Kluvet Land

Är EU fortfarande ett fredsprojekt när de ger försvarsindustrin skattepengar och vill bygga en försvarsunion? Eller har hoten mot Europas fred förändrats? Hur skapar man fred egentligen? I sista avsnittet av Kluvet Land tar vi oss an den fråga som är EU:s grundkärna: fredsprojektet. Var det någonsin ett fredsprojekt och kan det fortfarande kallas för det i så fall? I avsnittet får du träffa Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds och Peter Wallensteen, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Du får dessutom stifta bekantskap med Magnus Ekengren, professor i statskunskap vid Försvarshögskolan och Christian Leffler, biträdande generalsekreterare för Europeiska utrikestjänsten. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet Land kluvetland@sverigesradio.se

Fattigdom driver EU-medborgare att söka lyckan som tiggare i Sverige där många kommuner nu diskuterar tiggeriförbud. Men den stora frågan är: hur lyfter man ett land ur fattigdom? I Kluvet lands näst sista avsnitt åker redaktionen till Valea Seaca i Rumänien för att träffa de som tigger i Umeå för att ta reda på hur Rumänien påverkats av EU-medlemsskapet och om landet blir rikare. I avsnittet får du stifta bekantskap med Gruia Stingaciu som tigger i Umeå för att göra en klassresa hemma. Du får också träffa Adelina som går i skolan hemma i byn, Maria som tiggt i Uddevalla och Bogdan, som bor i Valea Seaca, med sina tolv barn och har tiggt både i Sverige och Norge. Men du kommer också att få höra Gabi Raducanu, socialarbetare och rumänsk samordnare för hjälporganisationen Star of Hope och Calin Laver, sitter i kommunfullmäktige i Valea Seaca som representant för romerna.  Avslutningsvis får du också höra Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/ESS-medborgare och Joakim Palme professor i stats

Svart arbetsmarknad, utstationering och fusk i byggbranschen. Vad sjuttsingen var Lex Laval och vad har EU gjort med den svenska arbetsmarknaden? I avsnitt sex av nya Kluvet Land om EU så får du träffa Constantin Milea som blev lurad och utnyttjad som svart arbetskraft inom byggbranschen i Sverige. Peter Leander på Fair Play Bygg berättar om hur den mörka sidan av byggbranschen fungerar och varför det fuskas i byggbranschen. Du får också träffa Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads, och Catarina Elmsäter-Swärd, vd på Sveriges Byggindustrier. De berättar om hur de tycker att svensk arbetsmarknad förändrats av EU och förklarar utstationering. Du får dessutom träffa Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid juridiska institutionen Umeå Universitet, Carin Ulander Wänman lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet och Anna Holmgren, jurist, som skrivit om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Programledare är Kalle Vannmoun och Tullamaja Fogelberg. Andra personer vi pratat med är Staffan

EU-motståndet har aldrig varit så lågt som nu. Varför är det så? Hur mår EU-debatten i Sverige? Och har Sveriges journalister misslyckats med EU-bevakningen? I avsnitt fem av nya Kluvet land om EU pratar vi om det som det inte pratas om: EU i Sverige. EU-motståndet ligger på rekordlåga nivåer, utan att de som är för EU ökat särskilt mycket. Varför har vi inte längre någon debatt om EU i Sverige? I avsnitt fem får du träffa Swexitören Dan Johansson från Nej till EU, Magnus Blomgren, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Anneli Wengelin, expert på EU:s handelsavtal på Kommerskollegium. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet land Kluvetland@sverigesradio.se

Vad händer på orten när den lokala industrin lägger ner? Och hur undviker man gula västar när EU:s klimatpolitik ligger driver samhällsomställningen? I avsnitt fyra av nya Kluvet land tar vi dig till Degerhamn på Öland för att ta reda på vilka som vinner och försvinner av EU:s klimatpolitik. Men hur fungerar EU:s klimatpolitik och hur bör den se ut? I avsnittet får du möta Tomas Olofsson, IF Metall Cementa Degerhamn, Karin Comstedt Webb, informatör på Cementa och Pierre Schellekens, vice kabinettschef på EU:s klimatkabinett i Bryssel. Du kommer också få höra tankarna från Degerhamnsborna Johan Persson, Robert Nilsson och Ulrika Parboäng, intervjuade i P4 Kalmar och SVT Nyheter Småland. Men du får också stifta bekantskap med Ellen Gustafsson, rapportförattare Timbro, Magnus Nilsson, miljökonsult och socialdemokratisk lokalpolitiker i Stockholm och Markku Kummukainen, professor i klimatologi och Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet Land K

