Barnen

Reporter Ylva Mårtens -  Jag heter Emma Holm, är 55 år och föddes i en tatersläkt. Min mor födde 13 barn men jag fick inte lära känna fler än 7 när jag var barn. Mamma fick amma barnen sen togs de ifrån henne och placerades på barnhem eller hos bönder, berättar Emma.  När Emma Holm var två år togs hon första gången från sin familj och placerades på barnhem. Norsk mission för hemlösa hade fått i uppdrag att ta barnen ifrån resandefolket. Söner och döttrar skulle skiljas från sina föräldrar och bli vanliga norska barn. Resandefolket är en av Norges nationella minoriteter, de kallar sig även tater eller romanifolket. Andra gången Emma blev placerad på barnhem var hon tio år, det var 1964. Då var hon tvungen att byta namn och döpas. - Det var fullsatt i kyrkan, berättar Emma, för alla ville ju se taterflickorna gå där i mittgången . Efter dopet fick flickorna gå på led tillbaka till barnhemmet med en vakt före och en vakt efter dem. Personalen klippte av håret på Emma och hennes vänner, alla skulle se likadana

Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld Wigdis Ross Larsson bodde på barnhem från hon var två år till hon var sexton. Barnhemmet drevs av en man som var pedofil och hela hennes barndom är präglad av övergreppen, misshandeln och misären som rådde på barnhemmet.  - Min bästa tid i livet var när jag var 17 år och levde som kriminell heroinist med min pappa i Oslo, säger Wigdis Ross Larsson. Det säger en del om hur hon hade det innan. I Norge har tusentals barn som sattes på barnhem blivit utsatta för övergrepp och misshandel medan de varit i samhällets vård, under åren 1945 till 1980. Historierna från barnhemmen blev kända för allmänheten första gången runt 1999-2000 då flera före detta barnhemsbarn i Bergen berättade i media vad de varit med om. Skandalen växte och allt fler före detta barnhemsbarn gav sig till känna. I Norge har myndigheterna tillsatt utredningar och bett om ursäkt både på kommunal och statlig nivå. Barnhemsbarnen kan också söka ekonomisk kompensation för det de varit utsatta för. Vad har uppr

Reporter Ylva Mårtens - Jag vill bli statsminster i Norge, det skulle vara kul att bli den förste invandrarstatsministern, säger Ramna Hussein. Jag vill bli bättre än mina styvsyskon: en är läkare, en är advokat och en är polis. Obama blev president i USA , så det kan ske!  Ramna går i 7:e klass i Töyen skole i Oslos. Följ med till stadsdelen Gamleby Öst  i Oslos innerstad! Kvarteren här är de mest invandrartäta i Oslo och har varit det sen de första invandrarna flyttade hit på 1970-talet.  Atila Borg och Sara Yagci medverkar också i programmet. Här ligger Töyen skole  där 95% av barnen pratar andra språk än norska. Barnens reporter Ylva Mårtens besökte Gamleby öst för 13 år sedan, nu är hon tillbaka och besöker den här gången även en koranskola och en flyktingmottagning för ensamkommande flyktingbarn. 1996 besökte Ylva Mårtens Gamleby Öst och gjorde fem inslag för Studio Ett. Här kan du lyssna på reportagen:

Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld Karoline är 16 år. Hon dömdes i vintras till villkorlig dom för misshandel av sina lärare och klasskamrater. Karoline har haft kontakt med de sociala myndigheterna sedan hon var sex veckor – trots det har hennes liv helt spårat ur. Hur kan samhället hjälpa ungdomar som fastnat i en ond spiral av kriminalitet, droger och aggressivt beteende? I det första programmet i Barnens sommarserie besöker Sofia Klemming Nordenskiöld i Ås ungdomscenter söder om Oslo, där personalen använder sig av en ny behandlingsmodell för de ungdomar som ingen annan har kunnat hjälpa. Här bor Karoline sedan två månader. Kommer hon att få hjälp den här gången? I ett samarbete mellan Norge och Sverige har forskare nu för första gången tagit reda på vilka metoder som faktiskt fungerar.  Den nya modellen som prövas på Ås bygger på kort tid på institution och att föräldrar, skola och kompisar är med i behandlingen. Litteraturtips: Institutionsbehandling av ungdomar - Vad säger forskningen? Tore Andrea

