldrarna är företagare. De både bor och arbetar i en stor vit villa. En familj med tonårsbarn, som bara några månader tidigare hade anmält sig som intresserade av att ta hand om ensamkommande flyktingbarn. I år, 2009, räknar Migrationsverket med att det kommer ca 2500 ensamma flyktingbarn till Sverige. Det är fler än någonsin. Debatten om hur moderatpolitiker i Vellinge kommun yttrade sig i samband med att ett 30-tal unga pojkar skulle få tak över huvudet har lett till en omfattande diskussion och ändrade regle

Det har varit oroligt runt om i Sveriges förorter den senaste tiden. Även platser som annars betraktas som lugna har hamnat på mediernas löpsedlar med bilbränder och stenkastning mot polisen. Stadsdelen Stenhagen i Uppsala upplevde några turbulenta helger i början av september. - En gång när jag var på väg hem själv såg jag några killar som kastade ägg på bussarna. Jag tänkte, varför gör de så här? Varför förstör de ett bra land? säger Hanna Hawez, 8 år. Barnens reporter Sofia Klemming Nordenskiöld tillbringade några dagar i Stenhagen och pratade med barn om hur det är att bo där, och hur det känns när våldsamma saker händer i deras eget kvarter. - Det känns läskigt. Man blir både rädd och nyfiken, säger Miguel Kouyate, 9 år. - Det är skönt och lugnt här, säger Hassan al-Hakim, som går i sexan i Västra Stenhagenskolan. - Men när det var stenkastning förut så kändes det inte tryggt. Då fick jag inte vara ute, för det kunde vara farligt, säger hans klasskamrat Melissa Ahmed. - De förstör för alla i Stenhagen, s

Bakom medias rapportering av den brinnande förorten finns barnen. För det är inte bara våra förorter som brinner. Det är också lekplatser för barn som bor i dessa förorter. Och tidningarnas rubriker är med och formar barnens bild av sig själva. - Här i Rosengård vågar inte brandkåren rycka in för att släcka branden på grund av rädslan att få en sten, en sko eller en tomat på sig och polisens bilar patrullerar hela dagen fram till klockan ett på natten, berättar 13 åriga Manar Daabas. - Barnens identitet skapas i interaktion med deras närmiljö och med bilden i massmedia, säger psykologen Hossein Miri som arbetar med barnen i Rosengård. Vi får följa 11-åriga Hussein Abdalameir som visar trasiga gungor och platserna utanför hans fönster där det har förekommit bränder på bilar och sopkärl. - Jag kan inte tänka mig att bo någon annanstans, säger 11-åriga Zahra Ghannan. Och 11-åriga Mustafa Musa undrar eftertänksamt: - Varför är Rosengård såhär? Reporter Manuel Cubas. Producent Ylva Mårtens Nästa vecka hälsar vi

- Där finns det jättemånga bra ställen att gömma sig på berättar åttaåriga Ella Gibro om skogen som ligger bakom familjens hus. Ella är ofta där ute och leker tillsammans med sina syskon. Men flera av hennes kompisar är aldrig i skogen, berättar hon, för de tycker att den är läskig. Att var ute i skog och natur är synonymt med en god barndom menar många och där bör barnen vistas så mycket som möjligt. Samtidigt är skogarna mörka och dunkla, då som nu. Förr skrämde de vuxna barnen med troll, skogsrår och snåriga stigar att gå vilse på. - Man kände sig liten när man kom in i storskogen. Speciellt när jag skulle gå där i mörkret om kvällen berättar Bror Celing, 81 år, där han sitter lutad mot husväggen och blickar ut över sin barndoms skogar. Hur ser vi på skogen idag och är barnen verkligen där? Följ med ut i naturen, fredag den 27 november kl. 11.03.