Varför är det så svårt att åka tåg i Europa när det satsas flera miljarder euro på att få tågen att rulla? Vad gör EU för att göra det enklare att resa med tåg inom Unionen I avsnitt tre av nya Kluvet Land tar vi dig till Haparanda för att ta reda på vad som händer när tågtrafiken minskar och vad tågen kan betyda för en ort. I avsnittet får du möta Sören Alatalo, kapillärplanerare, Oskar Fröidh, forskare framtidens järnvägstrafik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen. Andra personer vi har pratat med är Susanna Elfors, teknologie doktor i samhällsplanering vi KTH och grundare till Facebookgruppen Tågsemester. Krister Sandberg, tillfällig avdelningschef för Utvärdering, nulägesanalys och statistik på Trafikanalys, Per-Olof Lingwall, Nationell Koordinator för CEF på Trafikverket och Anneli Nylander, chefstrateg på Trafikverket. Kluvet Land Kluvetland@sverigesradio.se

Bönderna är de som får mest pengar av alla av EU. Men varför är det så? Och vad händer med svenskt jordbruk om stöden minskar? I avsnitt två av nya Kluvet land får du höra Torgny Widholm, lantbrukare i Hallen, Bertil Nygren, lantbrukare i Tegsnäset, Harald Svensson, chefsekonom jordbruksverket. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Övriga personer vi pratat med är: Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kluvet Land kluvetland@sverigesradio.se

Svenska jordbruk lägger ner och urbaniseringen fortsätter. Så varför tror EU att mathantverk kan rädda svensk landsbygd? I säsongsstarten av Kluvet Land om EU med nytt format hör du Annelie och Per Öhman, lantbrukare, Helena Vestin, lantbrukare , Bodil Cornell, verksamhetsledare Eldrimner. Du hör också Johan Gaddefors, universitetslektor SLU och projektledare Landsbygdens Nycklar, Thomas Norrby, statskonsulent SLU, Camilla Bender Larsson/ställföreträdande chef på lantbruksenheten på Jordbruksverket och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef på representationen på EU-kommissionen i Sverige. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Karl-Johan Vannmoun. Rättelse: Camilla Bender Larsson arbetar på Jordbruksverket. Inte på Livsmedelsverket som det sägs i avsnittet. Kluvet land Kluvetland@sverigesradio.se

För stadsodlarna som köpte gård i Höör? Efter reaktionerna från lyssnare följer vi också upp programmen om pensionerna, rekryterings problemen på landsbygden och arbetssituationen på bananplantagen. I säsongens sista Kluvet land pratar vi med statsodlarna i Malmö, Cecilia Ward och Monica Bengtsson, för att få höra hur det går på deras nyinköpta   gård i Höör. Vi berättar om ett rekryteringsprojekt som ska hjälpa teknik företag på landsbygden att hitta kvalificerad personal. Programmet om pensionerna fick många att höra av sig till oss. Bland annat journalisten Sven Vejde. Han och Ole Settergren, analyschef på pensionsmyndigheten hjälper oss vidare i ett extremt komplicerat system. Vi möter också bananarbetare som slåss för sina rättigheter och hör också vad Fairtrade Sverige säger om bananarbetarnas arbetsvillkor. Agneta Johansson, reporter  Agneta.johansson@sverigesradio.se Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent  Karin.gronberg@sv

Vi blir allt fler äldre och de äldre blir en allt viktigare väljargrupp. Kan sänkt rösträttsålder bidra till en bättre demokratisk jämvikt?   Bengt Lagerkvist har i många år drivit frågan om sänkt rösträttsålder från 18 till 16 år. Han tycker att det behövs för att skapa en demokratisk jämvikt när gruppen äldre blir allt fler, samtidigt som gruppen yngre blir färre. Han är pensionerad barnläkare och vid 82-års ålder är Bengt Lagerkvist Umeå Universitets just nu äldste student. Redan 1985 skrev Barnläkarföreningen flera gånger till regeringen om behovet av ökat politiskt inflytande för barnfamiljer. 2004 kom forskningsrapporten, Rösträtt för barn - en demokratisk framtidsfråga? Bengt Lagerkvist skrev ett av kapitlen men rapporten har inte lett till någon större politisk diskussion.  I programmet hör vi också Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap på Stockholms Universitet och vid Institutet för framtidsforskning, Malin Sundström och Yosef Newton, studenter vid Umeå Universitet och Jonathan Persson, Frida

