Kluvet Land

Hemlösa i Sverige blir allt fler och de blir enligt forskare också allt yngre. Kluvet land om den växande hemlösheten i vårt land. Jag är inte riktigt bekväm här. Jag kan inte sova när jag vill. Och framför allt så känns det inte bra att sova här utan att betala, säger Abdulkader Fahl som övernattar på Stadsmissionen i Malmö. Han är 22 år och kom till Sverige från Syrien för två år sedan. Nu har han permanent uppehållstillstånd, men fortfarande inte en bostad.  Det har ju blivit mycket mer yngre människor. Det ser vi en stor skillnad på. Den största delen har ju inte en problematik med någonting annat, utan de kommer hit och har ingenstans att bo, säger Lisa Roos som jobbar på Stadsmissionen i Malmö. Samtidigt finns grupper som varit hemlösa i många år.  Jag tror att det är svårt för de att förstå den här tröstlösa situationen som det är att vara hemlös. Jag tror inte att det går att förklara med ord. Det måste man uppleva, säger Jarmo Heinonen. Jack Lantz, reporter jack.lantz@sverigesradio.se Agneta J

Många av de som sitter i landets fängelser har misslyckats i skolan. En del av dem väljer att ta igen det på anstalten. Men varför gick det inte vägen från första början?  Jag hade inte motivationen. Jag valde att hellre att vara utanför klassrummet än inuti. Det var den där rörigheten, säger internen Samir om hur det var i grundskolan, och fortsätter: Det hade inte så mycket med klassen att göra. Det var mer bara jag själv som inte kände för att gå in. Jag hade inget hopp om mig själv, säger han. Samir är i 20-årsåldern och avtjänar ett straff på åtta månader på Sörbyns anstalt utanför Umeå. Som ung befann han sig oftast i korridorerna eller utanför skolan. I dag läser han upp gymnasiekompetens i fängelset.  Hanna Rosencrantz är Samirs lärare på anstalten. Hon säger att många av hennes elever har en liknande, krokig skolbakgrund.  Det är elever som blivit bortplockade från klassrummet. De har haft hög frånvaro och helt enkelt befunnit sig någon annanstans, säger hon och fortsätter: Vi som samhälle kunde

Medlemstalen i partiernas ungdomsförbund sjunker samtidigt som samhällsengagemanget hos unga svenskar är starkt. Men vad betyder det här för morgondagens politiker? Kluvet land om unga i politiken. Jag har levt och andats Socialdemokraterna hela mitt liv. Och det känns så synd att jag ska va en sån person som inte orkar vara med längre. Det känns så himla sorgligt, för om inte jag orkar vem ska då orka, säger Carolina Pettersson, före detta SSU:are.  Den största anledningen till att Carolina Pettersson lämnat ungdomspolitiken säger hon är att politiken inom Socialdemokraterna är toppstyrd. Det var så svårt att påverka. Allt från flyktingpolitiken till lokala byggprojekt. Som man inte haft någon möjlighet att påverka, säger hon och fortsätter: Så blir viktiga beslut snarare uppifrån än ner, snarare än att det kommer från gräsrötterna och går uppåt.   Till slut kände Carolina Pettersson att hon kunde påverka mer på annat vis. Utanför partipolitiken.   Erik Amnå, statsvetare och forskare vid Örebro universi

De flesta av oss är inställda på att jobba åtta timmar om dagen. Men hur är det för den som valt att jobba färre timmar? Och vad skulle det betyda för samhället om fler gjorde det valet?   Jag tror att det är orken och lugnet i en på något sätt, säger Åsa Lennermark Lagher och fortsätter: När jag går från jobbet så tänker jag, "Åh vad skönt! Klockan är bara 12 och så har jag flera timmar kvar till det är kväll igen". Och att kunna göra saker som man annars ska pressa in i vardagen när det ändå är mycket att göra, säger hon.  Åsa Lennermark Lagher jobbar som inspektör inom Kriminalvården och älskar sitt jobb. Men barnen, 14, 12 och 10 år gamla, är viktigare. Sedan ett år jobbar hon 80 procent och går hem tidigare några dagar i veckan. Det kan hon göra eftersom hon jobbar statligt och har rätt att gå ner i tid fram till det yngsta barnet är 12 år.  Det är betydligt fler kvinnor än män som jobbar deltid i Sverige enligt Statistiska centralbyrån. Av alla 20-64-åringar jobbar 3 av 10 deltid och men bara 1 av 10

