Kluvet Land

De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Nu varnar forskare för att de regionala skillnaderna växer så mycket att det hotar sammanhållningen i samhället. Sverige har ansetts vara världsmästare i jämlikhet. Men sedan 1990-talet har inkomstklyftorna vuxit mer än i något annat västland, enligt OECD.Hur mycket du har kvar i plånboken kan bero på var du bor. För inkomsterna i storstadskommunerna drar ifrån - och i resten av landet halkar man efter.I Malå har inkomsterna nästan helt stannat av. Enligt statistik från SCB har de disponibla inkomsterna i Malå ökat allra minst med bara 0,2 procent - mellan 2011 och 2014. I hela landet har de ökat i snitt med 8,5 procent. - Ja, det ser ju bedrövligt ut. Jag är förvånad att det inte stigit mer för vi har ju inte en hög arbetslöshet, säger Åke Wallgren, pensionerad diamantborrare i Malå.I Malå med sina 3100 invånare är var fjärde pensionär, vilket påverkar nivåerna på den disponibla inkomsten.Enligt Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, är en

Det kan vara svårt att driva företag i byar och på småorter. Men med hjälp av specialiserade banker och en tydlig affärsidé kan företagen överleva. Vem ska överta den sista klädbutiken på orten när banken inte vill låna ut pengar och kundunderlaget viker? Det kan vara tufft att vara småföretagare i glesbygd.- Det är ingen dans på rosor. Nu har jag hållit på så länge att jag inte ligger sömnlös, men det finns nog de som gör det också, säger Bengt Jonsson som driver Åseles sista klädaffär med sin fru Kristine. Alldeles intill klädaffären driver Svante Hansson, 68 år, en färgaffär. Han skulle vilja sälja butiken, men har svårt att hitta en köpare.- Det är ju tråkigt om jag måste lägga ner, då är det en till spik i kistan. Det är ju synd för hela bygden. Det kan också vara svårt att få ekonomisk stöttning av bankerna. Men det finns banker som tänker annorlunda.Många småföretagare väljer att vända sig till den lokala sparbanken för att få hjälp. Det finns ett 60-tal lokala sparbanker runt om i landet och de har o

Facebookgruppen Glesbygdsgirls har på kort tid blivit en mötesplats för tusentals kvinnor. Och de vill förändra bilden av kvinnor i glesbygd. Många kvinnor lämnar glesbygden. Men andra vill stanna kvar och kämpa för mer utrymme och ett kvinnligt perspektiv. Facebookgruppen Glesbygdsgirls har på kort tid blivit en succé och lockat nästan 10 000 medlemmar.Det är 23-åriga Karin Jonsson från byn Kälarne i Jämtland som startat gruppen.- Jag hade ledsnat. Jag kände att jag inte hade någon plats att snacka om att vara brud i glesbygd.Men varför finns ett sånt stort behov för kvinnor i glesbygd att mötas?- Det som de gör är att de omförhandlar vad det är att vara kvinna i glesbygd. De visar på mångfalden och vill lämna avtryck. Kvinnor på landet har tidigare inte fått den "cred" som de förtjänar, säger Madeleine Eriksson, lektor i kulturgeografi vid Umeå universitet. - Det finns en väldigt kraft i den här frågan, och många engagerade kvinnor som känner att det får vara nog, säger Malin Rönnblom, docent i statsvetens