De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om. Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city? På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas. Kluvet land handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper. Programmet är från 29 september 2016 Jack Lantz, reporter Agneta Johansson, reporter agneta.johansson@sverigesradio.se Sebastian Claesson och Karin Grönberg producent Karin.gronberg@sverigesradio.se

Kan ett småskaligt kustnära fiske rädda både bygden och fisken? Dagens fiske är storskaligt och riskerar att tömma både havet på fisk och kustbygden från folk. Vi följer fiskaren Bengt Larsson ut på Östersjön utanför Ronneby. I  början av 90-talet gav fisket stora fångster med god lönsamhet. Idag bedriver Bengt Larsson ett småskaligt fiske där han själv förädlar fisken och säljer den lokalt. Lönsamheten i fisket har sjunkit rejält sedan Bengt Larsson började och Blekinge är ett område som drabbats hårt. Hur ska fisket se ut i framtiden och kan ett välfungerande fiske skapa en hållbar samhällsutveckling i kust och fiskekommuner? I programmet hör vi också Håkan Eggert, docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, Ingemar Berglund chef för fiskeriförvaltningen på Hav och vattenmyndigheten och Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Göteborgs universitet.   Karl-Johan Vannmoun, reporter  karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg,

Utan större rubriker kämpar sydöstra Sverige med samma bekymmer som i Norrland Södra Sverige utvecklas generellt mycket bättre än norra Sverige. Därför är det många som inte känner till att den sydöstra landsändan delar många av de bekymmer som finns i Norrland. Med sydöstra Sverige menas Kalmars län, Blekinge, Öland och Gotland. Här är färre sysselsatta, speciellt är arbetslösheten hög bland ungdomar. Och inkomsterna är lägre jämfört med andra regioner. I programmet hör vi Arne Müller, journalist och författare till boken "Stockholm, städerna och resten" som handlar om vad som styr regional utveckling.  Vi träffar också fiskaren André Nilsson, Karlskronas näringslivschef Pia Holgersson och Karlskronas landsbygdsutvecklare Birgitta Jonasson.   Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Bananen är den frukt vi svenskar äter mesta av. Hur påverkar vår kärlek till frukten livet för bananarbetarna i Latinamerika? Bananen och numera den ekologiska bananen är svenskens favoritfrukt. Kluvet land har tittat på bananens väg till butiker och hem. Allt fler väljer ekologiska- eller rättvisemärkta bananer, vad betyder det för bananarbetaren?  Vår reporter Lari Honkanen har träffat bananarbetare och bananplantageägare i Ecuador men också pratat med svenska bananätare hemma i Sverige. Medverkande Fredrik Fernqvist forskare SLU, Byron Paredes ägare av ett ekologiskt bananplantage, Jorge Acosta grundare av bananarbetarfacket ASTAC.   Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent  Karin.gronberg@sverigesradio.se

De klev ut som hjältar, de 22 politiker och tjänstemän, som i slutna rum 1994 hade hittat lösningen för våra framtida pensioner. Idag tvekar många blivande pensionärer över resultatet.   - Pensionssystemet har inte levererat. Efter att ha tjatat på folk att de ska jobba heltid hela livet så är det bara några hundralappar som skiljer i pension för en person som haft låg eller medelinkomst jämfört med en person som aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden. Det säger Inga-Lisa Sangregorio som har skrivit boken "Blåsningen - så har det nya pensionssystemet lurat oss alla. Vi träffar också verkstadsmekanikern Sture Eriksson samma dag som han skriver under pensionspapperna. Efter 46 år i yrkeslivet får han som pensionär ut 12000 kr i månaden plus tjänstepension under de första 10 åren på 3 000 kronor ytterligare. Jag har varit en passiv arbetare som inte tänkt annat än att göra rätt för mig, säger Sture Eriksson, jag har inte jobbat för pensionens skull men sen när man ser vad man får blir man besviken. - Att känna

