Filip & Fredrik Podcast

Den mentala resan från att känna sig som en göteborgare, dvs att allt är möjligt, till en person från låt säga Krakow, dvs allt är pissmörkt, är lika stor som det faktiska avståndet städerna emellan. Därför har nu mästerskapsfirande landslag, i en mercy-fuck anda, börjat resa till Götaplatsen i Göteborg istället för Kungsträdgården. Och så den gamla devisen att man kan aldrig lära en gammal kramhatare att kramas!

Efter 20 års äktenskap har Fredrik ännu inte noterat hans partners läsk preferens, och trots att han nu firat jul 46 gånger i sitt liv är det fortfarande något som skaver varje gång det lackar och det är det ingen jävla julfilmstrailer i världen som kan förändra. 

Filip, alltså mannen som kan tälja en uppdiktad anekdot av ingenting, har mage att gåshudifrågasätta Fredriks ganska starka och enligt honom själv historiskt korrekt anekdot om Sam Mendes provvisning av filmen American Beauty. Vad som skulle hända om Fredrik vickade för Steffo i NyMo och i öppningsdialogen med Jenny drog en ”Idag är det en sån dag då man har blod i avföringen” anekdot och att det som gör Per Lernström världsunik är det faktum att han inte gråtrunkar i duschen på morgonen. 

Filip undrar om man i Sverige ens kan säga att det är soligt i Los Angeles utan att bli hatad, däremot att rulla ner i en elbil längs en allé i en färgsymfoni av höstlöv för att sen få spåna fram ett par programideér i en slottsmiljö - det är det ingen som reagerar på! Och skälen till varför Filip och Fredrik älskar att resa är inte paradisöar med kristallklart vatten, det är istället att man kan se människor klippa håret som om det vore världens mest naturliga sak kl 03.30

Preskriptionstiden för att skämta om Fluortanten har nu gått ut så det blir ett gott snack om just henne och om den gamle ondskefulle Stasi-chefen Erich Mielkes spartanska kontorsstil samt om männen som på lite otippade sätt bröt ny mark. 

Revolutionståget för att medier ska få bättre relationer med gnidiga kändisar är inget Fredrik hoppar på, däremot så hoppar man ALLTID på en partybuss med sina närmaste vänner om klockan är kvart över tre en fredagseftermiddag. Och så om Ebbot Lundbergs anekdot om Elvis Presleys fotsvett och en polare i Grums som turnerat med Johnny Cashs brorsa. Och om Simon Therns Rosa Park moment!

När Filip renommésnyltade på andra dagisföräldrars fruktkorg på förskolans öppna hus, porrfilmsbutiks kaffeapparaten som inbjöd till en god avslappnad vandring genom butiken och så om sötsugsskammen som aldrig ger sig. 

Det sägs ofta, inte minst i dokumentärer som ska Berätta om en specifik tid i svensk historia, att Sverige i grunden förändrades när Palme mördades. Men låt oss en gång för alla behandla Lill-Babs förnedring och Lasse Berghagens aningslösa hummande i kulisserna innan han leds in på scenen i Här är ditt liv och tillsammans konstatera att det är där som den riktiga skiljelinjen dras för när Sverige blev av med sin oskuldsfullhet. Har det kollektiva måendet hos en grupp kändisar någonsin varit bättre än när de får syn på Måns Herngren utklädd till flygvärdinna på planet ner till #micael60 festen?

Fredrik ser tapas-måltider som en obehaglig metafor för allt som är fel med det västerländska konsumtionssamhället; när vi utsvultna tapasrafsar oss över rätterna är vi egentligen inte alls så hungriga som det där beteendet signalerar. En gammal Breaking News programledarkollega till Filip kom fram och hälsade glatt på honom i veckan och Filip, som vanligtvis är stolt över sitt ansiktsminne, kände inte igen honom. Denna brist menade han dock efteråt berodde på lika delar arrogans, demens OCH charm. Och så om 30 år av emanerande TV4s ljus som SVT ännu inte lyckats kopiera!

