Stil

Mer än 35 miljoner läsare slukade veckovis det skvallerskribenten Hedda Hopper rapporterade från kulisserna i Hollywood. Med slipat sinne för skvaller tog hon makten över kändisarnas livsöden. Hedda Hopper visste hur branschen fungerade, hon hade själv varit skådespelere innan hon som 52-åring sadlade om till skvallerskribent. Det hon skrev om var sällan några sockrade saker, för ingen är intresserad av det söta och ljusa, som hon sade. Men Hedda Hopper hade också andra drivkrafter, som att försöka röka ut både vänsterprasslare och kommunister från Hollywood. I veckans program berättar vi om skvallerfejden mellan Hedda Hopper och den dåvarande rivalen Louella Parsons. Vi pratar med den sydafrikanska filosofen Jason Van Niekerk som skrivit om skvallret som dygd. Och så tar vi en titt på det  moderna kändisskvallret. Veckans gäst är Sten Hedman, reporter och journalist med många år i branschen.

Pandemin har fått många salonger att stå tomma och föreställningar att ställas in, men i veckans Stil beger vi oss in i teaterns värld, som många saknar, för att höra historier som utspelar sig där. I programmet pratar vi om en av våra största och mest älskade stjärnor, vars tidigare opublicerade dagboksanteckningar nyligen gavs ut i bokform skådepelaren Lena Nyman. Under större delen av sitt liv skrev hon dagbok varje dag. Texterna finns nu samlade i boken Dagböcker och brev 1962 - 1974. Vi pratar med skådespelaren Nina Dahn om varför drömmen om att arbeta som skådespelare kan vara så stark. Hon sökte till teaterhögskolan tretton gånger innan hon lyckades komma in. Vad är det som får folk att söka gång på gång för att uppnå sin dröm? Vi besöker också New York för att berätta om en ovanlig dockteaterföreställning, som möttes med både stor uppmärksamhet och förvirring när den hade premiär 1998  Symphonie Fantastique av Basil Twist. Det var en dockteater utan dockor. Istället var det tyger, fjädrar och lampor

På barer, restauranger och kaféer kan vi inte bara äta mat, dricka drinkar och beställa en kopp kaffe. Här kan också människor mötas, trender skapas, böcker skrivas och mytbildningar uppstå bland mycket annat. I veckans program berättar vi fyra historier om alla utspelar sig på barer, kaféer och restauranger. Vi pratar om fenomenet med stamgäster  och hur man blir en stammis  med DN:s matredaktör Elin Peters och journalisten och komikern Ina Lundström. Vi besöker den ikoniska restaurangen The Odeon i New York och pratar med en av dess grundare, Lynn Wagenknecht. Vi tar en titt på 1920-talets trendiga mjölkbar och vad det var för något. Och så undersöker vi vad det är som får författare att sitta och skriva på kafé, inför öppen ridå och med en hel del störningsmoment i bakgrunden. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Smycken kan vara mycket mer än bara vackra dekorationer. De kan bli en viktig identitetsmarkör, verka som en länk till en förlorad släkting och samtidigt vara både undersökande och konceptuella. Tankar och idéer kring att smycken kan laddas med bärarens erfarenheter och egenskaper är ett uråldrigt och vanligt exempel på magiskt tänkande. Smycken har genom historien omgärdats av legender, om hur de kan såväl hjälpa som förgöra någon. Att smycken skulle kunna bära på förbannelser är det knappast någon idag som tror. Men för många är smycken fortfarande laddade med känslor och minnen av människor och tillfällen då de burits. Smycken har sitt egna konstnärliga fält, där ting som är betydligt mer än prydliga och vackra skapas. Vi ber smyckekonstnärerna Hannah Blitz Heyman och Staffan Jonsson förklarar vad den konstnärliga inritningen inneburit för dem. Under de senaste åren har Göran Kling blivit en av Sveriges mest internationellt uppmärksammade smyckesdesigners, med sina stora, skulpturala och inte sällan ansik

Författaren Eve Babitz skrev bättre, roligare och mer självutlämnande än många andra människor om stämningen i Los Angeles under det mytomspunna 1970-talet. Idag hyllas hon som en litterär stjärna. Programmet är en repris från 20 november 2020. Eve Babitz utsvävande livsstil och sätt att skildra den har fått henne att liknas vid en blandning av författaren F. Scott Fitzgerald och hans vilda hustru Zelda. Hon slog aldrig igenom stort under sina aktiva år, men nu har vinden börjat vända för Eve Babitz som idag, 76 år gammal, inte bara har fått se sina böcker och artiklar återutgivna, utan även hyllas av en ung generation som applåderar hennes livsstil, livslust och sätt att skriva. En av personerna som bidragit till den nya uppmärksamheten kring Eve Babitz är författaren och journalisten Lili Anolik. 2014 skrev hon ett stort reportage om henne för Vanity Fair och förra året kom boken Hollywood's Eve: Eve Babitz and the Secret History of L.A. 1963 fotograferades Eve Babitz när hon  naken  spelade schack tillsa