Under två veckor återutsänder vi reportageserien Resan till Ryssland barn som sändes i augusti 2008. Vägvisare är Olga Granlöf och reporter Barnens Ylva Mårtens. Fler bilder och en längre text hittar du här: Olga Granlöf är född och uppvuxen i Sovjetunionen. Hon kom som 23-åring till Sverige, har levt halva sitt liv i Sovjet och halva i Sverige. Olga blir lyssnarnas vägvisare och Ylva Mårtens tolk. Resan till Rysslands barn börjar på Finlandsbåten till Helsingfors och går sen vidare med tåg till St Petersburg och Moskva. Resan till Rysslands barn – foster och barnhemsbarnen, del 1 Fredag 19.6. kl.11.03 Alja Kovtynenko, 18 år och Katja Beljaeva, 12 år är båda fosterbarn. De bor tillsammans med sin fostermamma Svetlana, Aljas storebror, Aljas gammelmormor och en hund i ett stort flerfamiljhus utanför St Petersburg. Alja och Katja bodde förut på barnhem. Svetlana visar bilder på Katja hur hon såg ut när hon kom från barnhemmet; mörk under ögonen, rakat huvud och smal, mycket smal. Hur har Katjas liv förändra

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.

Under två veckor återutsänder vi reportageserien Resan till Ryssland barn som sändes i augusti 2008. Vägvisare är Olga Granlöf och Barnens reporter Ylva Mårtens. Fler bilder och en längre text hittar du här: Olga Granlöf är född och uppvuxen i Sovjetunionen. Hon kom som 23-åring till Sverige, har levt halva sitt liv i Sovjet och halva i Sverige. Olga blir lyssnarnas vägvisare och Ylva Mårtens tolk. Resan till Rysslands barn börjar på Finlandsbåten till Helsingfors och går sen vidare med tåg till St Petersburg och Moskva. Resan till Rysslands barn - rika och fattiga barn, del 1 Tre pojkar i 4:e klass reser sig upp i sitt lilla klassrum på privatskolan Baltica College i St Petersburg. Klassen består endast av dessa tre elever. Pojkarna är alla klädda i kostym eller kavaj, fluga eller slips. Rektorn, Ludmila Barisava presenterar pojkarna med hjälp av deras pappors yrken: - Dimas pappa är professor på en teknisk högskola, Sachas och Jans fäder är båda affärsmän med nära kontakter med regeringen. - Vi är en s

En tredjedel av alla barn i Sverige växer upp med en familj som ser annorlunda ut än den traditionella kärnfamiljen. Några av dem har två mammor eller två pappor - eller både och. Hör dem berätta i Barnen på fredag. Sonja och Erik Edmar-Wenner har två mammor och pappor som delar på vårdnaden. De två paren Lars och Pontus Edmar och Annette och Lena Wenner bestämde sig för att skaffa barn tillsammans. För att få reda på vilka problem barnen kunde stöta på, intervjuade Pontus och Lars vuxna barn till homosexuella. Men de hittade inga tecken på att barn med homosexuella föräldrar skulle må sämre än andra. De kom fram till att den oro de kände för hur barnen skulle klara sig förmodligen var helt vanlig föräldraoro. Emanuel Murray är elva år. Han bor med sin storebror Johannes och sina två mammor i en lägenhet i Göteborg. - Man vill ju så klart ha nya vänner, säger Emanuel. Men då känns det som att man kan sumpa allting genom att berätta att ens föräldrar är homosexuella. För det finns ju de som har fördomar. Joh