Barnen i skogen. Allt sen den franske filosofen Jean-Jacques Rousseau skrev boken Emile eller Om uppfostran 1762, så har olika föreställningar om att naturen är bra och utvecklande för barn haft stort inflytande. Att vara i skogen är synonymt med en god barndom och där bör barnen vistas så mycket som möjligt. Samtidigt som skogarna är mörk och dunkla, då som nu. Förr skrämde vuxna barnen med troll, skogsrår och farliga snåriga stigar att gå vilse på. Hur ser vi på skogen idag och är barnen verkligen där? Följ med ut vår reporter Emmy Bergkvist i skogen.

Del 2 Barnens röst i Guatemala, 20 november kl.11.03 - Barn- och ungdomsparlamentet har ändrat mitt sätt att tänka. Till exempel är det många som gifter sig tidigt här i byn och jag har sagt till min mamma att jag vill vänta med att gifta mig. Dora Alonzo Quijivix, 18 år, var med när Guatemalas nationella barn- och ungdomsparlament drog igång 2004. Parlamentet bedriver informations- och lobbyarbete för att förbättra barns villkor i landet. Bland annat har parlamentet drivit igenom en lag om adoptioner som gör att man inte längre kan sälja barn hur som helst till utlandet. - I Guatemala lever vi i våldets timma. I parlamentet arbetar vi med att ändra värderingarna bland barnen, berättar Pablo David Alvarado Escobar, 11 år, som är ledamot i barn- och ungdomsparlamentet. Sedan inbördeskrigets slut för 13 år sedan råder det formellt sett demokrati, men staten är svag och korrumperad. Kriminella gäng härjar fritt och bedriver handel med vapen, narkotika och människor. Följ med till Guatemala, som är ett av värl

Den 20 november fyller FN:s Barnkonvention 20 år. Vi uppmärksammar detta med två program om barn och demokrati. Vi reser till ett nationellt barnparlament i Guatemala, och vi besöker Botkyrka kommun där ett Ungdomsfullmäktige driver egna frågor och påverkar kommunens politiker. Del 1 Barnens röst i Botkyrka, 13 november kl 11.03 - Jag älskar att diskutera samhällsproblem, jag älskar politik och demokrati. Det intressanta är att få veta vad andra tänker och tycker och få veta vilka lösningar de har på olika problem. Yasemin Ergül, 15 år, blev invald i Botkyrka kommuns Ungdomsfullmäktige för fyra år sedan. Det var framförallt situationen i skolan som fick henne att engagera sig. Lärarna började och slutade på löpande band, och undervisningen var urusel. Yasemin är ordförande i skolgruppen i Ungdomsfullmäktige för andra året i rad, där de bland annat jobbar med skolans likabehandlingsplan. Zebastian Wikström, 13 år, sitter med i kultur- och fritidsgruppen i Ungdomsfullmäktige. - Jag vill vara med och förändr

I förra veckans program berättade vi om 18-åriga Elita. När hon var 11 år hamnade hon i ett 10 månader långt apatiskt tillstånd. Hon var ett apatiskt flyktingbarn. Idag säger vi ibland också ett barn med uppgivenhetssyndrom. Familjen hade flytt från Tjetjenien och var länge utvisningshotad, men fick i mars 2003 till uppehållstillstånd i Sverige efter många år på flykt. Familjen består idag av fem personer, mamma, pappa och dom två småsystrar Madina och Elisa. Elita var ett av de första flyktingbarnen som blev apatisk här i vårt land. Vår reporter Marie-Louise Kristola gjorde 2003 och 2004 flera program om Elita.  Nu 6 år senare har hon fått möjlighet att spela in en längre intervju med Elita. I förra veckans program berättade Elita om vad hon kommer ihåg om tiden innan hon föll i djup sömn. Och idag fortsätter hon sin berättelse. Marie-Louise Kristola  frågar bl a om det går att komma ihåg hur det hela började, hur var det innan Elita kom in i det här apatiska tillståndet? Elita började i skolan i augusti 2