Bra vägar, fina skolor och stor inflyttning av unga. I norska Meråker har man allt som svenska glesbygdskommuner drömmer om. Det är möjligt tack vare pengar från vattenkraften. Många svenska debattörer och kommunpolitiker framhåller Norge som en förebild när det gäller att hålla hela landet vid liv.Vattenkraftspengarna är en viktig faktor för den norska glesbygdens välstånd. I Norge går nämligen pengar från vattenkraften tillbaka till de kommuner där vattenkraften finns. För lilla Meråker i norra Norge handlar det om miljonbelopp. Kommunen tar emot fyra olika intäkter från vattenkraften. En fastighetsskatt, både på själva vattenkraftverken och på strömlinjenätet. Förutom det ger också koncessionsavgifter och naturresursskatter intäkter. Totalt håvar Meråker med sina 2500 innevånare in mellan 18 och 25 miljoner kronor per år. För vattenkraftspengarna har kommunen byggt upp en idrottsskola av världsklass. Den har fostrat många OS-vinnare och skidstjärnor, bland andra Frode Estil och Petter Northug.- Solen ski

Vattenkraften i Sverige ger miljarder i skatteintäkter, men pengarna rinner rakt in i statskassan. Om fattiga Ragunda fick ta del av fastighetsskatten på vattenkraft skulle kommunen vara rik. - Det är ett orimligt system att Ragunda kommun inte kompenseras av de skador som vår kommun och miljö lider av vattenkraften. I medierna framställs alltid vi och liknande kommuner som tärande, när det i själva verket är så att vi ger allra mest till statskassan, säger Jonas Andersson, kommunalråd (S) i Ragunda.Ragunda i Jämtland är en av Sveriges fattigaste kommuner. Men hade Ragunda varit en norsk kommun, så hade miljontals kronor från vattenkraften flödat in. I Sverige går nämligen intäkterna från vattenkraftsverkens fastighetsskatt till staten. I Norge däremot, får kommunerna med vattenkraft ta del av skatteintäkterna.- Blir det ingen förändring, så tror jag att folk känner att de måste göra uppror till slut, säger Terese Bengard, ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva.  Skulle en kommunal beskattning p

Dilan Kadir kände sig tidigt stämplad i skolan på grund av sin invandrarbakgrund. Nu hjälper han andra unga killar att lyckas, trots att omvärlden inte alltid tror på dem. Under de senaste åren har man pratat om pojkar som de stora förlorarna i skolan. Och bland killarna är de med invandrarbakgrund ofta de största förlorarna, särskilt de som kommer till Sverige efter skolstarten. Men vilken betydelse har det att ha högt, eller lågt, ställda förväntningar på eleven?- Jag hade inga mål i gymnasiet, för jag blev så utpekad att jag kände att jag verkligen skulle behöva kämpa för att få ett någorlunda bra jobb. Det var så långt bort att jag inte ens kunde börja sätta ett mål, säger Dilan Kadir i Trollhättan.Efter många stökiga år återupptog Dilan sina studier. Idag läser han till beteendevetare på universitetet och jobbar som elevassistent på en skola, för att hjälpa andra unga killar som kommit snett.Enligt Laid Bouakaz, som är universitetslektor på Malmö Högskola, har skolans bemötande gentemot de unga invandra

Linnea Lindberg flyttade från Åsele och ville aldrig mer tillbaka. Men hon kom hem igen. Nu är hon politikern som befolkningen sätter hoppet till. Är man automatiskt en förlorare om man återvänder till sin hembygd? Linnea Lindberg flyttade från lilla Åsele i Västerbotten till Stockholm för att bli makeupartist och trodde aldrig att hon skulle flytta tillbaka. Det gjorde hon - och blev kommunalråd på kuppen.- Den här mentaliteten som finns att det inte finns ingen stolthet att hämta i sin hemort. Folk frågade när jag skulle fara nästa gång, "varför kom du tillbaka"? Sverige har ju den mentaliteten överallt att landsbygden inte är nåt att ha - du måste flytta för att bli lyckad.Numera skäms hon inte längre för att bo och verka i Åsele. Men vilka chanser har hon och hennes politikerkolleger att rädda kommunen?Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Chalmers, tror att hennes chanser att vända Åseles utveckling är obefintliga.- Jag kan inte se hur du vänder en sån kommun. Hur skapar du såna medel i en öppen