I veckans program gör vi en djupdykning i Stils reportagearkiv. Det blir berättelser om fascinerande fenomen i tiden och människor med spännande livshistorier. Vi träffar den inflytelserika textilformgivaren Wanja Djanaieff, som på 1960- och 70-talet knockade Sverige med sina färgstarka motiv. Vi pratar med Sue Tilley, som var bästa vän med den brittiska klubbikonen Leigh Bowery. Vi tar en titt på hockeytröjan som modeplagg och statussymbol. Och så berättar vi historien om musikfestivalen Festival of the Midnight Sun, som inspirerad av Woodstock skulle bli den största festivalhändelsen i Sverige någonsin  men istället blev ett stort fiasko.

Bjällerklang, tända ljus, tomtar, julklappar och glittrande snö. När det gäller julmusik är det okej att fläska på för att höja stämningen. I vår diversifierade och polariserade tid pratas det ofta om att vi saknar gemensamma nämnare att samlas kring. Men i julmusikens glada budskap om granar, glitter och tomtar i lättrallade melodier finns en enighet, en sorts tyst överenskommelse om att den ska finnas där och fungera som ett sockrat soundtrack till bittra och bistra tider. I veckans program träffar vi musikern och kompositören Iiris Viljanen, som står bakom årets mest hyllade julskiva, En finsk jul. Vi pratar med journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius om den lite mer okända julmusiken de konstiga, roliga och udda jullåtarna, som sällan spelas på radio eller i butiker. Och så reder vi ut varför butiksanställda upplever julmusik som tortyr. Veckans gäst är Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

I veckans program gör vi en djupdykning i Stils reportagearkiv. Där finns allt från berättelser om fascinerande fenomen i tiden till människor med spännande och oväntade livshistorier. Vi träffar en svensk dragstjärna, som är lite av en doldis. Hon går under namnet Leo B och är något ovanlig i sammanhanget, då hon både är kvinna och dragqueen. Gruppen Consoul har kallats för "Sveriges första pojkband". Matthews Green var en av de fyra medlemmarna och han berättar historien om bandets storhetstid. Vi pratar med regissören Matt Tyrnauer som har gjort dokumentärfilmen Scotty and the Secret History of Hollywood. Filmen handlar om Scotty Bowers som drev en bensinstation i Hollywood under 1940- och 50-talet. I en tid då det var svårt för homo- och bisexuella att leva öppet fungerande macken som en förmedlare av sexuella kontakter bland Hollywoods elit. Och så besöker vi en agentur för hundar  och andra djur  som extraknäcker om skådespelare och fotomodeller.

Regissören Russ Meyers värld var full av tuffa kvinnor med smala midjor och stora bröst och en hel del våldsamheter. Trots en diskutabel kvinnosyn är det många som har låtit sig inspireras av Russ Meyers filmestetik. Russ Meyer har också, mot alla odds måste man nog säga, uppmärksammats som en föregångare ifråga om att skildra kvinnor som drivande och dominanta. Riktiga kraftpaket som inte tvekar att använda sina styrkor. Det skulle sannolikt Russ Meyer själv ha ställt sig frågande inför. Jag har aldrig sett en snygg feminist, som han sade. Snarare beundrade Russ Meyer kvinnor eller snarare dess former och föraktade en hel del män för att de inte insåg vilka härliga resurser de hade att göra med. Männen i hans filmer skildras ofta som korkade, halta, lytta och inte sällan med en skruv lös. Men så beskrivs inte kvinnorna. Även om de är häpnadsväckande kurviga och vet om sin det så är de sannerligen inga mesar. De sitter aldrig still utan är ständigt på språng, på något sätt. Om de inte springer, dansar,

Anne Glenconner tillhör de mindre kända, men nog så färgstarka, kretsarna kring det brittiska hovet. Under trettio år var hon hovdam till Prinsessan Margret, en så kallad lady-in-waiting. Förra året publicerade Anne Glenconner en sorts självbiografi med titeln Lady in waiting my extraordinary life in the shadow of the crown. Det blev en kioskvältare, en internationell bästsäljare, och inte bara för att den handlar om det brittiska hovet och ger nya inblickar i prinsessan Margarets liv, utan för att Anne Glenconner själv visar sig ha levt ett, milt uttryckt, händelserikt liv som hon generöst delar med sig av. Boken förde plötsligt Anne Glenconner ut ur skuggan och in i rampljuset, där hon verkar trivas som fisken i vattnet. Hon liksom lyser av glädje när hon gästar olika talkshows, där hon blivit en eftertraktad gäst genom sitt rättframma och roliga sätt att berätta de mest häpnadsväckande historier på, alla sanna. I veckans program berättar vi om den karibiska ön Mustique som Anne Glenconners man Colin Ten