I veckans Barnen möter vi Elita. För 6 år sen var hon ett av de apatiska flyktingbarnen. Hennes familj hotades av utvisning, men fick i mars 2003 uppehållstillstånd i Sverige efter många år på flykt. Idag kan hon själv berätta vad hon kommer ihåg från tiden innan hon föll i djup sömn och hur hon långsamt vaknade upp. Marie-Louise Kristola gjorde i februari 2003 radioprogrammet Den sovande Elita, och i april 2004 efter att Elita vaknat, ett andra program om upp hur det hade gått för Elita och hennes familj. Men det är först nu som Marie-Louise Kristola har fått möjlighet att intervjua Elita. I två program får vi lyssna Elitas egen berättelse, och vi får höra klipp ur det första programmet med hennes mamma Laura och lillasyster Madina. Elita föddes samma år som Tjejenien förklarade sin sjävständighet. Efter två år fick hon en lillasyster och när Elita var tre år bröt det första av de krig ut som skulle trasa sönder hennes hemland. Då började familjens flykt, deras hus bombades, de bodd

I veckans Barnen möter vi Elita. För 6 år sen var hon ett av de apatiska flyktingbarnen. Hennes familj hotades av utvisning, men fick i mars 2003 uppehållstillstånd i Sverige efter många år på flykt. Idag kan hon själv berätta vad hon kommer ihåg från tiden innan hon föll i djup sömn och hur hon långsamt vaknade upp. Inledning Ylva Mårtens.

Barnen sänder denna vecka ett program till minne av Maj Ödman, den legendariska radio och tv-journalisten, författaren och hedersdoktorn. För en tid sedan dog Maj Ödman, 94 år gammal. Barnen-redaktionen vill speciellt minnas Maj Ödman för hennes personliga och respektfulla sätt att lyssna på och samtala med barn. I Barnen som sänds 23 oktober samtalar hon med sín brorsson Mats Ödman. Maj och Mats träffades under fyra år och pratade regelbundet om skolan, fritiden och livet i allmänhet. Programmet  är gjort av Helen Ardelius och sändes första gången i december 2001.

Om ni skulle rymma hemifrån, var skulle ni då rymma? Vilken superkraft skulle ni helst vilja ha? Hur brukar det vara hemma hos er när ni ska äta middag? Varje fredag under hösten har lyssnarna ringt in och ställt frågor till barnpanelen respektive tonårspanelen i det direktsända telefonväkteriet Fråga Barnen! Nu avslutar vi säsongen med ett finalprogram där vår barnpanel tar plats bakom mikrofonerna en sista gång. Ta chansen och ställ din fråga! Skicka ett mejl till fragabarnen@sr.se eller ring direkt till panelen på fredag under sändning, 08-24 15 00. Telefonslussen öppnar kl.10.00. Veckans gästfrågare är folkvettsexperten Magdalena Ribbing, som i dagarna kommit ut med en bok för barn och ungdomar kring ämnet vett och etikett.    

Fredagen den 9 oktober: tonårspanelen med programledaren Anton Berg. En av alla frågor som berörs gäller den nyligen i Kamratposten publicerade undersökningen Våra Lärare, där över 11000 barn medverkar.

Fråga Barnen med barnpanelen Om ni rymde hemifrån, vart skulle ni rymma då? Vilken superkraft vill ni helst ha? Hur brukar det vara hemma hos er när ni äter middag? Det var några av frågorna i veckans program. Höstens barnpanel består av åtta-till tioåringar från Stockholmsförorten Alby och från Vingåker i Sörmland. Gästfrågare var Nassim Al Fakir.

Vad tycker panelen om dataspel som pedagogiska hjälpmedel i skolan? Och är det OK att läraren bär Nicab? Hör vad tonåringarna svarade! Programledare Johan Thorstenson. Tonårspanelen består av: Rimona Toma, Sogend Barzani, Jesper Pettersson, Izabella Edrenius, Ilias Tevetzidis, Ernst Johnsson och David Dessantis. Alla är 8e klassare från Alby och Vingåker.