Ska människor i glesbygd ha samma tillgång till polisen som människor i stan? Och kan man förvänta sig att polisen kommer när man ringer? I Kluvet land berättar Anders Bryntesson i Rossön i Jämtland om när han tog fast två misstänkta rattfyllerister, som kört av vägen i hans kvarter. Men polisen hade inte möjlighet att komma dit och en frustrerad Anders var tvungen att släppa de misstänkta rattfylleristerna.- Ser vi en polis här, då höjer man på ögonbrynen. Och när de är så sällsynta, sänder det signaler att det är fritt fram för de som inte har rent mjöl i påsen, säger Anders Bryntesson.Just nu oroar sig både poliser och allmänheten för hur den nya polisorganisationen ska fungera. Några av målen är att förstärka den polisiära närvaron i lokalsamhället och att ha en synlig polis nära medborgarna. Men verkligheten ser annorlunda ut på många håll.Christer Svensson har jobbat som polis i Åsele i Västerbottens inland i över 30 år. Han har följt förändringen och sett inlandspolisen tunnas ut i kommuner som Åsele,

Vi har i Kluvet land i sommar hört hur bostadsbristen hindrar människor från att komma till jobb, till studier, till att få sitt liv och ekonomi att gå ihop. Historiskt har bostadsfrågan varit en viktig politisk fråga men efter den ekonomiska krisen på 90-talet har bostadsbyggandet fört en mer undanskymd roll i politiken.I sommarens sista Kluvet land berättar Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan, miljöpartist och Ewa Thalén Finné moderaternas bostadpolitiska talesperson hur de vill ta landet ur bostadskrisen.- Vi måste både regelförenkla och ge ett statligt stöd till byggandet, säger Mehmet Kaplan - Fortsätta regelförenkla men inget statligt stöd till byggande. Det kan stoppa den positiva utvecklingen vi nu ser bland byggföretagen, nya lösningar som ger billigare bostäder, säger Ewa Thalén Finné.

Ett boende kan vara avgörande för att du ska ha möjlighet att leva det liv du vill. Men när bostadskön till en hyresrätt är lång så trasslar sig många till ett boende på annat sätt. Kluvet land i P1 tittar närmre på vilka vägar människor tvingas ta för att säkra sin framtid. Mattias Hagberg från Göteborg kom in på sin drömutbildning i Umeå, men trots att han stod i bostadskö och ringde på alla annonser fick han inget boende och riskerade få hoppa av utbildningen innan han ens börjat. När det börjar bli någon vecka kvar söker jag i princip allt som finns. Och börjar kolla på andra alternativ. Kan jag boka vandrarhem? Finns det camping? För kanske kan jag campa i kylan, säger Mattias.

Det byggs mer bostäder än på länge runt om Sverige - men det räcker inte. Bostadsbristen är och förblir fortsatt akut - och inte bara i storstadsregionen utan över hela landet. Varför går det inte bara att bygga tillräckligt med bostäder, och vems fel är det att det inte byggs tillräckligt? Alla är bovar i det här. Staten, kommunen och marknaden. Ingen har prioritet på att bygga bostäder som vänder sig till hushåll med lägre inkomster, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Kluvet land åker också till en tomt i Umeå där allmännyttiga Bostaden vill bygga hyresrätter men där överklaganden har stoppat bygget i fem år. Det är frustrerande när man vet att det står både unga och äldre som är i skriande behov av bostäder, säger Ann-Sofi Tapani, vd för Bostaden i Umeå.Vi träffar också bygg-vd:n Adam Cocozza från Linköping som vill bygga fler hyresrätter - men som inte får loss tillräckligt med mark från kommunerna.

