Kluvet Land

Är det kommunala utjämningssystemet orättvist? Finns det bättre sätt att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna? Nu utreds systemet på nytt. Vissa kommuner kommer att bli vinnare andra förlorare. - Saker förändras och därför behöver systemet utredas på nytt, säger Håkan Sörman, som är regeringens särskilda utredare förkostnadsutjämningssystemet för kommuner och landsting. Exempel på förändringar är urbaniseringen, den stora migrationsvågen 2015 och att även i de glest befolkade delarna av landet flyttar allt fler till tätorten. Solna kommun är en de kommuner som betalar mest till det kommunala skatteutjämningssystemet. Dt är samtidigt den kommun i Sverige som har lägst kommunalskatt. Pehr Granfalk är moderat kommunalråd i Solna och han är i grunden positiv till ett utjämningssystem som ska ge lika möjligheter i hela landet men han är kritisk till att stora summor går till tillväxtregioner som till exempel Malmö och Göteborg. - Det är ett fantastiskt, finurligt system som beaktar många olika variabler, säge

Går det att tvingas till att blir frisk och hur fungerar tvångsvården i Sverige? 26-årig Anton kämpar med sitt missbruk och hans mamma berättar om vilka chanser hon önskar att sin son fick. I Sverige dör fler personer av narkotika än i trafiken. De som drabbas är de som är mest socialt utsatta i samhället. Tvångsvård finns som ett alternativ, för att hjälpa människor ur missbruk.  Jag tror att man lyckas väldigt bra med vissa. Men med andra kan man nog jobba väldigt hårt och väldigt länge utan att nå några större framgångar, säger Robert Grahn, docent i socialt arbete vid Umeå universitet. Enligt Robert Grahns forskning ökar riskerna att behöva tvångsvårdas för missbruk om man tidigare blivit utsatt för tvångsåtgärder. Antingen fängelse, att ens barn blivit tvångsvårdade eller att man som ung tvångsvårdats.  Kortfattat kan man säga att om man tidigare varit utsatt för tvångsåtgärder så ökar risken att man senare i livet behöver fler tvångsåtgärder. Tvång föder nytt tvång, sammanfattar Robert Grahn och fort

Hur ser balansen mellan stad och land ut och hur kommer den se ut i framtiden? På Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik debatterade partiledarna de hetaste landsbygdsfrågorna inför valet och framtiden. En vårhelg i maj samlades nästan alla partiledare i Örnsköldsvik för att diskutera politik och landsbygdens framtid under Landsbygdsriksdagen. Urbanisering, digitalisering, vägar med potthål, järnvägar med brister, flygbolag som gått i konkurs, service i glesbygden, sjukvård och polisonärvaro var några av ämnena som lyftes. Alla politiker fick samma fråga av Kluvet Lands reportrar: Vad är det bästa man kan göra för landsbygden? Det viktigaste handlar om att se att landsbygden och Sverige ser olika ut. Vi måste jobba för jobbskapande och företagande runt om. Det är våra svenska bönder, skogsindustrin och industriföretagen på landsbygden som är ryggraden för attraktivitet. Det handlar om att upprätthålla en jämlik närvaro av det som många i vårt land tar som självklart, men som inte är det i våra glesbygder. Anni

Håller gränserna mellan civilsamhället och det offentliga på att förflyttas? Vad händer när ideella krafter tar ansvar för delar som skulle kunna räknas som samhällsservice och statens ansvar? Förut kallades det ideell sektor, frivilligsektor, folkrörelse eller föreningsliv. Idag kallas det civilsamhället. Det är tydligt att civilsamhället är en självklar aktör í dag, när det gäller att lösa samhällsutmaningar jämfört med tidigare; på områden där man kanske skulle tycka att staten förut hade ett tydligt huvudansvar och civilsamhället var mer av ett komplement till vad staten kunde erbjuda och göra, säger Roberto Scaramuzzino, forskare i socialt arbete vid Lunds universitetet. När en kommun samarbetar med frivilliga krafter är en form så kallat idéburet offentligt partnerskap, IOP. Samarbetet mellan nätverket Arezo, Röda Korset och Umeå kommun är ett exempel på detta; där samarbetet går ut på att matcha ensamkommande ungdomar med frivilligfamiljer som erbjuder plats i sitt hem. Vi bestämde oss för att ge d