Ska barn verkligen få ha vilka kläder de vill? Tänk om de blir retade av andra barn? ...Har du något du går och funderar på? - Jag har två småbröder som är 7 år. De är tvillingar. Det är bara min mamma som aldrig tar fel på vem som är vem! berättar Karam Charro. Karam gillar att räkna matte och att spela fotboll.   Ring 08- 24 15 00 och prata med Karam och de andra i barnpanelen: Yasmin Aitaadi, Amra Koljenovic, Ebba Sevefjord, Johan Axberg och Erik Persson. Alla i panelen är mellan åtta och tio år. De bor i Alby i Stockholm och i Vingåker i Sörmland. Vill du lära känna barnpanelen?  

Från 11 september 2009. Vad vill ungdomarna som senaste tiden bråkat i förorterna i Göteborg och Uppsala? undrar veckans gästfrågare Johan Oljeqvist, Anders Karlbergs efterträdare på Fryshuset i Stockholm. Hör vad tonårspanelen svarade! -  

Får man säga ifrån till främmande barn på stan? Hur är det att vara hemma ensam innan föräldrarna kommer hem? Och hur ska man få syskon att sluta bråka? Har du något du går och funderar på? - Jag och mina kompisar brukar leka att vi är populära och att vi är med i radio, säger Ebba Sevefjord. Fast nu kommer det ju att vara på riktigt. Jo, för på fredag drar säsongen i gång med nya barnpanelen. Panelen består av åtta-till tioåringar från Stockholmsförorten Alby och från Vingåker i Sörmland: Karam Charro, Yasmin Aitaadi, Amra Koljenovic, Ebba Sevefjord, Johan Axberg och Erik Persson. Vill du lära känna barnpanelen?  

Först ut i telefonväkteriet Fråga Barnen! är tonårspanelen med åttondeklassare från Vingåker i Sörmland och Alby i Stockholm. Izabella Edrenius i panelen hoppas få förklara nya begrepp för vuxna lyssnare. - Vad man är om man är en emo, till exempel. Gästfrågare i premiärprogrammet var Caroline af Ugglas. Tonårspanelen består av åttondeklassare från Vingåker och Stockholmsförorten Alby: Izabella Edrenius, Jesper Pettersson, Ernst Johnsson, David Dessantis, Rimona Toma, Ilias Tevetzidis och Sogend Barzani. Izabella Edrenius kan svara på många olika sorters frågor tror hon. Hon skulle gärna berätta för vuxna lyssnare om olika stilar som ungdomar har: - Vad man är om man är en emo, till exempel. Eller förklara olika ord för dem, som vad dissa betyder. En fråga vill Izabella INTE ha: Hur en bra farmor ska vara.  - Man kan ju inte säga att det ska vara en sån som skämmer bort en hela tiden! Då blir det ju en tråkig farmor. Programledare Anton Berg. Producent Christer Söderqvist. Här är tonårspanelen:

Barnen är tillbaka igen efter sommaruppehållet! I första programmet möter du Linus Forsberg och Mikaela Nilsson, som båda förlorat en nära vän. - Jag har två fina minnen av Lisa. Det ena är bilden som står på bordet där borta. Det andra är det här kompishjärtat. Jag skickade den andra halvan till henne i julklapp. Hon hade på sig det när hon dog, och nu har hon på sig det i graven. Linus Forsberg är 12 år. I januari dog hans flickvän, Lisa. De hade blivit ihop efter ett läger för synskadade barn förra året. Linus och Lisa bodde långt ifrån varandra, men de hördes i telefon regelbundet. De pratade om hur de skulle ses igen på ett läger under sommaren. - Nu blev det inte så, och det känns väldigt sorgligt, säger Linus. Mikaela Nilsson, 13 år, skriver sångtexter och böcker. Mycket av det hon skriver kommer ur sorgen efter att vännen Elin dog för två år sen. I Barnen berättar Linus och Mikaela om sina tankar och känslor efter att vännerna gått bort. Vad händer när man dör, och var är vännerna nu? Reporter Anna