Podcast Från Nya Kyrkan

Samvetet är Herrens röst i vårt inre. Han kallar oss till Sitt rike. Himmel kallar vi det riket. Det är omöjligt att tänka sig att himlen är något annat än en plats fylld av människor, alltså änglar, som lever i godhet och vishet. Därför säger samvetets röst: så här lever man i himlen. Vill du också vara med?

Den bön som Herren själv har lärt oss är viktig. Mer viktig än vi tror. Den kommer ur Ordet, och Ordet har överallt en djup, rik, inre mening som ger näring åt vår ande. Varje gång vi ber den bönen så berörs vi på djupet - även om vi inte kan beskriva precis hur. Varje ord och uttryck i bönen låter Herren beröra oss och leda oss närmre Honom.

"Vill man göra bättring sker det efter att man har bekänt sina synder och av ett ödmjukt hjärta bett om förlåtelse. Efter detta avstår man från dem och för ett nytt liv enligt människokärlekens och trons bud." (En himmelsk lära om det Nya Jerusalem 161)

Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er. (Matteus 17:20)

Emedan änglarna inte har någon förnimmelse av en osynlig Gudom – något som de kallar en Gudom utan form – utan endast av en synlig Gudom i Mänsklig form, så är det vanligt för dem att säga att Herren allena är Människa, och att de är människor från honom, samt att var och en är människa i den mån hon tar emot Herren. Med att ta emot Herren förstår de att ta emot det goda och det sanna som kommer från Herren. (Himmel och Helvete 80)

Temat för den här predikan är att växa till. Det kan vi tänka oss som bakgrund när vi tittar på våra egna liv – att allting handlar om att det ska blir bättre. Och då är det så, att alla människor kan säga med munnen i alla fall att man vill att det ska bli bättre, att det ska gå framåt. Och när man säger det, så menar man det också. Och ibland så gör man det också.

Herrens förutseende och försyn finns i det allra minsta av varje detalj i en människans liv, och så till den minsta grad, att det är omöjligt att med någon tanke fatta en hundradels milliondel därav. Ty varje minsta lilla omständighet i människans liv för med sig en sammanhängande serie av konsekvenser för evigheten. Varje ögonblick är nämligen liksom en ny början på det som följer, och så fortsätter det med varje ögonblick, in i minsta detalj, och det gäller människans både förstånd och vilja. (Arcana Cœlestia, nr 3854).

Under allhelgonahelgen tänker vi på nära och kära som har lämnat oss. Ibland är det helt naturligt. Man åldras och går vidare. Ibland är det traumatiskt, obegripligt. Varför är det så olika, och vad sker på andra sidan?

I dagens berättelse möter vi två personer, Nikodemus som hörde till den grupp av judar som kallas fariséer. Det betyder att hans uppgift var att undervisa i den judiska tron på den tiden. Han hade sett vad Jesus hade gjort och han hade blivit imponerad, kanske till och med berörd i sitt inre. Han säger till Jesus: ”Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom."

Den rätta fastan är att fasta i sitt inre, en viktig uppgift i den andliga utvecklingen. Då går vi till rätta med våra egna själviska instinkter, sådant som förstör den goda känslan för medmänniskorna, sådant som skapar kyla omkring oss och ställer oss utanför en kärleksfull gemenskap. En äkta fasta handlar om att svälta sig själv på känslor, attityder, tankar och fördomar som gör att man med kyla ser på sina medmänniskor. När sådant svälter och dör skapas rum för helt andra känslor och tankar - godhet och värm mänsklig gemenskap.

Alla människor har ett hemligt rum. Swedenborg kallar det för "den inre människan". Där sker något. I vissa ögonblick är det som att det där inre rummet tränger igenom hela ens väsen. Något sjunger inom en, och om man vågar sjunger man ut.  Musik och andlighet hör ihop. Gudstro och harmoni - i naturen, i själens inre rum hör ihop.  

Det vi elsker kaller vi for godt. Selv om det ikke nødvendigvis er noe våre medmennesker vil kalle godt. Her ligger det noe grunnleggende for menneskets liv: Vi bestemmer selv. Spørsmålet er bare hva vi bestemmer oss for. Et oppfølgingsspørsmål blir da om vi trenger litt hjelp her. Noe som får oss til å tenke oss om. Enkelt og greit: Trenger vi religion?

