P2 Klassiskt arkiv

Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg. Hon gjorde en succéartad debut där 1871. Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2

Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg. Hon gjorde en succéartad debut där 1871. Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2

Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg. Hon gjorde en succéartad debut där 1871. Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag, César Francks Grande Pièce Symphonique. Organisten Åke Levén spelar på orgeln i Gustaf Vasa kyrka, Stockholm i en inspelning från den 13 november 1962. Mer information om programmet på http://www.sverigesradio.se/p2/p2arkiv.

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag, Hugo Wolf och Italiensk serenad med solisten Bertil Appelbom, viola, Radioorkestern och dirigenten Sten Frykberg från en konsert den 6 oktober 1959. Mer information om programmet på http://www.sverigesradio.se/p2/p2arkiv.

I detta program sätter vi fokus på en av årets tonsättarjubilarer: Robert Schumann (1810 - 1856). Huvudnumret är Robert Schumanns andra symfoni, den i C-dur, som uruppfördes i Leipzig av vännen Felix Mendelssohn den 5 november 1846. Den symfoni som Schumann faktiskt tillägnade Konung Oscar I av Sverige och som resulterade att han blev invald i Kungliga Musikaliska Akademien i Stockholm. Det finns faktiskt en och annan som kallat den här symfonin för Schumanns "svenska symfoni", fast den benämningen har Schumann naturligtvis aldrig själv använt. Läs mer om Schumann skrev sin andra symfoni mellan 1845 och 1846. Den uruppfördes i Leipzig av vännen Felix Mendelssohn den 5 november 1846. Här är det den tyske dirigenten Georg Ludwig Jochum som framför den tillsammans med Radioorkestern i en inspelning från 1958. Georg Ludwig Jochum var en återkommande gäst på orkesterpodiet i Stockholm mellan åren 1956 och 1967. Han gick bort redan 1970, vid 61 års ålder. Georg Ludwigs mer namnkunnige bror Eugen Jochum blev bety

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag, uvertyren till Silkesstegen eller "La scala di seta" av Gioacchino Rossini. Radioorkestern spelar under ledning av Sten Frykberg, en inspelning från 1958. Mer information om programmet på http://www.sr.se/p2/p2arkiv.

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. I dag med Greta Erikson. Dagens program ägnas helt åt Greta Erikson, svensk pianokonsts grand old lady. Under många år var hon pianoprofessor på Musikhögskolan i Stockholm, där hon utbildat en generation svenska musiker. Bland hennes elever återfinns bland annat Dag Achatz, Jan Eyron, Jacob Moscovicz och Carl-Axel Dominique. Greta Erikson studerade både i Paris och i Schweiz. Redan som elvaåring spelade hon i Konsertföreningen i Stockholm. Det stora genombrottet kom 1940. Hon har turnerat förutom i Norden också i bl.a. Ryssland och USA. Många är de musiker som hon musicerat tillsammans med. David Ojstrach och Mstislav Rostropovitj för att bara nämna några kända namn. På skiva har hon bl.a. spelat tillsammans med violinisterna Josef Grünfarb och Leo Berlin. Svensk musik har ofta stått på hennes repertoar och många svenska kompositioner har hon uruppfört. På skiva finns hennes tolkningar av Franz Berwalds, Wilhelm Stenhammars och Adolf Wiklunds

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag: Georg Kulenkampff spelar Alexander Glazunovs violinkonsert med Radioorkestern under ledning av Tor Mann från 1948 och Ann-Marie Fröier spelar Gunnar de Frumeries Variationer och fuga tillsammans med Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Antonio Pedrotti från 1958. Vidare sjunger den nyligen bortgångne Erik Saedén ur Georges Bizets Pärlfiskarna, Wagners Tannhäuser och Mozarts Figaros bröllop samt en av Wilhelm Stenhammars romanser. Den tyske violinisten Georg Kulenkampff besökte Stockholm  många gånger. Första gången 1920 och sista gången i mars 1948, ett halvt år före sin död. Vid detta tillfälle framförde han den ryske tonsättaren Alexander Glazunovs violinkonsert tillsammans med Radioorkestern under ledning av Tor Mann. Kulenkampff blev bara 50 år gammal, och det här skulle bli en av hans allra sista konsertframträdanden. Han var inte bara en framstående solist han spelade ofta och gärna kammarmusik med tidens främsta arti

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag, Stråkkvartett nr 4 D-dur av Joseph Martin Kraus. Grünfarbkvartetten. Inspelat 1956. Mer information om programmet på http://www.sr.se/p2/p2arkiv.