Stress och värk är vardag för många som städar på hotell. I veckans Kluvet land är hotellstädares arbetsmiljö under luppen. Hotell- och restaurangfackets senaste undersökning Schyssta städvillkor? visade att sju av tio upplever mycket stress. Nio av tio har smärta och värk i kroppen - i axlar och ryggen, men också i nacke, armar, händer, knän och fötter.  Det innebär att många kanske tar värktabletter för att klara en hel arbetsdag, för att inte kännas vid den här smärtan, säger Marie Birgersson, ombudsman vid Hotell- och restaurangfacket i Göteborg. Tempot på jobbet har ökat genom åren det är hotellstädaren Rebecca Elgebrands känsla. Förut städade hon ca 17 rum per dag. Idag ska mellan 24-29 rum hinnas med under en arbetsdag.    Jag har känt mig stressad när jag kommit in i ett rum och allt ligger huller om buller. Jag vet inte hur jag ska hinna med det, på 17-18 minuter. Jag kommer inte hinna antagligen, även om jag ställer klockan, säger hon och berättar att fler rum på oförändrad arbetstid gör att

Efter att det fria vårdvalet genomfördes fick vi fler vårdcentraler, men vilka patienter tjänade mest på den nya valfriheten? Veckans Kluvet land handlar om vilka som vann mest på det fria vårdvalet. Det fria vårdvalet infördes 2010 och skulle leda till bättre tillgänglighet. I början slog många nya vårdcentraler upp dörrarna, framförallt privatdrivna. Ulrika Winblad har i sin forskning undersökt hur marknadsreformer som vårdval påverkat både vårdgivare och patienter.  Tillgängligheten har ökat efter vårdvalet, men det varierar i olika delar av landet. Vad vi ser från våra egna studier är att nya privata vårdcentraler finns i mer välbärgade områden, säger Ulrika Winblad, docent i socialmedicinsk forskning vid Uppsala universitet. Ett exempel som går emot trenden Ulrika Winblad pekar på är vårdcentralen i Bergsjön, en förort till Göteborg. Där hade vårdcentralen varit stängd innan en ny privat öppnades i vårdvalsreformens linda, av läkaren Christer Andersson med en kollega.  Jag lämnade landstinget bland an

Varför är villkoren för hockeytjejer och hockeykillar så olika? I detta avsnitt tittar Kluvet land närmare på rättvisan i rinken. För manliga elithockeyspelare är tiden på isen som ett jobb; och de får lön som gör det möjligt att på heltid fokusera på hockeyn. Kvinnliga elitspelares verklighet ser helt annorlunda ut. Vi har tjejer i laget som nästan jobbar heltid och ändå har hockeyn som heltid också. De gör det riktigt bra, säger Rebecca Stenberg forward i Luleå hockey/MSSK.  Inom damhockeyn i Sverige finns inga proffsspelare i egentlig mening - de flesta fixar och trixar för att få jobb och studier att fungera samtidigt som de spelar hockey på högsta nivå. En undersökning som SVT Sport gjort visar stora skillnader i genomsnittsinkomsten bland herrar och damer i den svenska hockeyeliten. I genomsnitt har en kvinnlig elitspelare 4 000 kr/månad medan en man i snitt har mer än 100 000 kr/månad. Man måste jobba aktivt för att få normen att förändras, säger Kajsa Gilenstam, medicine doktor och universitetsle

Hur mycket kan en kommun krympa och ändå lyckas överleva? Säsongsstarten av Kluvet land handlar om kampen om invånarna: hur får man dem att stanna kvar i en liten kommun som kämpar i motvind? Arjeplog är en av landets minsta kommuner. Precis som andra små kommuner kämpar de med tuff ekonomi och frågor om vem som ska ta hand om de äldre när de unga flyttar. För att en kommun ska fungera måste de kunna erbjuda grundläggande service som sjukvård och skola - men när det saknas både människor och kompetens för att hålla igång ortens grundläggande behov blir det en svår nöt att knäcka för de som styr kommunen. Vad tänker man att vi ska göra med våra gamla? Med de unga som är kvar? Jag kan inte driva en kommun med hur lite pengar som helst, för tillslut påverkar det vår verksamhet, säger Britta Flinkfeldt, socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog 2019 ska den parlamentariska kommunutredningen vara klar; en utredning som har i uppgift att identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskild stor påverkan