1,3 miljoner för två hästgårdar i Norrland. Eller en p-plats i Stockholm. Kluvet land tittar närmare på de stora prisskillnaderna. 1,3 miljoner kronor räcker för att betala två hästgårdar i Västernorrland. Det är ungefär lika mycket som en parkeringsplats i ett garage i Stockholm kostade tidigare i år. Kluvet land har kollat på hur människans värderingar leder till absurda prisskillnader runt om i landet. Ingrid Schweikert Dargel sålde sitt hus utanför Berlin för att flytta till den lilla orten Gafsele i Västerbottens inland. Jag har gjort ett riktigt kap. Nu har jag två hus i Norrland med frisk luft, härligt vinterväder och lugn och ro, tycker hon.Etnolog Agneta Lilja talar om hur normer inom olika samhällsklasser påverkar vårt val av bostad och vad vi är beredda att betala för dem. För akademiker i Uppsala är det till exempel viktigt att bo på rätt sida om ån. Skillnaderna syns också tydligt i inredningen. En professor kan ha fin konst intill barnteckningar på väggarna. Det skulle inte funka i ett arbeta

Vi bor fel i Sverige. De äldre blir kvar i stora hus och lägenheter samtidigt som många barnfamiljer bor för trångt. Bristen på lägenheter, flyttskatt och slopad fastighetsskatt är faktorer som hejdat omflyttningen. Enligt Boverket är bristen på omflyttning en förklaring till dagens bostadsbrist. -Vi bor två personer i fem rum och kök. Det är för stort för oss. Vi vill ha en hyresrätt. Men man kan ju inte gå till en mäklare och säga: Kan ni fixa en hyresrätt? Vi har stått i kö i tre och ett halvt år utan att få en lägenhet, säger Gudrun Carlsson i Tumba. -Varje dag frågar mina barn mig: När flyttar vi till en större lägenhet? Jag svarar att jag är ledsen. Vi kan inte hjälpa dem. Bara vänta och vänta, säger Ghassan Al-Badr, som bor med sin fru och fem barn i en trerummare i Malmö.

Robin och Sandra är ett ungt par som vill flytta ut på landet. Det finns tomma hus i Bjurholm där de vill bo men eftersom huspriserna är så låga blir husen ofta kvar i släkten och används som sommarhus. - Vi skulle vilja flytta ut till landet. Men vi hittar ingenstans att flytta. Vi har ringt till de som äger hus som står tomma. Men de vill inte sälja. De vill ha kvar sina familjehus, säger Robin Strandberg. -Det känns onödigt. När man vet att glesbygden tappar allt folk så borde man tänka lite längre, säger Sandra Höglander.

För många unga är det nästan omöjligt att få en egen lägenhet. Att köpa en bostadsrätt blir ibland den enda möjligheten men då krävs ofta att pappa och mamma är med och betalar. Vi träffar sjuksköterskan Emelie Lindholm som sitter fast i sitt gamla flickrum och Klara Leffler som funderar på att köpa en lägenhet. - Det blir ju problematiskt, och det känns ju sådär att man ska behöva gå till sina föräldrar när man är 27 och säga att jag vill köpa en lägenhet kan ni hjälpa mig med pengar? Jag vill kunna klara det själv, men som det ser ut idag så skulle jag inte klara det, säger Klara Leffler.

Att hitta en bostad har blivit ett allt större problem. Att problemen är stora i Stockholm, Göteborg och Malmö har vi vetat länge men nu har bristen på bostäder också kommit till de små kommunerna. Kluvet land besöker lilla Norsjö där det i dag är ont om lediga bostäder trots att kommunen ligger i glesbygd och bygger nytt. Barbro Hjelte, 80 år är en av dem som köar för en hyreslägenhet. – Kön är lång, känns som att jag inte har en chans. Nu när jag är gammal orkar jag inte bo ensam kvar i ett stort hus, berättar hon. Vi får också en lektion i bostadspolitik. Under stora delar av 1900- talet var rätten till bostäder en av de hetaste frågorna för landets politiker.