Det som vi alla vill komma åt eller komma till är kärleken. Men det enda som kan ta oss dit är sanningen. Vi lär oss vad som är rätt, och så steg för steg når vi dit vi vill. I Nya Testamentet kallas sanningen för "Sonen". Kärleken eller godheten kallas "Fadern". "Ingen kommer till Fadern utom genom Mig (Sonen)." Joh 14:6 När vi berörs av sanningen blir det en självklar upplevelse att den är kopplad till kärleken. Vi "ser" eller lär känna Fadern. Det som då sker är ett under. Försök att beskriva för någon annan hur det är att bli förälskad, eller att få barn, eller barnbarn. Upplevelsen är en upplevelse, och orden klarar bara av att beskriva en del av det som upplevs. Vi kan tala om sanning/"Sonen", men när den har lett oss fram till målet, så är målet, godheten, "Fadern" så oändligt mycket mer än vägen dit. "Om ni har lärt känna Mig, skall ni också lära känna Min Fader." Joh 14:7

Den 19. juni 1770 gjorde Emanuel Swedenborg et notat i det verket han arbeidet med (Sann kristendom). Dette notatet er opphavet til en svært spesiell nykirkelig høytid som vi kaller Den nye kirkens dag.

Gud kom till jorden. Vi fick lära känna Gud som människa. Jesus Kristus heter han. Efter uppståndelsen och fram till himmelsfärden gick det fyrtio dagar. Viktiga dagar för lärjungarna. De lärde känna sin Mästare på ett djupare, mer andligt plan. Efter ytterligare tio dagar utgjöts den Helige ande över dem. Men det talas om ett moln också. Den här predikan handlar om det molnet, eller skyarna. Gud kom ner, steg upp - och kommer ned igen - i ett moln. Vad betyder det?

Människans längtan efter ett bättre liv - andligt sett - förverkligas bara genom ansträngning. Guds Ord bär på hemliga budskap. När Jakob som älskade Rakel i stället fick Lea handlar det om att vi måste anstränga oss. En stark grund bygger vi genom att vara så goda som möjligt och samtidigt läsa Ordet, Bibeln. I Ordet blir vi berörda av Guds Ande. Den verkar på oss. Lea är som att plugga in kunskap, och Rakel är som att börja använda kunskapen.

Berättelsen i 1 Mosebok, kap 25 handlar om hur Jakob lurar till sig sin äldre broders förstfödslorätt. Det handlar på ett symboliskt plan om hur vi behöver sanningen, som Jakob representerar, för att hitta det som är verkligt, andligt gott, representerat av Easu. Vi lever med drömmar. Herren vill att de ska förverkligas. Sanningen från Honom visar oss vägen till vårt livs djupaste önskningar.

I våra liv rör vi oss på alla tre plan, det fysiska som ögat kan se, det moraliska där vi gör bedömningar, och på det andliga, där vi hämtar inspiration för hur vi ska leva våra liv i ett evigt perspektiv. Om vi vänder det rätt, så att det blir det andliga, det moraliska och det jordiska, så kommer vi att styra rätt på livets resa. Det lägre underordnas det högre.

Varje dag gör vi många olika saker. Vi försöker få livet att fungera. Vi fattar många beslut. Våra beslut påverkar andra människor. Andra människors beslut påverkar oss. Med en ren källa för vår energi kommer våra beslut att samverka till en helhet där det finns harmoni och ömsesidig omsorg om varandra. När vi tänker på vår Herre som ursprunget för den energi vi dagligen använder, kan vi tänka att det är Han som håller allt samman till en enhet. Men då måste vi vända oss till Honom och inspireras av Honom i våra beslut i det dagliga livet.

Det finns två mycket bra ord som vi ska använda både mellan oss människor och i förhållande till Herren. Tacket är förstås ett erkännande av att vi har fått något bra, och att livet är bättre på grund av det. Förlåt är ett erkännande av att vi har gjort fel. Herren har redan förlåtit oss, men vi måste bättra oss för att det ska ha någon effekt. Dopets vatten representerar sanningar som leder oss rätt. Omvändelsens dop, som Johannes döparen talar om, handlar om hur vi med sanningarna som hjälp förtstår vad som är fel, säger förlåt och kan ta ett steg framåt.