Klyftorna mellan stad och land är nu så stora att människor har gått från att klaga till att organisera sig. Det kommer att leda till förändring, säger en debattör. I programmet hör vi också vad politikerna tror. I årets sista Kluvet land följer vi också upp några av de frågor som vi bevakat under hösten. I ett av programmen tittade vi på vad det betyder när man får avslag på sin sjukpenning av Försäkringskassan. Thomas Persson berättade om sin situation med en utsliten, opererad handled men ingen sjukpenning. Hur går det för honom?  Han arbetstränar nu men det gör ont, berättar han i programmet. I höstens första program tog vi upp utlokaliseringarna av statliga myndigheter. Ett beslut som gladde många ute i landet men för andra blev ett dråpslag. Det programmet väckte också en livlig diskussion på sociala medier.  Fackföreningarna ST och JUSEK stämde Svenska staten. Anledningen var att de anställda tvingades välja mellan att flytta med eller själva säga upp sig och därmed förlora förmåner som de hade fått o

Vad behövs för att landsbygdens frågor ska uppmärksammas i valet och bryr sig de etablerade partierna om landsbygden? Behövs det ett nytt parti? Landsbygdspartiet oberoende försöker lyfta landsbygdsfrågorna. Erika Sörengård som är ordförande för partiet säger att en av partiet grundtankar är att landsbygden kan erbjuda en bättre livsmiljö än vad storstaden kan göra. - Den stora grejen är att vi letar efter att få tillbaka kontakten mellan politiker och människor. Vi tycker den kontakten brutits helt i Sverige. Det säger lant- och skogsbrukaren John Sällegård nybliven medlem i Landsbygdspartiet oberoende.  Det saknas en politik för hela landet, det menar Josefina Syssner, kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Ett övergripande mål i Sverige har varit att hela Sverige ska leva. Det finns ingen politiker som på allvar tycker att det skiter jag i, säger Josefina Syssner men däremot har man fattat en massa andra politiska beslut som gör att det blir väldigt svårt att bedriva offentlig verksamhet på landsbygden

Allt fler söker sig till BUP och köerna växer. Varför behöver fler barn och föräldrar hjälp och vad händer med familjerna när väntetiderna växer? Kluvet land besöker Gotland som har landets kortaste väntetider till BUP. Här har man gått igenom varje steg för att korta väntetiderna. -Barndom är en färskvara, säger Maria ten Siethoff, enhetschef på BUP, Barn och ungdomspsykiatrin på Gotland, några månader är en lång tid när man är barn så det är viktigt att man får hjälp snabbt. Christine Senter som är verksamhetsledare för samverkansgruppen Barnsam på Gotland, pekar på de konsekvenser som det får för ett barn om väntetiden blir lång. -Det räcker med att du mår dåligt någon månad så innebär det att du kommer efter i skolan, tappar kurser, viktiga ämnen, kommer efter med kompisar och fritidsintressen. De längsta köerna till BUP finns i Västerbotten. Lotta Sandström har kämpat i över två år för att få hjälp till sin åtta-årige son. - Man pratar om hur länge ett barn ska behöva vänta på akuten, max 30 min, men hu

I Kiruna tjänar undersköterskorna över 2 000 kr mer i månaden är undersköterskor i Norrköping. Vad är det som styr lönesättningen? - Jag tycker vi har ganska bra löner men det tycker jag också att vi är värda, det säger undersköterskan Ulrika Larsson och får medhåll från sin kollega Britt-Marie Almqvist på äldreboendet Fjällgården i centrala Kiruna. - Det känns ju rätt orättvist, konstaterar Helena Månsson-Thunberg som är undersköterska i Norrköping och jobbar med dagverksamheten på Klingsbergsgatan och hennes kollega Veronica Löfgren föreslår halvt på skämt att man kanske skulle flytta till Kiruna? - I ett läge där vi har väldigt många bristyrken inom kommunen så spelar marknadsfrågorna störst roll just nu, säger förhandlingschefen för Norrköpings kommun Carl-Johan Rydberg. I Norrköping har man hög arbetslöshet, 12 procent och låga undersköterskelöner. I Kiruna är arbetslösheten betydligt lägre och de offentlig anställdas löner har länge varit högre.  - Det är gruvan som traditionellt haft bra löner som tvi