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag, Leonorauvertyr nr 3 C-dur. Luzerns festspelsorkester. Dirigent: Wilhelm Furtwängler. Inspelat 1947. Mer information om programmet på http://www.sr.se/p2/p2arkiv.

I dag med Jussi Björling som sjunger operarior och romanser med Radioorkestern och Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Georg Ludwig Jochum 1958, Lars Sellergren som spelar Schumanns C-dur Fantasi från 1956 och Wilhelm Stenhammars Symfoni g-moll med Radioorkestern under ledning av Dean Dixon inspelad 1952 Dagens program inleds med en konsert med Jussi Björling inspelad i Stockholms konserthus en sommarkväll 1958. Han sjunger några av sina glansnummer från operascenen men också ett knippe romanser av Jean Sibelius och Richard Strauss. I radions programtidning Röster i Radio intervjuas den 47-årige sångaren i samband med konserten, på sitt sommarställe i Stockholms skärgård. ”Jag är för ung för att sjunga Othello” förkunnar rubriken ovanför bilden av en glädjestrålande Jussi stående vid ratten i motorbåten tillsammans med fru och dotter. Konserten ägde som sagt rum mitt i sommaren och i konserthuset var det inte bara fullt i salongen den där sommarkvällen utan podiet var också  fullsatt av en, e

1. Johannes Brahms: Symfoni nr 4 2. Wilhelm Peterson-Berger: Arnljots hälsningssång ur Arnljot akt 1 3. Ture Rangström: Vingar i natten (Bo Bergman) 4. Ture Rangström: ur Kung Eriks visor (Gustaf Fröding) 5. Hugo Alfvén: Midsommarvaka Stockholms festspelsorkester Bernhard Sönnerstedt, bas Dirigent: Dean Dixon 6. Samuel Barber: Essay No.1 Radioorkestern Dirigent: Dean Dixon 7. Emil Sjögren: Jeg giver mit digt till våren (Björnstierne Björnson) Bernhard Sönnerstedt, baryton Stig Westerberg, piano I dagens program skall vi återuppleva den högtidliga invigningskonserten vid det första Stockholms Festspel, som ägde rum för nästan exakt 56 år sedan i Stockholms konserthus den 3 juni 1953. För detta festliga tillfälle hade man skapat en 100-manna Stockholms festspelsorkester, som bestod av radioorkestern och Stockholms filharmonikerna. Som dirigent hade man engagerat den 38-årige amerikanske dirigenten Dean Dixon, som gjort en bejublad debut i Stockholm året innan. På programmet stod Brahms fjärde symfoni (

1. Joseph Haydn: Pianosonat nr 46 Ass-dur 2. Alban Berg: Pianosonat op. 1 3. Ludwig van Beethoven: Pianokonsert nr 2 B-dur Glenn Gould Radioorkestern Dirigent: Georg Ludwig Jochum Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag: Glenn Gould i Stockholm. Den kanadensiske pianisten spelar Ludwig van Beethovens andra pianokonsert tillsammans med Radioorkestern och dirigenten Georg Ludwig Jochum 1958 samt sonater av Joseph Haydn och Alban Berg. Vi återvänder till musik med Georg Ludwig Jochum, denna gång tillsammans med kanadensaren Glenn Gould (1932-1982), som kom att bli en av 1900-talets mest egensinniga, duktigaste och mest eftertraktade pianister. Hans teknik, tolkningar och manér fascinerade en hel musikvärld, och hans inspelningar av Bachs Goldbergvariationer från 1955 kom att bli en av milstolparna i grammofonens historia. Han kom sedan att återvända till studion för att spela in verket ytterligare en gång 1981, ett år innan sin död. Konserterna med den blott 24 år gamla Gould i se