Pojkar har i genomsnitt sämre betyg när de går ut nian jämfört med flickor. Så här har det sett ut länge, flickor är bättre i skolan än pojkar. Men vad beror det på, och hur jobbar skolan med detta? Jag själv tycker att det är väldigt tråkigt att plugga. Den enda som får mig att kämpa mig just nu är för att jag ska få tillräckligt med betyg för att komma in på gymnasiet, säger Lukas Ahlin niondeklassaren Lukas Ahlin på Borgsmoskolan i Norrköping.  Det som ändå driver honom framåt är drömmen om att bli skådespelare. Till hösten vill Lukas Ahlin börja på gymnasiets estetiska program med inriktning på teater. Han har gjort ett praktiskt intagningsprov med högsta betyg, men eftersom det ska slås ihop med avgångsbetygen från högstadiet är han inte säker på att han kommer nå hela vägen fram. 2016 låg det genomsnittliga värdet för landets niondeklassare på 216,3 poäng. Det högsta värdet är 320 poäng. Men det här värdet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarnas medelvärdet låg 2016 på 201,9 och flickornas

När transporterna blir bättre tar vi oss allt längre avstånd dagligen. Åtta timmars arbetsdag kan lätt bli till tio. Men vad händer med hälsan, jämställdheten och samhället när inte tiden räcker till? Får några år sedan fick Christina Vikström i Storseleby utanför Vilhelmina drömjobbet på Systembolaget i Sorsele, och började pendla 24 mil om dagen. Jag for sju på morgonen och var hemma åtta, halv nio på kvällen. Så i princip när jag kom hem så åt jag och så sov jag, säger Christina Vikström och fortsätter.  Efter tre och ett halvt år av att pendla uppemot 120 mil varje vecka så kände jag, "Det måste finnas något annat".  Under de senaste decennierna har både tiden och avstånden som vi pendlar ökat. Enligt Den nationella resvaneundersökningen pendlade svenskar i början av 90-talet i genomsnitt 25 minuter enkel väg om dagen. Nu ligger det runt 35 minuter. Avståndet som vi pendlar har under samma period ökat från i genomsnitt 15 kilometer enkel väg till 25 kilometer.  Kristoffer Mattisson, forskare vid Avdeln

De så kallade Alternativa medierna får i dag en allt större läsarskara. De positionerar sig själva som outsiders. Men vad händer när samhället delas upp i läger som inte vill lyssna på varandra? Sajter som "Avpixlat", "Fria Tider" och "Nyheter Idag" delar upp både läsare och medielandskapet. Vissa kallar dem för Alternativa medier, vissa för nyhetssajter och andra för propagandasajter.  Vilka är de här medierna? Och vad händer när samhället delas upp i läger som inte vill lyssna på varandra? "Nyheter Idag" har sedan starten 2014 vuxit kraftigt och är till besökarantalet en av Sveriges större sajter. Den drivs av duon Chang Frick, avhoppad Sverigedemokrat, och den förre detta Ung Vänster-toppen Markus Allard, som uteslöts ur partiet under uppmärksammade former 2013. Sajten bevakar brott, politik och invandringsfrågor och har även de senaste månaderna knutit sig an två uppmärksammade krönikörer, Peter Springare och Katerina Janouch. Redaktionen ligger i Chang Fricks lägenhet i en av Stockholms förorter. Chang

Tusentals äldre sitter idag ensamma i sina lägenheter och önskar sig in på ett äldreboende, men får inte plats. Samtidigt finns de som köper sig lägenheter och assistans på attraktiva seniorboenden. Vad händer när det uppstår nya alternativ för äldre med god ekonomi att påverka sin boendesituation? 92-åriga Sven Karlsson i Ursviken utanför Skellefteå har ansökt om plats på ett äldreboende 4 gånger och fått avslag lika många gånger. Samtidigt byggs just nu flera seniorboenden i Stockholmsområdet med möjlighet till dygnet runt-assistans. Men bara för den som har råd. Agneta Johansson, reporter agneta.johansson@sverigesradio.se Jack Lantz, reporter  jack.lantz@sverigesradio.se Sebastian Claesson, producent sebastian.claesson@sverigesradio.se

