Människans Mått

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 18 juli 2016. Klyftan blir allt större mellan de skolor i Sverige som presterar bra, och de som presterar dåligt. Ändå mäts de och rangordnas på samma rankningslistor, med syftet att det ska sätta fokus på vilka skolor som behöver mer stöd och kanske också bättre ledning. Kan rankningen hjälpa de svaga skolorna genom att peka ut dem? Eller är rankningen en del av problemet? Och vad får det för konsekvenser när skolorna inte bara använder rankningslistorna som analysredskap, utan som ett led i marknadsföringen? I vårt andra program om att rangordna skolor, hör vi återigen Håkan Sörman som 2016 var VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och också Jenny Engdahl Westbratt  - som 2016 var opinionschef på Lärarförbundet. Lärarförbundet publicerar den konkurrerande skolrankningen Bästa skolkommun varje år. Vi hör också Emma Leijnse som bevakar skolor och utbildning för Sydsvenskan, och Mats Amnell som är lokalre

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 11 juli 2016. Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat Öppna Jämförelser inom en lång rad områden från äldrevård till grundskolan. Idén är att använda statistik för att mäta och jämföra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista där den fjärdedel som ligger i topp markeras med grönt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har sämst resultat markeras med rött. Vi nämnde Öppna Jämförelser redan i den första säsongen av Människans mått, och när vi två år senare skulle göra en serie om rankning gick vi vidare. Vi fick träffa Håkan Sörman, som då var VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och den som tog initiativet till Öppna Jämförelser. I det här programmet hör du honom. Vi berättar också om en skånsk kommun som bestämde sig för att placera sig i topp på rankningslistan, men som istället föll 140 placeringar. Medverkar gör också l

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 15 juli 2014. Behovet av att utvärdera verksamheter är en central anledning till alla mätningar som görs inom offentlig verksamhet. I det här avsnittet av Människans mått, som avslutade den första säsongen, tog vi oss an två väldigt grundläggande frågor. Hur kan en sån mätning gå till? Och hur används resultaten? Frågorna förde oss till undersökningsföretaget Indikator, som vi gärna relaterar till som "enkätfabriken i Göteborg". 2014 sände Indikator ut en halv miljon enkäter varje år, och vi träffade Johan Frisack som då var projektledare. Vi gjorde också ett besök på äldreboendet Danska Vägen 16 C i Malmö, där Therese Lönnberg var föreståndare: hon är en av alla de som ska ta emot resultatet från de här enkäterna, och använda det för att förbättra verksamheten. Människans mått görs av Umami produktion i Malmö.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 23 oktober 2017. När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det här programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnost

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 november 2017. Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten. Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Univ

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 24 juni 2014. När vi började sända Människans mått för sex år sen, var det för att den megatrend som mätandet innebär, hade börjat bli tydligt synlig både inom offentlig sektor, och i privatlivet. Sen dess har mätandet verkligen blivit en mer och mer självklar del i människors vardag. Kanske kan det då vara en poäng att gå tillbaka sex år titta på det här fenomenet, med de ögon som då fortfarande var fräscha. Det här är det allra första programmet i serien, och det handlar om att mäta hälsa. Här hör du Fredrik Pålsson hämta upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar. Dessutom träffar du allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid. Människans mått produceras av Umami produktion i Malmö för Sveriges Radio.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 6 november 2017. Att kunna teckna en försäkring är en grundval mycket av vår välfärd vila på. Vem som kan teckna en försäkring, styrs av försäkringslogiken, som i sin tur utgår från hur vi mäter och värderar risker. Idén är att människor accepterar att dela på en risk, om alla löper ungefär lika stor risk att råka ut för den. Men vad händer med den som hamnar utanför? Och vad händer med sammanhållningen i samhället när risker blir lättare att mäta? Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik. Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu. I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmat

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 juni 2019. Vad händer när det inte är dina resultat som rankar dig som bättre eller sämre än nån annan, utan din personlighet? Vad händer när mätningar görs för att utvärdera din förmåga att prestera? Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Det finns flera personlighetstester som inte är oseriösa, utan som baseras på psykologiforskning och som kan uppvisa högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder. Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetspla

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 27 juni 2016. När vi började göra Människans mått kom vi omedelbart in på frågan om rankning. För allt som går att mäta, går det att göra rankningslistor av. Och att se sitt resultat på en rankningslista tycks det vara många som blir triggade av. 2016 gjorde vi en serie fyra program om rankning och det här programmet var det första av dem. I programmet undersöker vi om det stämmer att rankinglistor är motiverande och får människor att vilja prestera bättre. Vi besöker två världar där bedömningar är en stor del av vardagen: idrottsvärlden och skolvärlden. Vi träffar konståkaren Anne-Line Gjersem, idrottspsykologen Anna Funke, betygsforskaren Alli Klapp, läraren Cornelia Falkentoft och två av hennes elever: Kasper Palm och Linn Tillman. Producent: Fredrik Pålsson Produktionsassistent: Nora Makander Ljudmix: Jonas Mattsson

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 juli 2015. Sedan vi gjorde det här programmet har två saker hänt. Inom offentlig sektor har målinflationen bara fortsatt - det vill säga att politiker sätter upp fler och fler mål som våra offentliga verksamheter ska uppfylla, vilket leder till att mätandet ökar eftersom det blir fler och fler resultat som behöver bedömas. Och i privatlivet har det - åtminstone för ett ganska stort antal personer - blivit som teknologijournalisten Lev Grossman förutspådde vid tiden då programmet sändes: att det om fem år kommer att vara lika självklart att veta hur många steg man tagit på en dag eller hur många kalorier man stoppat i sig, som det är att veta hur mycket klockan är. I det här programmet tar vi oss an frågan vad ett mål egentligen är, utifrån iakttagelsen att idén om vad som är ett bra mål, tycks skilja sig åt mellan unga människor och gamla människor. I programmet hör du äldreforskaren Laura Carstensen

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden". 2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta. Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som up

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 8 juli 2014, med titeln Det omätbara. När Människans mått började sändas hade debatten om mätsamhället precis kommit igång. Idag har både debatten och mätningarna fortsatt. Att vi alla mäter oss själva med digitala hjälpmedel har blivit en självklarhet. Och inom offentlig verksamhet debatteras visserligen det som ibland kallas "mäthysterin" - samtidigt som en allt större grupp människor arbetar med att genomföra och analysera mätningar. I det första av våra tolv utvalda program följer vi Fredrik Pålsson när han försöker ringa in var gränsen går för det som går att mäta i offentlig sektor. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren

En stor del av vår offentliga verksamhet styrs genom upphandlingar. Upphandlaren ska inte bara följa upp hur det går, utan också sätta upp regler för hur det ska bli. Hur påverkar det kvaliteten? I Klippans kommun förbereder upphandlingsenheten en ny beställning av färdtjänst. Det är bara en av många upphandlingar som de har hand om varje år. De samordnar det här arbetet för fyra mindre kommuner och summorna det rör sig om är svindlande en miljard kronor - hälften av vad de här kommunerna får in i skattepengar från sina invånare. Sedan 90-talet, då Sverige gick med i EES och EU, har regelverket skärpts för hur en upphandling får gå till. Syftet är att motverka korruption och göra systemet mer transparent - men priset är att tjänstemännens handlingsutrymme minskar. Inför varje upphandling måste kommunerna  ställa upp krav som sedan inte går att ändra, och sätta upp en modell för hur leverantörerna ska jämföras med varandra. Om leverantören gör bort sig på ett sätt som inte är formulerat och uppföljningsbart,

Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Vilka möjligheter och problem finns det med det? Personlighetstester används flitigt vid rekrytering, men har kommit i dåligt rykte eftersom många tester som används inte är speciellt vetenskapligt underbyggda. Men alla tester är inte oseriösa: det finns flera tester som baseras på psykologiforskning som kan visa siffror på att välgjorda personlighetstester har högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder. Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet s

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete. Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning. Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten. Medverkande: Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Mal

Många vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av människor idag med de mätningar och uppföljningar som infördes när NPM kom på nittiotalet. Så vad går egentligen att förändra? När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt? Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ek

Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna? Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för m

Privata försäkringar och välfärdssystemet bygger på samma idé: att vi delar på risken eftersom vi inte vet vem som råkar illa ut. Men vad händer med sammanhållningen när risker blir lättare att mäta? Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu.  Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik: tanken att risken ska fördelas på en stor grupp med människor som alla löper ungefär samma risk att råka ut för något. Vad händer med den som sticker ut? I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker) Marie Hosinsky, ekonom Ingvar Nilsson, nationalekonom Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson Producent och programle

Sofia Hagbrand bor i ett område som riskerar stora problem med översvämningar i framtiden. Dagligen ställs vi inför olika riskvärden som vi förväntas hantera. Men vad får oss att agera på en risk? "Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar. Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra? Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet. I programmet hör du: Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo. Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne. Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska In

När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Människans mått är tillbaka med fyra nya program om att mäta risk. Det här är det första programmet i serien. Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det första programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Chris