Allt färre unga tar över sina föräldrars jordbruk. Hur känns det att bli den sista bonden på sin släktgård? och hur känns det för barnen när deras yrkesval även avgör gårdens framtid? - Jag har alltid brunnit för det här med liv och lust. Detta är vad jag vill hålla på med. Det säger Lars-Johan Merin, tredje generationens bonde på Oppigården. Om det kommer att bli en fjärde generationens, det är osäkert. Sonen Gustav jobbar i Malmö 54 mil från släktgården men hemgården finns allt oftare i hans tankar, berättar han. Det är allt färre som sysslar med lantbruk i Sverige och särskilt syns den trenden bland unga. Antal jordbruksföretagare i åldern 25-44 år har minskat med 60 procent de senaste 20 åren, enligt jordbruksverkets siffror men det finns också andra unga jordbrukare som söker sig till Sverige. - Det känns fortfarande ibland som en dröm. Det här hade inte varit möjligt i Holland, det säger John Baars Holländaren som numera är mjölbonde i Flarken. I Holland är konkurrens hård om marken och fördelarna i S

Vad händer på en ort med 6.000 invånare när den största arbetsplatsen lägger ner och 185 personer blir utan jobb. Det hände i Robertsfors, ett gammalt brukssamhälle i Västerbotten. 185 jobb i Robertsfors motsvarar 30 000 jobb i Stockholm och besvikelsen och oron var stor i Robertsfors när beskedet kom 2014. -Man kände sig sviken av företaget,  säger Jenny-Ann Lindgren. Det var jobbigt, konstaterar hon. Jag var i den åldern att det är svårt att hitta ett nytt jobb. Jag var ny på arbetsmarknaden men kroppen var inte ny. - Många som förlorade sina jobb när Element Six la ner hade jobbat på fabriken i hela sitt vuxna liv, berättar Olle Norberg näringslivsstrateg i kommunen. De hade aldrig tidigare sökt ett jobb. Robertsfors är inte ensamt. Sedan 1990 har ca 300 000 jobb inom tillverkningsindustrin försvunnit samtidigt har nya jobb kommit till inom servicesektorn men de jobben har vuxit fram i storstadsområdena medans industrinedläggelsen drabbat mindre orter i landet. Det säger Rikard Eriksson, professor i kult

Hur bemöter samhället normalbegåvade personer med autism? Är det personen som ska anpassa sig till den dagliga verksamheten eller är det verksamheten som ska anpassa sig till personen? Man har rätt till jämlikhet. De ska ha möjlighet att utvecklas precis som alla andra och kunna ta sig in i arbetslivet. Men den stöttningen finns inte riktigt idag. Karin Thorvaldsson sitter med sonen Hugo utanför KunnaKlaras lokaler, en daglig verksamhet i Göteborg för personer som har autism, men inte en intellektuell funktionsnedsättning. Alltså personer som är ligger på eller över genomsnittet för intelligens bland befolkningen, men har svårt att just nu ta ett arbete, kanske för att några betyg saknas eller för att man behöver stöd för att kunna vänja sig vit arbetssituationer. Men idag är sista dagen de är på verksamheten. Den lägger ned, enligt ägaren för att man inte fått tillräckligt många placeringar av kommunen, och Hugo och de andra brukarna får hitta andra placeringar i staden. Men det är inte lätt, säger Ulla A