I säsongens sista avsnitt följer vi upp höstens program och ställer ministrar till svars. Bland annat om höjda hyror i miljonprogrammet, regeringens nya regionreform och ojämlika pensioner. Efter att programmet sändes första gången har följande skett:Under onsdagen (23/11) har det skett stora förändringar i frågan om Storregionerna. Det blir inget Stornorrland. Det står klart sen regeringen förhandlat med andra partier i frågan. Det finns ingen majoritet i riksdagen för att få igenom ett Stornorrland som skulle bestå av de fyra nordligaste länen, halva Sveriges yta.I torsdags (24/11) hoppade Kristdemokraterna och Centern av samtalen om storregioner. Det blir därför inte heller ett utökat Västra Götaland eller ett Svealand från 2019. Det är en besvikelsens dag, sa civilminister Ardalan Shekarabi, som lett samtalen.Han gör bedömningen att frågan om regionsammanslagningar nu är begravd för lång tid framöver.

Alla ska ges lika möjligheter att lära i skolan. Men hur påverkas möjligheterna för barnen som inte kan hitta en lugn plats hemma för att göra läxorna? Jag sover här. Det är jättekallt för mig. Jag blev sjuk i en månad och kunde inte gå i skolan. Fick bara stanna hemma och kunde inte studera, säger 17-årige Elias Jakob och visar madrassen som han sover på.Elias delar sovrummet med sina föräldrar och sin yngre syster. Resten av trerummaren i Norrköping delar familjen Jakob med äldsta dottern Sandy och hennes man.För ett år sedan flydde de från kriget i Syrien och nu går barnen i skolan i Norrköping. Med fyra vuxna och två barn i samma trerummare är det inte lätt att få nattsömn inför skoldagen förklarar yngsta dottern Scarlet. Jag ska sova klockan tio. När jag har börjat sova så pratar de och jag kan inte sova. Någon pratar i mobilen och någon tittar på tv. Så det är jättesvårt, säger hon.Det finns ingen exakt statistik i dag för hur många skolbarn som är trångbodda. 2014-2015 gjorde Statistiska centralbyrån

Allt fler sjuksköterskor går över till bemanningsbranschen och kan plocka ut tiotusentals kronor mer i månaden. Men vad händer med patienterna och personalen som blir kvar? Om det fortsätter som det gjort nu så kommer ju patienterna vara i fara. Eller, det är redan patientfarligt skulle jag vilja säga, säger Patrik Steneryd, sjuksköterska vid Karolinska Huddinge i Stockholm och fortsätter: Vi har varit relativt förskonade en längre tid. Vi har haft en del ordinarie personal kvar. Det finns avdelningar där det i princip bara har varit hyrsköterskor. Och när man har fått ta över patienter från de avdelningarna så har det många gånger varit saker som har fallerat helt enkelt, säger han.  Under studenttiden var sjuksköterskan Martin Höjman en röst i kampen för höjda löner och bättre arbetsförhållanden. Men efter att ha arbetat som akutsköterska på under två år fick han nog. Sedan en tid jobbar han bemanningssköterska på ett äldreboende i Dorotea. Med en nästan dubblad lön och större fritid.  På ett sätt kan

Andra delen av Kluvet land om regeringens planer på nya storregioner. Hur gick det efter att Västra Götalandsregionen bildades? Och varför är länsstyrelserna som nu förväntas gå ihop så tveksamma? Det fanns ett kompakt motstånd mot det här och hade man genomfört en folkomröstning så hade det aldrig blivit en ny länsindelning av Sverige, säger Lennart Nilsson, seniorforskare vid SOM-institutet i Göteborg. Så såg det ut inför bildningen av storregionen Västra Götaland som gjordes vid millenieskiftet. Nu vill regeringen rita om kartan och bilda ytterligare tre nya storregioner. Ett av förslagen är ett Stornorrland där de fyra nordligaste länen ingår, däribland Västerbotten. Lars Lustig som är länsråd i Västerbotten har sina farhågor.  I regionernas Europa så förväntas regionerna att vara sin egen lyckas smed efter bästa förmåga. Och jag tror att regionaliserings-paradigmet också handlar väldigt mycket om att staten vill dra sig tillbaks. Staten vill retirera från regionerna, säger han. Statssekreteraren Anne