Författaren Eve Babitz skrev bättre, roligare och mer självutlämnande än många andra människor om stämningen i Los Angeles under det mytomspunna 1970-talet. Idag hyllas hon som en litterär stjärna. Eve Babitz utsvävande livsstil och sätt att skildra den har fått henne att liknas vid en blandning av författaren F. Scott Fitzgerald och hans vilda hustru Zelda. Hon slog aldrig igenom stort under sina aktiva år, men nu har vinden börjat vända för Eve Babitz som idag, 76 år gammal, inte bara har fått se sina böcker och artiklar återutgivna, utan även hyllas av en ung generation som applåderar hennes livsstil, livslust och sätt att skriva. En av personerna som bidragit till den nya uppmärksamheten kring Eve Babitz är författaren och journalisten Lili Anolik. 2014 skrev hon ett stort reportage om henne för Vanity Fair och förra året kom boken Hollywood's Eve: Eve Babitz and the Secret History of L.A. 1963 fotograferades Eve Babitz när hon  naken  spelade schack tillsammans med konstnären Marcel Duchamp. Fotografie

Sedan stenåldern har kängor synts på människors fötter. Den slitstarka, stadigt stabila skon hade länge låg status, men har likväl lyckats bli en självklar del av modet. Rent modehistoriskt har den grova kängan, till skillnad från tex stöveln, oftast varit förknippad med hårt arbete, hårda arbetsvillkor och hårda tider. I höst är den extra aktuell eftersom både 90-talet såväl som friluftskläder agerar modeinspiration. För de båda stilarna är just kängan central. Stadiga kängor passar kanske också extra bra in i en tid där det månas om mode som är hållbart och slitstarkt. Kanske kan kängan betraktas som en sorts symbol för bistra tider där det gäller att rusta sig för att gå en osäker framtid till mötes. I veckans Stil tittar vi närmare på den kanske den mest kultförklarade kängan. Vi undersöker också vilken roll kängan kan spela på scenen och så frågar vi oss om kängan verkligen är så bekväm att bära som det ibland påstås. Veckans gäst är Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidskift

Tunga rörledningar av bly, gamla elledningar och sönderborrade väggar. Den amerikanska presidentbostaden är en av landets mest mytomspunna byggnader och kanske också den mest renoverade. Den 1 november år 1800 stod Vita huset klart. Presidentfamiljen Adams blev de första att flytta in, men de blev dock inte särkilt imponerade av det då iskalla huset. Sen dess har 43 presidentfamiljer bott i den anrika byggnaden och alla har gjort mer eller mindre lyckade renoveringar. En kvinna som gjorde tydligt avtryck under sin korta tid i Vita huset var Jackie Kennedy. Bland annat anlade hon en uppskattad rosenträdgård, vars renovering nyligen väckte starka känslor. Det här pratar vi om med den amerikanska trädgårdsexperten Linda Jane Holden. Journalisten Britt-Marie Mattsson berättar om Vita husets jultraditioner och varför dess juldekorering inte är att förakta. Och så tar vi en närmare titt på den svenska statsministerbostaden Sagerska huset. Veckans gäst är Alex Haridi, manusförfattare.

Klädd i rosa klänning och med hår som spunnet socker visste romantikromanernas drottning Barbara Cartland hur man skapade sig en stil som väckte uppmärksamhet och sålde miljontals böcker. Författaren Barbara Cartland hann skriva 723 böcker, varav majoriteten kan sorteras in i den omåttligt populära genre som kallas för romance. Hon var de romantiska kärlekshistoriernas obestridliga mästarinna. Men utöver sin litterära produktivitet så stack Barbara Cartland ut med sin extraordinära stil. Hon klädde sig i rosa, sminkade sig med blå ögonskugga, använde skokräm som mascara och hade livet genom samma voluminösa frisyr. I veckans program dissekerar vi Barbara Cartlands frisyr. Vi tittar också närmare på den både älskade och avskydda tv-genren "dejtingsåpan" och undersöker hur författare och litteratur marknadsförs idag. Veckans gäst är Cecilia Hagen, journalist och författare.