Idealiseringen av staden driver de unga från landsbygd och småstäder men nu bryter allt fler med den urbana normen och stannar kvar. - Inte ska väl du stanna här, du som är så begåvad måste flytta till stan, det är en uppmaning som unga på landsbygden ofta möts av. Ett utslag av en urban norm som sällan ifrågasätts. -Livet utanför storstäderna skildras ofta med en väldigt orättvis blick och det tror jag inte är bra, det säger etnologen Maria Vallström. Hon menar att stora delar av Sverige känner sig väldigt osedda och obekräftade och det är inte bra för att hålla ihop ett land och för demokratin. -Att växa upp i lilla Kälom var som att jag stod på paus i 18 år, berättar Kristina Ernehed journalist och ordförande i Hela Sverige ska leva i Jämtland. Jag ville förändra världen och då måste man flytta till storstaden men efter flera år i Oslo, Göteborg och Stockholm har hon återvänt till Kälom med insikten att allt hon vill göra kan hon göra från Jämtland. Kristina Ernehed drar paralleller med feminism och den u

Hur ska företag utanför städerna överleva när högutbildade väljer bort landsbygden? Företagen driver en ständig kamp för att hitta medarbetare med rätt kompetens. Svenskt näringsliv frågar årligen 6 000 företag hur lätt eller svårt de har att rekrytera. 7 av 10 företag uppger att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens. En vanlig förklaring är hård konkurrens och svårigheter med matchning men företag i glesbygd har ytterligare en förklaring, det geografiska läget upplevs som tråkigt. På de mindre orterna finns de privata arbetsgivarna kvar men de offentliga jobben har centraliserats vilket gör det svårare att rekrytera. Arbetsmarknaden blir så smal att det är svårt för ett par, där båda har en högskoleutbildning, att hitta jobb på orten. I programmet hör du Phetra Ericsson personalchef Ovako, Patrik Karlsson arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv, Rikard Eriksson professor geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Anders Jonsson VD Rototilt, Peter Strömberg personalchef Rototilt, Alic

I det tysta pågår en omställningsvåg i Sverige. Människor flyttar från städerna till landsbygden för att möta klimatförändringarna och samtidigt kunna leva ett bättre liv. Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen. Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro. För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat. På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan.  - Många människor känner att

Krympande kommuner, hotellstädarnas arbetsmiljö och hur skaffar man ett jobb till sin son - starta ett café. I säsongens sista Kluvet land tittar vi tillbaka och tittar framåt. Var finns lösningarna? - Det finns en väldigt stark tillväxtnorm i Sverige, säger Josefina Syssner kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Hon har skrivit en bok om de krympande kommunerna, "Mindre många". Sedan 1975 har drygt 45 procent av Sveriges kommuner blivit färre sett till antalet invånare, trots detta är det många kommuner som inte vill prata om hur de hanterar situationen. - Jag vill gärna lyfta lite skuld från de lokala politikernas axlar och ge dem råg i ryggen och göra det lättare för dem att prata om vad det innebär för dem att leda en kommun med vikande befolkningsunderlag, säger Josefina Syssner. Under Landsbygdsriksdagen fick rörelsen "Landstormen" sin första styrelse. De vill samla alla goda krafter som jobbar för att minska de regionala klyftorna i landet. - Vi kommer inte bara att ha krav, utan vi kommer också a

Många äldre vill bo kvar i sin hembygd när de blir gamla men idag är det svårt att få bygga lägenheter på landet. På landet ska det vara små röda stugor inte hyreshus.   När gräsklippning och snöskottning sliter för hårt på kroppen och huset börjar kännas för stort då barnen flyttat ut måste man flytta till stan då? Måste man lämna vänner och grannar och ett fungerande socialt liv för att det inte finns en lättskött bostad i bygden trots att många fråga efter just det? I Kluvet land möter vi Monica och Nils-Åke Sandström i byn Svedjan i Tavelsjöbygden utanför Umeå som hoppas att de snart ska kunna flytta till en lägenhet i bygden och då gärna ger en barnfamilj möjlighet att flytta in i villan. Under den landsbygdsriksdag som hölls i början av maj stod det klart att just bostadsbyggande på landsbygden - och då inte minst lägenheter till vettiga priser - är ett stort problem i hela landet. Många äldre vill lämna sina krävande hus och gårdar men ändå bo kvar i bygden. Förutsättningarna för att bygga lägenheter