Med kunskap och pengar kan du köpa dig en bättre ålderdom Du som är gammal förväntas också välja ur tjänstekatalogen, och med kunskap och pengar kan du köpa dig en bättre ålderdom. Men hur är det att börja med hemtjänst, hur går det till och vilka val har valfriheten gett de äldre? Samtidigt återstår den viktigaste faktorn, att det ska vara samma personal som ringer på imorgon också. Följ med till Linda Belanners mamma Monica som minns hur det var när hennes mamma började bli dålig och behövde hemtjänst. Hör också hur Gun och Barbro i Umeå resonerar kring att välja bland alla olika hemtjänstutförare.

Det är inom restaurang- och handelsbranschen som du hittar de unga. Där jobbar de, ofta med korta kontrakt och osäkra anställningar, dåligt informerade om vilja rättigheter de har. Hör 23-åriga Elin som redan varit nära att bränna ut sig, och 20-åriga Mathias som erbjöds gratisjobb men som sa ifrån. – En dag så orkade min kropp inte längre, helt plötsligt började mina armar lägga av och tog jag ett steg så kändes det som att jag hade sprungit ett marathon, blev jag andfådd så fort, säger Elin Karlsson från Malmö. Hon var strax över 20 år gammal och på väg att bli utbränd i den bransch som lockar flest unga. På klädföretaget där hon jobbade hade hon 15 sekunder på sig att svara på ett SMS, annars gick jobbet till någon annan. Och hon är inte ensam. – Jag har träffat hur många som helst unga människor ute i butikerna som jobbar under de här nollkontrakten som inte vet från dag till dag om de ska jobba, säger Maria Lindgren som jobbar med ungdomsfrågor på Handelsanställdas förbund. – Framför allt vågar man int

- Vi blir mer och mer bekväma av oss och det ska gärna gå fort. Vi blir latare helt enkelt, säger Lotta Nyberg, trebarnsmamma från Gravmark i Västerbotten. Hon beställer en färdig matkasse varannan vecka. Kluvet Land den här veckan om de färdiga lösningarna, där någon annan gör grovjobbet. Den digitala mathandeln ökar, försäljningen av färdigriven ost likaså. Det är skönt att slippa tänka och ta beslut. Men vad gör det med oss att vi kan handla i princip när vi vill, och få det hemlevererat? – Det är ju en valfrihetsstress att det finns så många olika alternativ. Istället för att affärerna stänger klockan sex, för då får du gilla läget. Men där är vi ju inte idag och det är väldigt svårt att backa tillbaka. Det är en utveckling vi själva driver och det får du hitta ett förhållningssätt till om du tycker att det påverkar dig negativt, säger Anders Jacobsson, marknadsansvarig på mat.se. Reporter: Linda Belanner och Johanna Frostensson Berättarröst: Anton Bennebrant Producent: Åsa Sundman Projektledare: Agneta

Trots skattereduktion på hushållstjänster är det många som köper och säljer svarta städtjänster. Ring idag och få ditt hem svartstädat redan imorgon. Men att jobba svart är ett utsatt liv. Möt Silvia som var tvungen att tacka nej till en operation som hon behövde, för att hon inte hade råd att vara sjukskriven. – Jag hade inte råd att vara sjukskriven, för jag får ingen sjukpeng. Då skulle jag vara borta så länge, och då jag tackade jag nej och gick därifrån. Det är därför det är så viktigt med ett riktigt jobb, säger Silvia, som egentligen heter något annat. Kluvet Land om smutsbranschen som växer när allt fler vill att andra ska göra rent hemma. När Skatteverket gjorde en kartläggning  av svartjobb i Sverige för flera år sen visade det sig att vart femte hushåll nyligen hade köpt tjänster svart. Sedan dess har staten infört skatterabatt och hela tvätt-och städbranschen har växt kraftigt. Men varken Skatteverket eller forskarna vet säkert vad som hänt med svartjobben. Men det finns tecken på att svartjobbe