Publicerat

Hur fungerar den ideala politiska utfrågaren? Det har ett par JMK-studenter försökt ta reda på genom att intervjua de tolv kanske mest framstående politiska journalisterna inom svensk radio och tv. Nästan allas förebild är Tomas Ramberg och hans lugna stil i Ekots Lördagsintervju. Men en av de intervjuade - K-G Bergström, tidigare på SVT, numera kommentator på Expressen - kan ändå se en fara i stilen: -Den vänliga tonen är som princip föredömlig. Man riskerar inte att få tittarna mot sig, säger Bergström. För lite underhållande? -Risken är, inte när Tomas gör lördagsintervjun då han gör den enastående, men annars att den blir tråkig och utan nerv. Man måste alltså ha bett i frågorna, och det finns det journalister som inte har.  I Storbritannien kör man fortfarande ofta med en hårdare stil, som i BBC:s Hard Talk där det mer handlar om en debatt än om en utfrågning. En annan trend i Sverige -Men i Sverige har det blivit en trend sen kanske tio år med en mer nedtonad stil, säger en av uppsatsförfattarna, Fr

I flera Publicerat har filmmakare och biografägare varnat för att digitaliseringen kommer att slå ut många av de mindre biograferna i Sverige. Och teknikmonopolet gör att den amerikanska dominansen kommer att öka ytterligare. Men den tyske filmexperten Dieter Kosslick är inte det minsta oroad: -Det går inte att monopolisera via tekniken. Det försökte musikindustrin och misslyckades! Dieter Kosslick, som är bas för Berlins årliga filmfestival, tror dessutom på att en våg av lågbudgetfilmer och nya typer av biografer kommer att hindra Hollywoods framfart. Det säger han i en intervju med filmjournalisten Ingela Brovik. Vad svarar de svenska kritikerna? Frågan är då hur den som varit mest kritisk mot utvecklingen hittills i Sverige - Ulf Berggren på Scala Bio i Båstad - reagerar på Kosslicks åsikter? -Teknikmonopolet är redan infört i Sverige! säger Berggren. Motkrafter existerar inte -Och det finns inga som helst motkrafter och förs ingen debatt alls om problemen.  Ulf Berggren var med och startade Folkets Bi

De fem nordiska länderna är bäst i världen på att samarbeta och samfinansiera public service tv-program. Nu satsar Nordvisionen på att samarbeta med ett 50-tal tv-bolag i latinamerikanska länder tillsammans med elva bolag på Balkan och italienska RAI. Det sker via, som den gemensamma organisationen heter. -Public service är hårt trängt runt om i världen. Enda sätter att överleva är att samarbeta på olika sätt. Bästa internationella dramaserie Det säger Henrik Hartmann - generaldirektör påi Köpenhamn. Ett bevis på att det fungerar är kanske att den danska tv-serien "Borgen", som vi nu ser i svensk tv, vann pris som bästa Internationella dramaserie vid brittiskautdelning häromdagen. Pris för andra året i rad Det var andra året i rad DR tog hem detta pris. I fjor var det genom serien "Brottet" ("Forbrydelsen" på danska).    Men allt är inte frid och fröjd ens i Norden. Flata nordiska politiker -En stor skandal att införandet av digital-tv har gjort att vi inte längre kan se varandras tv-sändningar, anser d

-Levesons utredning har en unik möjlighet att suga ut allt gift som finns i medierna! Så uttryckte sig Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair när han frågades ut av domare Brian Levesons utskott i måndags. Samtidigt förnekade Blair att hans regering gett mediemagnaten Rupert Murdoch några fördelar. Han blev närmare vän med Murdoch först efter att han slutat som premiärminister. Tony Blair, Brian Leveson, den brittiska allmänheten och medierna verkar ganska överens om att landet behöver en hårdare reglering av medierna efter den stora avlyssningsskandalen, härvan som bara rullar vidare ju fler förhörs som hålls. Självsanering räcker inte i Storbritannien Det räcker inte längre med ett självsanerande system, anser de alla. Och även Nick Davies - den undersökande Guardianjournalisten som först drog fram alla oegentligheter - är inne på samma linje. Engelsk statlig PO, eller OFCOM? ska så småningom komma med förslag till en bättre medieetik i Storbritannien. Troligen utser regeringen någon form a

Finanskrisen i Europa har drabbat public service-tv mycket hårt på många håll. Det framkom när kring 300 regionala tv-stationer från hela Europa höll konferens i Malmö förra helgen. Hör också vår medietyckare om den medieskugga som skogen och jorden hamnat i. -Störst problem för public service-tv är det i Östeuropa, men även länder som Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland har drabbats av kraftiga nedskärningar, säger Johan Lindén från SVT. Han är också generalsekreterare i, och var värd för organisationens 30:e möte, som arrangerades av SVT i Malmö. Ungern skrotade två tredjedelar... Publicerat var också med. Och hörde om situationen i Ungern där de tre public service tv-kanalerna slogs samman till en. Två tredjedelar av de anställda försvann och alla regionala tv-stationer skrotades. ...av framför allt politiska skäl Fast där handlar det mest om politiska motiv. De styrande politikerna vill inte ha oberoende medier. Men de kring 400 deltagarna från ett 25-tal länder hörde också om många lösning

-Det behövs ett nationellt ansvarstagande för fotografiet i Sverige! Men tyvärr blir det alltid stopp när frågan når kulturdepartementet. Där bryr man sig, till skillnad mot hur det är i de flesta andra länder, inte alls om fotots utveckling och framtid. Orden är Eva Dahlmans från nybildade Nätverket för fotografisk historia. Eva Dahlman var tidigare bland annat ansvarig för Fotosekretariatet vid Nordiska museet, till det lades ner i fjor. Zita fullt men inga beslutsfattare För några veckor sedan arrangerade nätverket ettom fotografiet på biografen Zita i Stockholm. Där var det fullt med folk, men ingen från de olika statliga institutioner och organisationer som bjudits in speciellt. Medierna lika ointresserade Inte heller kom någon representant för medierna, som trots allt borde vara intresserade av hur det går med alla typer av stillbilder som ännu finns i Sverige. Intresse borde åtminstone finnas bland bildmedier som dagstidningar, tidskrifter och tv? "Tiden är en dröm" