Stil

Det kan kallas för outsider art, rå konst eller särlingskonst. Det handlar om självlärda konstutövare som inte nödvändigtvis ser sig själva som konstnärer, men som ändå skapar fascinerande konstverk. Programmet är en repris från den 2 oktober 2020.  Det genom tiderna mest ikoniska verk som skapats av en så kallad outsiderkonstnär finns i Hauterives i Frankrike. Här började brevbäraren Ferdinand Cheval en dag i slutet av 1800-talet bygga på sina drömmars fantasipalats, Palais Ideal, med stenar som han hittade på sin postrunda. Han byggde i 33 år. Idag är Palais Ideal en turistmagnet. Ferdinand Cheval är bara en av många idag kultförklarade särlingskonstnärer, vars egensinniga verk aldrig upphör att fascinera. I veckans program berättar vi om fler. Intresset för den här delen av konsthistorien sammanfaller med intresset för det undermedvetna i början av 1900-talet. Freudianskt orienterade psykiatriker och konstnärer gick i spetsen, något som kom att påverka den moderna konsten. En pionjär var konstnären Jean D

Hennes namn var legendariskt, sålde tusentals tidningar och fick massor av unga kvinnor att drömma om att bli undersökande journalister i förklädnad. Nellie Bly var helt enkelt en superstjärna. I slutet av 1800-talet var hon en av USA:s i särklass mest kända journalister. Det som gjort Nellie Bly till ett namn på allas läppar var att hon, under förklädnad, lyckats avslöja grava missförhållanden inom mentalsjukvården. Det gjorde hon genom att helt enkelt lyckas bli inlagd som patient på ett ökänt mentalsjukhus. Inom den journalistiska metoden som vi kommit att kalla "wallraff" så räknas Nellie Bly som pionjär. I en tid då kvinnliga journalister förväntades skriva snällt och menlöst om societeten, dess kläder och livsstil, så hade Nellie Bly långt högre ambitioner och det skulle komma att ta henne jorden runt - på endast 72 dagar dessutom. Hennes förtagande kom att bana väg för långt fler kvinnliga undersökande journalister. Initialt för så kallade "stunt reporters", mer om dem i veckans avsnitt. Där vi även

Mjuk minimalisk design i silver, baserad på naturliga former - som ben och bönor, det var Elsa Perettis signum och gjorde henne till en av 1900-talets mest inflytelserika smyckesdesigners. Elsa Peretti växte upp i en av Italiens rikaste familjer, men bröt med släkten för att kunna gå sin egen väg. Hon började sin bana som modell och anlände 1968 till New York. Där lärde hon känna en av tidens stora modeskapare - Halston, som hon tätt kom att arbeta med. Men Elsa Perettis sinne för stil sträckte sig långt bortom förmågan att bära upp kläder. Hon var själv en skapande person, med en helt egen och unik begåvning för smyckesdesign. Efter att ha skapat en rad, nu klassiska, smycken blev hon anställd av den anrika  juveleraren Tiffanys & Co. Lyxvaruhuset som ända sedan 1830-talet lyckats marknadsföra sig själva som en av de mest pålitliga platserna för flärd, tradition och kvalitet. Vi ringer upp gemmologen och specialisten på antika smycken Alyce Ketcher, för att titta närmare på Tiffany's historia. Elsa Pere

Sommartorp, sportstuga, fritidshus eller, kort och gott lantställe. Kärt barn har många namn och det senaste året har allt fler börjat drömma om just en egen tillflyktsort på landet. Intresset för att äga sin egen sommarbostad har ökat explosionsartat. Men det är inte ruggiga torp utan varken el eller rinnande vatten som lockar. Sommarhusen börjar allt mer likna permanentboenden - med såväl välutvecklad VVS, som wifi. Under det senaste året har även en internet-estetik vid namn "Cottage-core" blivit otroligt populär. Stilen romantiserar ett enklare liv på landsbygden och visar upp rurala miljöer som odelat vackra. Vi ringer upp författaren och kolumnisten Malin Wollin, som i en text nyligen framhöll landsbygdens fula sidor. Vi tittar även närmare på sommarstugs-klädstilen och ber journalisten Ebba Kleberg von Sydow berätta om det här naturnära livets dolda klädkoder. För den tillsynes avslappnade och lite slitna sommarstilen kräver inte sällan åratal av finslipning och patinering för att bli helt rätt. Dess

Konstnären Tamara de Lempicka skapade med klara lysande färger en helt egen stil under 1920-talet. Idag säljs hennes verk för fantasisummor och hennes konst hyllas av både modefotografer och designers. Tamara de Lempicka är mest känd för sina porträtt, hårt stiliserade och glamoriserade. Det är svala kvinnor klädda i vitt blankt siden med skyskrapor av stål som fond. Män i strama uniformer eller kostymer med knivskarpt skurna axlar. Det är porträtt i en stil som hamnade exakt rätt i en tid där man börjat vurma för det nya och moderna. I veckans program berättar vi om den sällsynta Bugattin som just nu befinner sig på svensk mark, vi berättar också om hur det är att jobba som konstmodell. Hör också om hur det gick till när blank hy med så kallat glow blev trendigt istället för det gamla idealet om matt hy. Gäst i studion är Karolina Peterson, museichef på Mjellby konstmuseum.

Vita, fluffiga och lätta. Men också mörka, täta och olycksbådande. Moln kan te sig på vitt skilda sätt. I alla tider har de laddats med människors fantasier och inspirerat såväl konst som mode. Formationer av vattendroppar och iskristaller som svävar ovan jord, det vill säga moln, har en tendens att locka människor att blicka upp mot himlen för att tolka vad de ser. Inte konstigt att just moln ständigt varit återkommande i såväl konst, musik, som i modet. Till exempel ett av Sveriges mest populära textiltryck vid namn just "Moln", och föreställande detsamma, designades 1966 av Gunilla Axén och är fortfarande i tryck. Inte undra på att molnen fått sitt alldeles egna sällskap. Medlemsklubben The Cloud Appreciation Society med ungefär 56 000 medlemmar världen över, har till och med fått en ny sorts moln godkänd och verkar för att höja molnets status. Vi ringer upp sällskapets grundare Gavin Pretor-Pinney.  Vi tittar även närmare på klädesbutiken Gröna Moln och blått gräs som under 1970-talet räknades som en av

Manhattan på speed. En skyline på crack. Mellanösterns Miami. Dubai har jämförts med mycket. På kort tid har en stad vuxit fram vars affärsidé vilar på en livsstil av nöje, njutning och shopping. På 1990-talet fattade Dubais ledning ett, för många, förvånande beslut. Det var inte oljan shejkdömet skulle förlita sig på i framtiden. Det var turismen. Dubai skulle kunna locka till sig besökare med hjälp av sol, stränder och exklusiv shopping. Sen dess har bland annat världens högsta byggnad, största galleria, såväl som en inomhusskidanläggning byggts. I takt med sociala mediers utbredning har även "instagram-vänliga" miljöer börjat skapas.  Med Paris och New York som förebild strävar Dubai efter att bli världens huvudstad, det menar arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som vi träffar i veckans avsnitt. För det är just med arkitektur Dubai bygger historien om sig själv. Vi ringer även upp influencern och klubb-värdinnan Ellen Hellkvist, en av många, främst unga kvinnor, som blivit rekryterad för a

Den okonventionella Caravaggio fick uppleva sitt konstnärskaps framgång, men blev minst lika känd för sin stökiga stil. Ännu idag fortsätter han att fängsla och fascinera inte minst modet. Så sent som till årets vår- och sommarkollektion 2021, lät modehuset Dior skapa en reklamkampanj baserad på målningar av Caravaggio i mättat rött, blått och orange. Modehuset är långt från de enda som låtit sig inspireras av 1500-tals konstnären, som på sin tid inte var helt okontroversiell. Caravaggio lät i det katolska Italien allt från tiggare, kriminella, till prostituerade få agera modeller till hans målningar med bibliska motiv. Något som fick tidens mer konservativa att gå i taket. Men Caravaggio stod på sig och lyckades under sin levnad fira stora framgångar som konstnär. Men hans temperament, och stökiga stil som privatperson, kom att ligga honom i fatet och leda honom till en tidig död. I veckans Stil beger vi oss till Dramatens kostymförråd för att titta närmare på ett i Caravaggios målningar återkommande pla

Jag designar inte kläder för drottningen, utan för de människor som vinkar till henne när hon går förbi, så löd Willi Smiths framgångsrecept. I 1980-talets USA var märket Williwear ett hushållsnamn. Han har kallats historiens mest framgångsrika svarta designer. Med sitt märke Williwear skapade han under 1980-talet coola och snyggt skurna vardagskläder för både kvinnor och män, och dessutom till rimliga priser. Han tyckte nämligen att "mode är till för folket" och det var ett koncept som minst sagt gjorde succé. Willi Smith var en ung, öppet gay man i New York, med en omvittnad charm. Med både iver och ihärdighet tycktes hans karriär kunna gå hur långt som helst. Men mitt uppe i sitt värv, på en inköpsresa blev han sjuk. Strax efter sin hemkomst avled Willi Smith i AIDS-relaterade komplikationer, endast 39 år gammal. Hans så framgångsrika företag överlevde inte utom honom. Över trettio år efter sin bortgång uppmärksammas Willi Smith på nytt. The Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum i New York satte förra

Författaren Anaïs Nin har både höjts till skyarna och skjutits i sank. Hon skrev om det tabubelagda, om sådant som sex och abort, gav ut sina dagböcker och levde ett minst sagt utsvävande liv. Anaïs Nin beskrev sig själv som att: jag är en kamera, jag är en bandspelare, jag är ett öga. Hon skrev hela tiden - överallt. Dagboken såg hon som ett redskap för att hantera livet. Hennes stil har beskrivits som "själva essensen av kvinnlighet". Hon bar vackra kläder, sminkade sig omsorgsfullt och bar prydliga hårband. Men det Anaïs Nin verkligen intresserade sig för var att på djupet försöka förstå sig på människor och deras drivkrafter, inte minst sina egna. Hon blev först känd för sina erotiska berättelser, men det är just hennes dagböcker som på senare år har vunnit allt fler läsare. När dagböckerna först började ges ut, 1966, skapa dem sensation. Innehållet utforskade nämligen sådant som tidigare sällan omskrivits. Som incest, homosexualitet, aborter och utomäktenskapliga förbindelser med både män och kvinnor. I

För 80 år sedan gjorde Orson Welles sensation med sin debutfilm "Citizen Kane, en film som än idag toppar listor på de bästa som gjorts. Orson Welles var inte bara regissör, producent, manusförfattare och skådespelare, utan ofta alltihop på en gång. Han var ett slags multisnille som behärskade olika genrer teater, radio och film. Men hans många gånger grandiosa visioner delades inte alltid av de som satt inne med pengar att finansiera dem. 1938 blev han framröstad som USA:s populäraste radiopersonlighet i en tidning. Han blev inte bara utnämnd till Outstanding New Radio Star of the Year, utan fick också pris som en av 1938 års glamourkungar med motiveringen något tveeggad att han med sin fulsnygghet hade satt en ny standard för vad som var attraktivt hos män. I veckans program tittar vi närmare på den hysteri som Orson Welles skapade 1938 med radiopjäsen War of the World. Eller, hur ligger det egentligen till med den saken? Det berättar vi mer om. Vi pratar också med mode- och filmvetaren Louise Wallenberg

Hildegard av Bingen var en mäktig och inflytelserik tysk nunna under medeltiden. Hennes idéer om filosofi, mystik, musik, botanik, vetenskap och inte minst mode, inspirerar än idag. Nyligen dök Hildegard av Bingens namn upp i modebranschen då modeskaparen Gabriela Hearst lyfte fram Hildegard av Bingen som en stor inspiratör i sin strävan efter att få lyxmodebranschen att bli bättre på miljövänligare produktion. I veckans program pratar vi med historikern Eva Andersson som har forskat kring den medeltida klädseln. Vi berättar också om Hildegard av Bingens koppling till hälsokostindustrin. Och så tittar vi närmare på den amerikanska nunnan och konstnären Corita Kent som på 1960-talet fick stor uppmärksamhet för sin popkonst. Hon kallades för popkonstnunnan. Veckans gäst är David Thurfjell, författare och professor i religionsvetenskap.

Med en sällan hörd glöd i sin sång och klädd i extravaganta klänningar och med en vit gardenia bakom örat banade Billie Holiday väg för både social kritik och populärmusik. Billie Holidays karriär kom att sträcka sig från tidigt 1930-tal fram till hennes död 1959, bara 44 år gammal. Nyligen hade filmen The United States vs. Billie Holiday premiär. I veckans program pratar vi med filmens kostymör Paolo Nieddu om hans kartläggning av Billie Holidays garderob. Vi berättar också om hur Billie Holidays sång Strange Fruit kom att bli en av 1900-talets viktigaste låtar. Och så fördjupar oss i hennes val av mikrofon. Veckans gäst är Fransesca Quartey, VD på Västebottensteatern, samt regissör och skådespelare. Hon har gestaltat Billie Holiday på scen i föreställningen Lady Day.

Hemliga sällskap med öga för estetik, en universitetsklubb med pärlor som dresscode, modevärldens mest prestigefyllda organisation och svenska flickscouter med egen stil blir det i veckans program. Kanske krävs något särskilt för att överhuvudtaget bli insläppt. Du måste få en inbjudan, delta i en initiationsrit eller leva upp till högt ställda kvalifikationer för att bli medlem. Eller så räcker det med ett delat intresse det är bara att lämna in en ansökan och betala medlemsavgiften och vips är du med i klubben. I veckans specialprogram ska vi ta en närmare titt på just klubbar, hemliga sällskap och exklusiva sammanslutningar där stil och kläder spelar en särskild roll, på olika sätt. Vi berättar om modevärldens mest prestigefyllda organisation Chambre Syndicale de la Haute Couture, som styr över vilka modeskapare som får lov att kalla sin design för haute couture. Vi berättar om varför stil och estetik är så viktigt inom hemliga sällskap, såsom Frimurarordern. Vi berättar om universitetsklubben som USA:s

Rudi Gernreich betraktades som en av de mest uppfinningsrika, vågade och framsynta modeskaparna i USA under 1960-talet. Han ville driva modet framåt i en mer radikal stil. Man skulle också kunna kalla Rudi Gernreich för en av de mest skandalösa då han 1964 lyckades chockera puritanska amerikaner genom att lansera ett slags toplessmode genom sin så kallade monokini, en baddräkt som lämnade brösten bara, endast ett par tunna snören löpte mellan dem. Rudi Gernreich var inte den ende som hade börjat röra om inom modet vid den tiden. Under mitten av 1960-talet höll modet på att i grunden förändras. Paris tidigare järngrepp om vilka trender skulle gälla började släppa till förmån för London, varifrån en långt ungdomligare stil kom. Men i USA var Rudi Gernreich ganska så ensam om att försöka driva modet framåt i en mer radikal stil. 1970 bad tidningen Life Magazine honom att föreställa sig framtidens mode, tio år framåt. Han valde att istället tänka sig modet år 2000 och skakade fram två modeller, en man och en kvi

Slingrande nakna kroppar, vassa tänder, horn i pannan och blottade könsorgan. Rosaleen Nortons konst var kontroversiell, så även hennes livsstil som bröt mot alla konventioner i Sydney på 1950-talet. Rosaleen Norton hade en distinkt stil med svarta smala ögonbryn, hårt vinklade uppåt. Kroppen var smal och gänglig och kläderna svarta. Hennes konst kallades ofta dekadent eller obscen och ansågs kunna ge åskådaren samma chock som bevittnandet av en häxorgie. Därför gav media henne namnet "the witch of Kings Cross", häxan från Kings Cross. I veckans program berättar regissören Sonia Bible, som är aktuell med dokumentären "The Witch of Kings Cross", om hur hon fick upp ögonen för Rosaleen Norton. Vi pratar också ögonbryn med skönhetsexperten Viola Holmgren, samt fördjupar oss i bilden av guden Pan. Veckans gäst är Per Faxneld, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på ockultism.

