Tema 2016: Matens Pris

Få branscher har så hårda krav på återvinning som bilbranschen. Enligt branschen lever man upp till kraven, men Prylarnas pris granskning visar att det finns mycket som kan bli bättre. Enligt lagen måste 85 procent av bilarna materialåtervinnas eller återanvändas. Mycket av metallerna återvinns, men Prylarnas pris kan bland annat visa att plast i bilar i princip inte återvinns alls. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

Vad kan göras åt den korta livslängden på våra prylar och att så lite plast återvinns? Ska politikerna styra över detta?  I en debatt som sändes direkt 24 oktober 2019 möttes politiker från fyra riksdagspartier för att debattera ett par av Prylarnas pris avslöjanden. Medverkande i debatten: Per Bolund (MP), Louise Meijer (M), Jens Holm (V), Martin Kinnunen (SD). Programledare är Li Hellström, reporter på plats Maja Lagercrantz och producent för debatten är Marie Nilsson Boij. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

Svenska storföretagen Ikea och Electrolux jobbar med att hitta nya affärsmodeller, men att fortsätta att växa och samtidigt minska miljö- och klimatpåverkan är inte enkelt. Det visar Prylarnas pris sjunde avsnitt. Prylarnas pris tar också upp konsumenternas beteende och forskning som visar att vi konsumenter tror att vi köper mindre, trots att vi egentligen köper mer. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

Delningsekonomi pekas ut som en lösning för att minska utsläppen. Men Prylarnas pris granskning visar att vissa delningstjänster i själva verket kan öka utsläppen av koldioxid. Delningsekonomin beskrivs som en lösning som gör att vi behöver köpa mindre prylar och istället dela på dem vi har. Men när Prylarnas pris tittar närmare på hur det fungerar i verkligheten hittar vi bland annat forskare som menar att det kan handla mer om vackra ord än verklig effekt. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

Enligt den officiella statistiken materialåtervinns nästan hälften av plastförpackningarna i Sverige. Prylarnas pris undersöker verkligheten bakom siffrorna och hittar en helt annan bild. Plast står för nästan dubbelt så stora koldioxidutsläpp som flyget. Att sluta slänga plasten och återvinna den till ny plast är ett sätt att minska utsläppen, men Prylarnas pris undersökning visar att bara en liten del av plastförpackningarna i Sverige verkligen blir ny plast. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

Elbilen pekas av bilföretagen ut som en lösning på klimatkrisen, men vilket ansvar tar bilföretagen för de miljöproblem som elbilarna riskerar att skapa. I de nya elbilarna går det åt mycket mer så kallade jordartsmetaller än i bensinbilar och Prylarnas pris granskning på plats i Kina visar att  utvinningen av de  här metallerna orsakar svåra föroreningar där de bryts. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

Elbilen pekas av bilföretagen ut som en lösning på klimatkrisen, men Prylarnas pris granskning visar att en satsning på att elbilarna riskerar skapa stora miljöproblem.  I de nya elbilarna går det åt mycket mer så kallade jordartsmetaller än i bensinbilar och vår granskning på plats i Kina visar att utvinningen av de här metallerna orsakar svåra föroreningar där de bryts. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

De elektriska prylar vi använder i våra hem tillverkas för en allt kortare livslängd. Ju kortare tid vi använder dem desto sämre för miljö och klimat. Prispressen på hushållsapparater får många tillverkare att välja billigare och sämre material. Och nu hävdar forskare att för allt fler produkter har vi passerat en gräns när kvaliteten blir lidande. Ett av företagen som granskas är Svenska Electrolux som erkänner att de för tre till fem år sedan upptäckte kvalitetsproblem på sina mindre hushållsapparater, men att det är något som de jobbar med att förbättra. Av: Daniel Öhman, daniel.ohman@sverigesradio.se Ljudtekniker: Marie Persson Prylarnas pris finns också på instagram. Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se

Varför fortsätter vi äta så mycket kött? Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar politiken bakom våra matvanor och hur det påverkar både vår hälsa och miljön. Malin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Imperial Valley i Södra Kalifornien. Rakt västerut på andra sidan bergen ligger San Diego, åt alla andra håll ligger öken. Men här i Imperial Valley är det grönt.  Spikraka rektanglar av gröna fält inramade av kanaler. Marken är platt som en pannkaka. Här odlar Ronnie Leimgruber AlfaAlfa hö. AlfaAlfa hö (eller blålusern som det egentligen heter på svenska) ser ut som vanligt hö men är egentligen en baljväxt som passar bra som proteinfoder för nötboskap och får.Men höet Ronnie odlar är inte till för amerikanska kor.Ronnie är hö-exportör.Vi sänder vårt hö till massa länder. Kina och andra länder säljer teknikprylar till oss så det är billigt för oss att fylla de tomma containerna med hö när de ska tillbaka.Transportkostnaden är faktiskt lägre till Kina än till norra Kalifornien.Havsfrakten ä

För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat. Guide: Myter och sanningar om sockerLäs mer: EU-panelens sockerkopplingar Hela Efsas svar Ekot om industrins påverkan Forskare helvänderIn English: Sugar industry behind EU advise on nutritonSockerhyllan på affären är bara en meter bred, ändå får vi ungefär 15 procent av våra kalorier från socker. Det beror på att socker finns lite här och var idag. Det är dolt. Så att det är mycket svårare att undvika.I dagens Matens pris ska vi granska hur det kommer sig att vi började äta så mycket socker att vi blivit feta och sjuka. Vi tittar närmare på sockerindustrins lobby metoder.Men först ska vi till en åker i västra SkåneHär kan man odla nästan vad som helst. Men så långt ögat kan se odlas här sockerbetor.Innan Christian Radby började odla betor här i Furulund en dryg mil norr om Lund, gjorde hans far samma sak. Det ä