Det mullrar i Sverige om de nya storregionerna. Halva landets yta ska bli en enda region. Och det är bråttom. Men vad händer med demokratin? Och varför vill medborgarna ha folkomröstningar i frågan? Vi hade ett halvår på oss att få ihop 10 000 röster till ett folkinitiativ för en folkomröstning. För oss tog det tre veckor och vi fick ihop dubbelt så många, drygt 20 000. Det säger ju att det finns ett jättestort engagemang för den här frågan i Jämtland-Härjedalen, säger Mattias Warg i Östersund.Han har varit med och samlat in namn till ett folkintiativ i Jämtland för att rösta ja eller nej till ett Stornorrland. Han tycker att politikerna inte har gett medborgarna någon chans att ta ställning till alternativen. I dag har man drivit processen på ett sånt sätt att man inte ger några riktiga alternativ. Utan man försöker med en lyft partipiska under låtsat oundviklighet kuppa genom det här mellan två valrörelser, säger han.Men varför mullrar det så runt om i Sverige? Annelie Roswall Ljunggren, statssekreterare

Det satsas på kollektivtrafik i Sverige. Men samtidigt som turtätheten i städerna förbättras läggs linjer ner på landsbygden. Veckans Kluvet land handlar om de allt mer sällsynta landsbygdsbussarna. Vad gör du när din enda möjlighet att ta dig till skolan eller jobbet försvinner? I år har 28 busslinjer lagts ner på landsbygden i Östergötland medan politikerna satsar resurser på kollektivtrafiken i städerna. Friskolan i Tryserum söder om Valdemarsvik har startat och finansierat sin egen busslinje så att eleverna kan gå kvar i skolan. Men alla har inte samma möjligheter. "Vi kanske måste flytta", säger Mia Nilsson som bor med sin dotter i Stjärnorp utanför Linköping. De kämpar för att transporterna till jobb och skola ska gå ihop. "Bäst för flest", säger utredaren Tom Petersen på statliga myndigheten Trafikanalys. Och konstaterar att halvtomma landsbygdsbussar inte går ihop med tanken om att resurserna ska läggas där behovet är störst, inne i de svenska städerna. Lisen Elowson Tosting, reporter lisen.elowson@s

Trine och André har bott hela sina liv i en by i Hälsingland. För ett år sedan bestämde sig André plötsligt för att flytta till Stockholm. Veckans Kluvet land handlar om att flytta eller stanna. Du ska behålla tradition. Man ska vara det och det. Men så var jag inte. Jag passade tamejfan aldrig in, säger 26-årige André Granfeldt, ursprungligen från byn Föne i Hälsingland som har ett hundratal invånare. För ett år sedan sa finsnickaren André upp sig från jobbet och flyttade till Stockholm.  Jag har svårt att sitta still. Får jag smak för något nytt vill jag liksom hoppa vidare, säger han och fortsätter: Här kan man gå fri. Göra som man vill. Man får leva ut sig själv. Ett par mil söderut från Föne ligger orten Järvsö, som är ett av Hälsinglands mest populära turistmål. Där bor Andrés barndomskamrat Trine Svensson.  Jag vill ju bo här jag. Man är ju uppväxt här och jag gillar allting. Musiken, dräkterna, husen och Hälsingland överhuvudtaget, säger Trine Svensson och fortsätter:  När jag pluggade så bodde

Som pensionär hoppas många på att ha råd att njuta av livet, resa och förverkliga sina drömmar. Men samtidigt som de flesta i Sverige får det bättre lever allt fler sina sista år i fattigdom. När jag betalt hyra försäkringar och andra åtaganden så är det inte så djäkla mycket kvar. Det går till mat och dryck, säger 78-åriga Agneta Dellwik ensamstående pensionär i Göteborg som har arbetat som konstnär. Hon är en av de 690 000 pensionärer i Sverige som lever på den lägsta pensionsnivån, Garantipensionen. I Agneta Dellwiks fall innebär det 6900 kronor efter skatt, med ett bostadstillägg som större delen av hyran. Lennart Flood, professor emeritus Handelshögskolan i Göteborg, har forskat på pensionssystemet och konstaterar att klyftorna kommer att öka.  Huvudmönstret är att fler och fler individer kommer in som har höga pensionsrättigheter, men samtidigt har vi den här mindre gruppen med riktigt låga inkomster och den kommer förmodligen att öka, säger han. Den grupp som enligt Lennart Flood kommer att ha minst