Allt fler får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Thomas Persson opererade handen och innan rehabiliteringen var över drog Försäkringskassan in hans sjukpenning. Reglerna är oförändrade men trots det får allt fler nej på sin ansökan om sjukpenning. Försäkringskassan menar att orsaken är att de nu gör bättre och mer enhetliga bedömningar. Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå Universitet, menar att det är tillämpningen som blivit strängare. Hon har undersökt överklaganden och domar i samband med sjukförsäkringen. Thomas Persson har förlorat sin sjukpenning och står nu utan försörjning med högerhanden i bandage. Han har ett fast jobb som timmerbilsförare. Rehabiliteringen pågår men Försäkringskassan tycker att Thomas ska hitta ett nytt jobb som fungerar med en skadad hand.   Agneta Johansson, reporter agneta.johansson@sverigesradio.se Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Från stolt postiljon i uniform, till utskälld, jagad brevbärare. Posten har varit en arbetsplats där många stannat ända fram till pensionen men det är något som nu håller på att ändras. Det finns många yrken som varit kopplad till en stark yrkesidentitet och stolthet. Postiljonen, brevbäraren är ett av de yrkena. Idag är kritik mot posten vardagsmat och många anställda upplever att ledningen numera koncentrerar sig på ekonomin och kvalitén får komma i andra hand. Utan den försvinner yrkesstoltheten. I Kluvet land träffar vi brevbäraren Lennart Karlsson med 45 år i yrket, pensionerade lantbrevbäraren Janne Hultéus och Matilda Tollström som jobbat fyra år på posten. Vi hör också Lia Starälv postkund, Erika Ahlqvist chef för distribution på Postnord, Ann Bergman professor i Arbetsvetenskap, Karlstad Universitet och Lasse Kvarnström historiker från Linköpings Universitet.   Jack Lantz, reporter jack.lantz@sverigesradio.se Agneta Johansson, reporter agneta.johansson@sverigesradio.se  Karin Grönberg, producent ka

Sverige ska hålla ihop, sa statsministern och civilministern när de meddelade att sju myndigheter ska flytta från Stockholm ut i landet. Vad många inte vet är att allt kan ha startats av att en tjänsteman i Lycksele fick nog av centraliseringarna. Allting började den 24 mars 2015. Det kom ett pressmeddelande från Skatteverket som ville stänga ner nio skattekontor på mindre orter runt om i landet. Totalt berördes 450 medarbetare varav 30 i Lycksele. Malin Ackermann jobbade då som projektledare på Lycksele kommun och reagerade genast och startade en facebookgrupp i protest. Gruppen växte snabbt och hade som mest över 8000 medlemmar. Kommunalråden på de nio orterna hakade på. Skattekontorens framtid blev en riksnyhet. Civilminister Ardalan Shekarabi tillsatte en utredning  - Statliga myndigheters lokalisering. Och Skatteverket stoppade tillfälligt nedläggningsplanerna. Under ett tal berättade han om hur han fick idén. Det var när jag träffade Malin som jag insåg att centraliseringsvågen i den svenska staten m

Ska man kunna neka en 93-åring att få komma in på ett äldreboende? Är det rätt att kalla alternativa medier rasistiska och högerpopulistiska? Och varför får pojkar lägre betyg än flickor i skolan? Många frågor har väckts under vårens säsong av Kluvet land. I det sista avsnittet söker redaktionen svar på några av dem, från experter och makthavare. Lisen Elowson Tosting, reporter lisen.elowson@sverigesradio.se Agneta Johansson, reporter agneta.johansson@sverigesradio.se Jack Lantz, reporter jack.lantz@sverigesradio.se Sebastian Claesson, producent sebastian.claesson@sverigesradio.se

Hur kan vissa gå sysslolösa på ett jobb och bara längta hem? Medan andra ha som största önskan att ha en arbetsplats att gå till? Kluvet land om människor i arbetsmarknadens utkanter. Man går hit på morgonen och så tänker jag så här, "Jaha, vad ska jag nu försöka hitta på att dryga ut den här dagen med", säger Sven Wiklund som jobbar på Samhalls verkstad i Dorotea.  Samhall är ett statligt företag som har i uppdrag att skapa utvecklande arbeten åt personer med olika funktionsnedsättningar. Sven Wiklund är teamledare, kontrollant och maskinställare på verkstaden i Dorotea i över 20 år. Sysselsättningen på verkstaden går upp och ner. Under lugnare perioder kan det vara så lite som 30-35 procents beläggning. Man blir ju passiv till slut, säger Sven Wiklund och fortsätter: Det är ju tragiskt men så är ju den bistra sanningen i det hela. Det är ju fler på marknaden som gör saker och vi ska ju konkurrera med dom också.  Sven Wiklund vet om hur det är att gå sysslolös på jobbet. Men varför ska han vara där när h