- Du är värdelös, du är värdelös - de orden upprepade sig hela tiden i mitt huvud. Men för mig var det normalt, jag visste inte att man kunde tänka på något annat sätt. Det började i mellanstadiet med att en lärare gav henne dåligt självförtroende. Under hela tonårstiden var Josefin Alm djupt deprimerad. Till slut reagerade skolkuratorn och övertalade henne att ta kontakt med BUP, barn-och ungdomapsykiatrin. Nu är Josefin 18 år, och har inte skadat sig själv på över sju månader. - Man vill ta hänsyn till sina barns integritet, men där har vi ju fått tänka om, säger Josefins mamma. Två veckor innan Anna skulle sluta nian dog hennes mamma. - Som barn berättar man inte för någon hur man känner sig, för de vet inte hur de ska hantera det, säger Anna. Hon tycker att vuxna ofta står handfallna när ett barn eller en tonåring sörjer och mår dåligt. Veckans Barnen handlar om hur vuxenvärlden hanterar barns sorg och depression. Programmet är ett samarbete med JMG, journalistprogrammet på Göteborgs Universitet. Produc

Barnen: Hikikomori- barnen som stänger in sig. I Tokyo och i Japan har det nya skolåret just börjat, men inte för alla. Uppemot en miljon japanska unga har låst in sig på sina rum och de vägrar att komma ut. De kallas hikikomori de som stänger in sig. I veckans Barnen besöker vi Tokyo och möter några av de ungdomar som under många år isolerat sig från omvärlden. Varför stängde de sina dörrar? Ni får också träffa människor som jobbar med att hjälpa ungdomarna tillbaka till livet. Reporter Jon Thunqvist, producent Emmy Bergkvist.  Tokyo är världens största storstad. Ingen annanstans bor det så många på så liten yta som där. Det är ett myller av människor som handlar, jobbar, reser och går i skolan. Tre miljoner av dem är ungdomar.  I Tokyo och i Japan har det nya skolåret just börjat, men inte för alla. Uppemot en miljon japanska unga har låst in sig på sina rum och de vägrar att komma ut. De kallas hikikomori – de som stänger in sig. I veckans Barnen besöker vi Tokyo och möter några av de ungdomar som

Fråga Barnen! Best Of I säsongsavslutningen bjuder vi på vårens bästa frågor och svar. I programmet medverkar både barn- och tonårspanelen. Programledare Anton Berg och Johan Thorstenson. Producent Emmy Bergkvist

Fredag kl.11.03 sitter barnpanelen beredd bakom mikrofonerna för att diskutera med er lyssnare! Vad kan man göra för att stoppa mobbning på nätet? Brukar ni vara mörkrädda? Vad tycker ni om polisen?  Det var några av frågorna förra gången. Vad undrar du? Mejla till fragabarnen@sr.se, eller ring panelen på fredag under sändning, 08-24 15 00. Telefonslussen öppnar kl.10.00.LÄR KÄNNA PANELEN

Tonårspanelen begav sig till aktivitetshuset Fryshuset i Stockholm för att kolla in vilka frågor som fanns på lager där. Du hör frågorna och svaren i fredagens program kl.11.03. I publiken befann sig bland annat Fryshusets grundare Anders Carlberg. Han undrade: -Varför ber barn med missbrukande föräldrar så sällan om hjälp?    I programmet hör du åttondeklassare från Vingåker i Sörmland och från Alby utanför Stockholm. Programledare är Anton Berg.Programmet spelades in tidigare i veckan så därför kan du inte ringa in till panelen den här fredagen. Men mejla gärna in din fråga till  fragabarnen@sr.se  

Fråga barnen! med barnpanelen: om nedhasade jeans, nerläggningshotade skolor, mobil-mobbning med Göran Hägglund, farbror polisen och killar som spottar. programledare Johan Thorstenson prod. Christer Söderqvist

Fredagen den 17 april är tonåringarna tillbaka efter välförtjänt påsklov. Fråga Barnen! är ring-in-programmet där barn och ungdomar svarar på lyssnarnas frågor och funderingar. Samtalen pendlar mellan global uppvärmning, uppfostran, skola, föräldrar och kompisar...etc. Ring in dina frågor redan nu till vår lyssnartelefon 08- 784 16 84 eller mejla till