Med frikostiga donationer till politiker vill storföretag i Kalifornien få mer vatten från floderna längre norrut. Samtidigt är innevånare kritiska och menar att det skulle ödelägga regionen. Det här är det andra av två avsnitt om nötproduktion i torkans Kalifornien i serien Matens pris. Hör första delen här: Vattnet och nötternaMalin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

Amerikanska jättar dominerar en växande marknad för nötter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel Öhman och Malin Olofsson berättar om samhällen utan vatten och om hållbara alternativ. Grafik: Så mycket vatten går åt till dina livsmedelNyheter: Nötodlingar vattentjuvar, ICA om inköpenMatens pris handlar i dag om vatten. Men inte vattnet vi dricker utan det dolda vatten som går åt för att produceramatvarorna i affärerna. Mycket av produkterna odlas med hjälp av konstbevattning i områden som inte alls är lämpade för det. Det som händer då, är att det livsviktiga dricksvattnet är på väg att sina.I nöthyllan i en butik i Stockholm finns mycket nötter. Vi har hört hur nyttiga de är med bra fetter protein och näringsämnen. Och de är ett vegetariskt alternativ till kött.Sedan millennieskiftet har försäljningen mer än dubblerats. Mest av allt äter vi av mandlar. Över 6 000 ton importeras varje år, det vill säga en tredjedel av alla nötter i till Sverige.Men mandlarna e törstiga. En enda mandel kräver

Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är. Skriv ut: Kylskåpsguide om frukt och gröntNyheter: Sämre skydd, Branschens svar, Kritik mot EUHör mer: P1-morgon, P4 ExtraI mataffären gör vi val nästan dagligen. Det är här vi alla hamnar i dilemman. Vad ska vi äta? Vad är bra för mig? För miljön? För djuren? Och vad har vi råd till?Maten är idag på allas läppar. Åsikterna är många: så ska vi äta för att bli snygga, så ska vi äta för att rädda planeten, så ska vi äta för att vara trendiga.Det är lätt att hamna i total matkoma.Det här programmet granskar hur maten blir till, vad som döljer sig bakom röda prislappar och produktionssystem. Och nystar i den politik som driver vår konsumtion.I det här första programmet av fyra ska vi titta närmare på grönsaker Vi äter faktiskt mer och mer grönsaker nästan dubbelt så mycket per person som vi gjorde 1990. Att vi äter mer beror kanske på att

Vem är det som får människor att välja en diet med större andel kött och fett? Vi kartlägger den amerikanska köttbranschens strategi för att få oss att äta mer kött - trots att stora miljöeffekter. Så kallade lågkolhydratdieter som bygger på stor andel kött och fett i kosten blir alltmer populära. Men dieterna har en stor miljöpåverkan och bygger på forskning som finansierats av den amerikanska köttindustrin. I sitt granskande reportage för Studio Ett testar reportrarna Malin Olofsson och Daniel Öhman LCHF-kost och kartlägger den amerikanska köttbranschens strategi för att få oss att äta mera kött. Det här en del i serien Matens pris av Ekots Daniel Öhman och Malin OlofssonFotolicens: (CC BY 2.0)

Visste du att maten du äter ingår i ett komplicerat globalt pengaspel? Matpriserna har blivit tätt sammankopplade med den finansiella marknadens upp- och nedgångar. Vem tjänar och vem förlorar på det? Banker och spekulanter tjänar pengar på den osäkra prisutvecklingen, medan fattiga konsumenter och bönder drabbas.Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar i serien Matens pris.

Det ska vara svensk fisk på tallrik, men de svenska vattendragen beskrivs som biologiska öknar. Hör om mystiska brott och om hur musslor kan göra fiskproduktionen hållbar. Det här är en del serien Matens pris av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson.

Den marknadsförs som ett alternativ till den utfiskade torsken, men vår granskning visar att pangasiusfisken står för stora utsläpp. De odlas i dammar i Vietnam med bidrar ändå till utfiskningen. På kort tid har den vita matfisken pangasius, vietnamesisk hajmal, tagit sig in i de svenska fiskdiskarna. Fisken har marknadsförts som ett alternativ till den utfiskade torsken, men Ekots granskning visar att pangasiusfisken som odlas i dammar i Vietnam, står för stora utsläpp och bidrar till utfiskningen av haven. Reportrar: Malin Olofsson och Daniel Öhman.

Torsdag 13 maj hördes Matens pris återigen i radion. Den här gången i P4, med bitar av granskningen av den internationella livsmedelsindustrin, nyheter kring vad som har hänt sedan och funderingar kring en hållbar matproduktion. Medverkande i programmet: Christel Cederberg, forskare från SIK, institutet för livsmedel och bioteknik, och professor Torbjörn Fagerström som länge arbetat vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Reportrar: Malin Olofsson och Daniel Öhman. P4 2010-05-13.

Det femte och sista avsnittet av Matens pris handlar om ansvar och visioner inom den internationella livsmedelsproduktionen. SR:s reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson ställer de ansvariga till svars.

Vår konsumtion av kött och mjölkprodukter har stegrat under flera decennier, och samtidigt ökar djurens effektivitet. Vi granskar den intensiva djuravel som ligger bakom. I Sverige äter vi idag dubbelt så mycket yoghurt, fil, grädde och ost jämfört med 1970. På 60 år har köttkonsumtionen ökat från 50 kg per person och år till 83 kg per person och år. Djuren levererar effektivt inte minst tack vare en intensiv djuravel. I det här avsnittet av Matens pris granskar Malin Olofsson och Daniel Öhman hur aveln har påverkat djurens hälsa.