Richard Strauss: Vier letzte Lieder Franz Berwald: Sinfonie sérieuse (nr. 1) Lars-Erik Larsson: Ostinato Wolfgang Amadeus Mozart: ur Cosi fan tutte (med Hjördis Schymberg, Helga Görlin, Isa Quensel, Einar Andersson, Hugo Hasslo samt Sigurd Björling, Kungliga Hovkapellet, från föreställning på Stockholmsoperan den 20 mars 1940) Stockholms filharmoniska orkester Fritz Busch Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag konsertupptag- ningar med dirigenten Fritz Busch från bl.a. Stockholms konserthus den 2/5 1951. Solist är Sena Jurinac i Vier letzte Lieder av Richard Strauss, och Stockholms filharmoniska orkester spelar Franz Berwalds första symfoni - Sinfonie sérieuse. Vid konserten den 2 maj 1951 gästades Konserthuset av en av Wienoperans unga solister, den kroatiska sopranen Sena Jurinac. Dirigent var den alltsedan 1932, trogne sverigegästen Fritz Busch, som lett orkestern många gånger tidigare och var en av orkestern särskilt uppskattad dirigent. Först på programmet den gången stod

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag, Hilda Waldeland spelar Ludwigt van Beethovens pianosonat nr 11 i B-dur op. 22 i en inspelning från 1957. Mer information om programmet på http://www.sr.se/p2/p2arkiv.

Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag, Robert Schumanns symfoni nr 1 i B-dur, "Vårsymfonin" med Georg Ludwig Jochum och Radioorkestern inspelat den 25 januari 1959 i Stockholms konserthus. Mer information om programmet på http://www.sr.se/p2/p2arkiv.

W. A. Mozart: Hornkonsert nr 2 Ess-dur K 417Solist: Dennis Brain, hornRadioorkesternGösta Nystroem: Sånger vid havetSolist: Ingrid Eksell, sopranStockholms filharmoniska orkesterPeter Tjajkovskij: Sats 1 ur pianokonsert nr 1 b-mollSolist: Géza Anda, pianoStockholms filharmoniska orkester Engelsmannen Dennis Brain (1921 – 1967) var en av 1900-talets främsta hornister. Han kom från en mycket musikalisk familj där hans far även han var hornist. Många tonsättare komponerade verk direkt för honom, bland andra Benjamin Britten som skrev sin berömda Serenad för tenor, horn och orkester och Paul Hindemith sin hornkonsert. Bland de många grammofoninspelningar han gjorde märks förutom musiken av Britten och Hindemith framför allt inspelningen av Mozarts fyra hornkonserter som han spelade in tillsammans med Herbert von Karajan i London år 1953. Uppmärksammade är också inspelningen vid den första Hoffnungkonserten i London år 1956, där Dennis Brain spelade Leopold Mozarts hornkonsert på en trädgårdsslang.Hans stora intr

Franz Schubert: Symfoni nr 9 C-durStockholms filharmoniska orkesterBruno Walter, dirigent Inspelat i Stockholms konserthus den 8 september 1950. Franz Schubert (1797 – 1828) sjöng redan som liten pojke i Wiener Sängerknaben, den berömda gosskören i Wien. Det skapade en bra grogrund för den blivande sångdiktaren. Schubert kom att skriva över 600 sånger, trots sitt alltför korta liv. Med sina sånger blev han kanske den allra främsta sångkompositören i hela musikhistorien. Men han skrev mycket annat också, massor av pianostycken, kammarmusik och en hel lång rad symfonier. Den sista symfonin – eller möjligen den näst sista –”den stora C-dursymfonin”, som oftast brukar numreras som nr 9 har daterats till mars 1828, samma år som Schubert dog. Det är den längsta och mäktigaste av alla hans symfonier och den ansågs så svår och obegriplig när han lämnade partituret till Gesellschaft der Musikfreunde i Wien att man bedömde den som ospelbar. Först 11 år efter Schuberts död fick den sitt första framförande i Leipzig und