Fredag kl. 11.03 sitter barnpanelen beredd bakom mikrofonerna för att diskutera med er lyssnare! - Är det viktigt att ha syskon? - Hur mycket ansvar ska barn ta för sina husdjur? - Hur vill ni att en bra farmor ska vara?Det var några av frågorna förra gången. Vad undrar du? Mejla till fragabarnen@sr.se, eller ring panelen på fredag under sändning, 08-24 15 00. Telefonslussen öppnar kl.10.00. DET ÄR VI SOM ÄR BARNPANELEN! Namn: Ajla PepicÅlder: 9 årBor: Alby Husdjur: Jag vill ha en kaninBlir glad av: Att ha en så bra familjBlir arg av: Krig och fuskGör helst på fritiden: Leker med min syster  Någon som har funderat ut en fråga till panelen är Gudrun Schyman. Du hör henne och panelens svar nu på fredag. I programmet medverkar också en diskussionssugen publikklass som kommer från Hansjöskolan i Vingåker.  

Ring-in-programmet Fråga Barnen! satsar vidare under våren. Varje fredag kommer de diskussionslystna panelerna att svara på frågor från er lyssnare. Ring in dina frågor redan nu till vår lyssnartelefon 08- 784 16 84 eller mejla till Lars Ohly, vänsterpartiets ledare medverkar per telefon i Fråga Barnen.Fråga Barnen! är ett telefonväkteri där vuxna ställer frågor till barn och tonåringar. Varannan gång svarar sju- till tolvåringarna, varannan gång är det tonårspanelens tur.Programledare är Anton Berg.Telefonnumret under sändningen kl. 11:03-11:35 fredagen den 27 mars är 08-24 15 00.

Fråga Barnen! Med barnpanelen. Hör vad den nya barnpanelen från Vingåker i Sörmland och Alby i Stockholm svarade i fredagens direktsända telefonväkteri.

Ring-in-programmet Fråga Barnen! satsar för fullt under våren. Varje fredag, med start den 13 mars och final den 8 maj, kommer de diskussionslystna panelerna att svara på frågor från er lyssnare. I premiärprogrammet möter du den nya tonårspanelen, som består av 8:e klassare från Vingåker och Botkyrka.Ring in dina frågor redan nu till vår lyssnartelefon 08- 784 16 84 eller mejla till fragabarnen@sr.seNya barnombudsmannen Fredrik Malmberg medverkar per telefon i Fråga Barnen.Fråga Barnen! är ett telefonväkteri där vuxna ställer frågor till barn och tonåringar. Varannan gång svarar sju- till tolvåringarna, varannan gång är det tonårspanelens tur.Programledare är Anton Berg.Telefonnumret under sändningen kl. 11:03-11:35 fredagen den 13 mars är 08-24 15 00.

Barnen: Att lära sig läsa, del 2. Vad händer med barnens läsning när de väl lärt sig att knäcka koden? Med Sofia Klemming Nordenskiöld och Emmy Bergkvist.  Med Sofia Klemming Nordenskiöld.Det här är det sista programmet i Barnens serie om att läsa. I tidigare program har vi träffat yngre barn under sagostunderna på förskolan och tillsammans med de första läseböckerna i skolan. Nu ska det handla om läsningen högre upp i åldrarna. Vad händer med barnens läsning när de väl lärt sig att knäcka koden?- Jag läser då och då men håller mest på med datorn. Det blir väl ungefär 90 procent dator och 10 procent böcker, säger Nils Norming, som går i klass 8C på Skarpnäcks skola.Barn idag rör sig i helt nya textvärldar - de sitter vid datorn, spelar spel och tittar på film. Populärkulturen och datorn har ofta ett starkare inflytande på barns språk idag än den tryckta boken. Carina Fast, forskare på Uppsala universitet, har undersökt dessa språkliga världar och hur de värderas i skolan. Inte särskilt högt, visar det sig.