Midjan har under pandemin fått svälla fritt i mjuka hemmakläder med välplacerad resår för smärtfri expansion. Den har varit dold när vi träffats digitalt. Men snart är den kanske tillbaka igen. Midjan har genom modehistorien åkt både upp och ner, för att de senaste femton åren stabiliserats högt, men det ryktas om att den nu är påväg ner igen. I veckans program träffar vi designern och midjefantasten Camilla Thulin, vi tittar också närmare på den platta och vältränade magen, samt tar reda på varför getingens midja är så smal. Veckans gäst är Elina Grothén, modeansvarig på tidningen Elle.

Regentskapstiden (1811-1820) har beskrivits som en av av de mest häpnadsväckande i den brittiska historien och har satt spår som syns än idag inom kultur, litteratur, sport, spel, shopping och mode. Regentskapstidens mode är ständigt återkommande, inte minst tack vare flitiga filmatiseringar av Jane Austens romaner, som utspelar sig under den här tiden. Även om det just nu är den populära tv-serien "Familjen Bridgerton" som skapat yra kring kläderna och lett till ett nytt intresse för stilen som är både stram och sensuell. I veckans program träffar Filippa Trozelli som syr upp och klär sig i mode från historiska perioder, vi tittar närmare på prinsregenten George (IV) och hans store modeintresse, och så undersöker vi skillnaderna mellan dueller på film och i verkligheten. Veckans gäst är Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Valfrid Palmgren satte stilen för hur våra bibliotek ser ut och fungerar. För många är hon ett okänt namn, men i bibliotekskretsar kallas hon "folkbibliotekens hjälte". Det är Valfrid Palmgren som man i mångt och mycket kan tacka för att vi i Sverige har folkbibliotek där alla gratis kan låna böcker, läsa tidningar och ta del av föredrag. Hon var känd för sin energi och charm och tycktes inte bekymras nämnvärt av det faktum att hon ofta var den första, eller enda, kvinnan i olika sammanhang. Hon blev tex 1905 den första kvinnan att anställas vid Kungliga Biblioteket i Stockholm och 1910 en av de första kvinnorna att väljas in till Stockholms Stadsfullmäktige, för högerpartiet Allmänna valmansförbundet. Som specialist på just biblioteksfrågor fick hon i uppdrag att utreda hur biblioteken kunde förbättras och hennes slutsatser lade grunden för dagens svenska biblioteksverksamhet. 1928, efter ett ihärdigt propagerande från Valfrid Palmgren, slog dörrarna till Stockholms Stadsbibliotek upp. Vi tittar närmare på 

En av de största innovationerna inom modet skapades inte av designers, utan av vetenskapsmän inom kemisk-teknisk industri. Stretch, eller elastan, kom att revolutionera bekvämligheten i våra kläder. Under namn som "lycra" och "spandex" har de konstfiberbaserade materialen med elastisk förmåga gjort sig kända. Elastan uppfanns på slutet av 1950-talet och vi har sen dess kunnat vänja oss vid tillgången till bekväma mysbyxor och tajta t-tröjor. Från att främst användas till underkläder och sportplagg, finns det idag allt från jeans, skjortor, till såväl kostymbyxor att hitta i stretchversioner. Men att stretch skulle bli en sådan världsomspännande hit hade inte bara med materialet i sig att göra det fick också draghjälp genom ett aktivt samarbete med människor i, och omkring, modebranschen. I veckans Stil tittar vi närmare på ett elastiskt plagg som häromåret gjorde återkomst i modet: cykelbyxan. Vi tittar också närmare på den modehistoriska kampen mellan bekväma och obekväma plagg. Och så berättar vi om ett n