Filmen The Matrix är en storslagen dystopi som fortsätter att fascinera, inspirera och ge upphov till nya tolkningar och trender drygt tjugo år efter sin premiär. I somras blev filmen återigen aktuell, efter att en av dess upphovspersoner  Lilly Wachowski  bekräftade att teorierna om transsexualitet som ett underliggande tema i The Matrix stämmer. I veckans program pratar vi med kulturjournalisten Johanna Paulsson och modejournalisten Anna Blom om läderrocken. Vi träffar också kampsportsveteranerna Thabo Motsieola och Peder Finnsjö. Och så pratar vi med serietecknaren Steven Appleby, aktuell med serieromanen Dragman, om transsuperhjälten August Crimp a.k.a. Dragman. Veckans gäst är Kent Werne, författare till boken Allt är en konspiration  en resa genom underlandet.

Skådespelerskan och politikern Melina Mercouri satte Grekland på en helt ny karta genom sitt passionerade engagemang för både kultur och politik. I år skulle hon ha fyllt 100. I veckans program djupdyker vi, tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, ner i Melina Mercouris rökiga ciggröst. Vi pratar med Christina von Arbin, styreleseledarmot i den Svenska Parthenon-kommittén. Och så tittar vi närmare på den grekiska musikpionjären Lena Platonos. Veckans gäst är Alexandra Pascalidou, journalist och författare.

Hon föddes som Peggy Anne Freeman, men bytte namn till Donyale Luna när hon blev modell. På frågan om varifrån hon kom brukade hon inte svara Detroit, utan månen Im from the moon, darling. Donyale Luna slog igenom redan 1964 då hon blev den allra första icke-vita modell att pryda omslaget på tidningen Harpers Bazaar i USA, och året därpå den brittiska utgåvan av Vogue. Men hon var inte bara en banbrytande modell, hon var också en firad celebritet som kom att lära känna, och ungås med, många av dåtidens kreatörer inom mode, konst, musik och film  en genre som hon själv gillade lite extra. Under sin karriär medverkade hon i flera filmer, bland andra Vem är du, Polly Maggo?, Skidoo, Salomé och Fellinis Satyricon. I veckans program tittar vi närmare på några av hennes filmer. Vi pratar också med journalisten Wanda Bendjelloul om hennes debutroman Dalenglitter, som gestaltar känslan av mellanförskap. Vi beger oss också till Malmö för att träffa artisten Julie Chikane. Veckans gäst är Jonna Bergh, chefredaktör fö

Det kan kallas för outsider art, rå konst eller särlingskonst. Det handlar om självlärda konstutövare som inte nödvändigtvis ser sig själva som konstnärer, men som ändå skapar fascinerande konstverk. Det genom tiderna mest ikoniska verk som skapats av en så kallad outsiderkonstnär finns i Hauterives i Frankrike. Här började brevbäraren Ferdinand Cheval en dag i slutet av 1800-talet bygga på sina drömmars fantasipalats, Palais Ideal, med stenar som han hittade på sin postrunda. Han byggde i 33 år. Idag är Palais Ideal en turistmagnet. Ferdinand Cheval är bara en av många idag kultförklarade särlingskonstnärer, vars egensinniga verk aldrig upphör att fascinera. I veckans program berättar vi om fler. Intresset för den här delen av konsthistorien sammanfaller med intresset för det undermedvetna i början av 1900-talet. Freudianskt orienterade psykiatriker och konstnärer gick i spetsen, något som kom att påverka den moderna konsten. En pionjär var konstnären Jean Dubuffet, som efter år av samlande grundade det all

Sofia Gumaelius startade på 1870-talet firman Gumaelius annonsbyrå. Företaget blev mycket framgångsrikt och Sofia kallades för annonsdrottningen och tidningsvärldens mäktigaste kvinna. I veckans program gräver vi i arkivet på Centrum för Näringslivshistoria tillsammans med arkivarien Margarita Feldman. Vi träffar Yasmine Winberg och Julia Lundin, författare till boken Badfluence? som kritisk granskar influencers och deras reklam. Vi pratar också med författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt, som är en av personerna bakom utställningen om modeskaparen Agusta Lundin som just nu visas på Thielska Galleriet i Stockholm. Och så träffar vi de två svenska reklamkvinnorna Chris Gabriele och Gunnel Weström.

Tyler Perry har medvetet valt att vända sig till en publik som Hollywood under lång tid ignorerat. Det har lönat sig, idag är han med på finanstidningen Forbes lista över nya dollarmiljardärer. I veckans program berättar vi om Tyler Perrys inte helt okomplicerade rollkaraktär Madea. Vi undersöker också hypen runt entreprenörskap i Hollywood med kändisexperten Michelle Hallström. Och så tittar vi närmare på afrofuturismen och dess potential. Veckans gäst är komikern Jonathan Rollins.