3000 revisorer vrålar ut sin glädje när E-Type äntrar scen på en kongresscen i Örebro, samma 3000 personer genomlider ett par minuter senare en 2 plus anekdot från Filip om hans barndomsminnen av hallon. Huruvida det faktisk var en anekdot eller inte tvistar de lärde fortfarande om för historien hade inget slut. Och så om en av de mest gitarr-killiga stunderna i Fredriks liv; stunden då Fredrik hängde av Chris Kläfford hans gitarr för att visa att Fredrik själv kunde spela Beatles Blackbird.

Filip menar att vi lever i ett oproblematiserande tidevarv, ett exempel på det är hur svenska trailermakare använder Viktor Frisk för att skapa en ljus och positiv känsla för olika TV-program han medverkar i. Och hade människorna som menar att man måste leva som man lär och att Filip därför inte får brinna för att klimatkrisen ska diskuteras pga han flyger så mycket, hade de människorna fått bestämma hade två usla farsor inte kunnat skriva de två fantastiska barn-hyllnings-låtarna Turistens Klagan och Beautiful Boy. Och De Vet Dus senaste bandmedlem: Patti Smith!

Filip reflekterar på de omkring 32 timmar som han av sitt liv lagt på att hata Javier Bardems nöjdhet över sin pottfrisyr i filmen No country for old men, medan Fredrik konstaterar att han aldrig hävdat att han själv inte skulle vara lite störd. Och så om de soliga ja-sägande Los Angeles psykiatrikerna. 

Bland gummor, cigarrer och skrynkliga äldre män etnoturistar Filip i Lilla Havanna i Miami och suger likt en mopp upp de exotiska inslagen. Och Fredrik försöker sig, mot bättre vetande, på en klassisk corporate-shaming genom att hänga ut hans nya gym för dess orimliga ekonomiska upplägg. Och så om alla kändisar som misslyckats med att bli profeter i sina egna hemstäder! 

Fredriks vedertagna anustourettes, Filips feministiska mancave och Bibeln som podcastformatets urmoder. Och så om den episkt sänkta ribban för vad bra pappaskap innebär.

Självhatet når rekordnivåer hos Fredrik när han About Schmittar sig själv, dvs blir varse om drag hos sig själv som han hatar. Och det må, i denna podd lite titt som tätt, kastas skit på diverse länder i Sydeuropa, så den här veckan förs det till protokollet att när det kommer till pissiga länder i världen så är inget lika pissigt som England, iaf ur ett historiskt perspektiv. Och så om PR-geniet Mohandas K Gandhi!

Hur det gick för Filip på thinktanken i Bad Gastein, att våga lita på den inneboende dramatiken i Texas Hold'Em och varför Jamie Olivers konkurs svider. 

Filip pulsar vidare som en vålnad genom Europas många hörn - via en albansk nattklubb, ett klassiskt hotell i Milan och ett fattigmans Davos i Bad Gastein - medan Fredrik ligger kvar på samma solstol i Frankrike och läser tre plus anekdoter om David Bowie. 

När det svenska low-key tänkandet firar triumfer, att vakta sin kritiska tunga som offentlig person i publika miljöer och så öppnar Fredrik äntligen upp med lite självförbrännande anekdoter. 

 Vi bad, ni frågade! Vad hände med rollen i ”Sharknado”? Sanningen om simturen över Engelska kanalen? Den första ecstasy-trippen! Så ser Filiip på moderna familjebildningar! Till sist förklarat: fäblessen för trekvartsbyxor!

Ett vobblande kokt och skalat ägg i en byrålåda på Aftonbladets nyhetsredaktion, en norsk restaurang-dricks på en halv miljon och Filips besvikelse över Sverrirs ljumna komplimang av Tårtgeneralen på Lollapalooza.