De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om. Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city? På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas. Andra avsnittet av Kluvet land i höst handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper.     Jack Lantz, reporter jack.lantz@sverigesradio.se Agneta Johansson, reporter agneta.johansson@sverigesradio.se Sebastian Claesson, producent sebastian.claesson@sverigesradio.se

Höstens första avsnitt av Kluvet land handlar om hyresgästerna i miljonprogrammen som får betala när fastigheterna renoveras. Eller flytta därifrån. Forskarna kallar det för renovräkning. När man var barn och la sig läste man godnattbön. Nu när man lägger sig så har man bara det här i tankarna. Man somnar med det här renoveringsproblemet och vart man ska ta vägen. Hur man ska ha råd att bli kvar, säger 71-årige Hans Paxal som bor i miljonprogrammet Eriksberg i Uppsala. Fastighetsägaren Rikshem vill renovera lägenheterna i området. För Hans Paxal skulle det innebära en hyreshöjning på 60 procent. Från 3500 kronor i månaden till 5800 kronor. Han vet inte om han har råd att bo kvar. Men innan han ger upp och lämnar sitt hem har han vänt sig till Hyresnämnden för att stoppa renoveringen.  Det känns tråkigt när man är 71 år. Man tycker att man skulle ha lugn och ro de här sista åren. Men icke sa Nicke. Man ska ut på barrikaderna igen, säger han. Hans Paxal och hans grannar förlorade i Hyresnämnden som gav Fasti

Tusentals svenskar är med i grannsamverkansgrupper på Facebook. Syftet är att öka tryggheten och minska brotten - men fungerar det? Eller ökar oron? Maria Nilsson Broberg från Frillesås i norra Halland skulle arrangera ett sommarläger för barn. Hon körde fram och tillbaka i skåpbil med alla förnödenheter för lägret. Så plötsligt dök polisen upp. Någon granne hade fattat misstanke mot Maria. Jag har otroligt medlidande med dem som är konstant rädda och oroliga, det kan inte vara lätt. Men jag tycker, prata med istället för om, då hade vi löst det på ett bra sätt tror jag, säger Maria Nilsson Broberg.Jacob Renvaktar, hovslagare från Ronneby, delar erfarenheten. Han blir ofta utpekad som skum när han kör mellan byarna. Det är ju ett väldans liv så fort det kommer in en skåpbil i byarna, säger Jacob Renvaktar.Han brukar gå in och förklara sitt ärende i grannsamverkansgrupperna för att avstyra spekulationerna. Anita Heber, docent i kriminologi vid Stockholms universitet, säger att grannsamverkan, som innebär att

Inkomstklyftorna ökar i Sverige. I Sundbyberg har inkomsterna ökat mest i landet och här kan många unna sig av det goda i livet. Men andra känner inte längre igen sin gamla kommun. Sundbyberg är ytmässigt den minsta kommunen i landet, men också den kommun i landet där den disponibla inkomsten ökat mest - med 14 procent - mellan 2011 och 2014, enligt statistik från SCB. Snittet i hela landet är 8,5. Men andra kommuner halkar efter.- Små kommuner som ligger långt från storstadsområdena har haft sämst utveckling, säger Hans Heggemann som är analytiker på Statistiska centralbyrån.Och klyftorna växer:- Det är större skillnader nu än vad det har varit tidigare. Det är framför allt storstadsområdena som drar ifrån övriga landet, säger Hans Heggemann.I Sundbyberg är det en medveten kommunal strategi att dra till sig människor som har råd att bo där. Lägenheterna har fördubblats i pris på bara tre år och i den exklusiva stadsdelen Duvbo kan en villa kosta upp mot tolv miljoner kronor.- Det är ju den ekonomiska biten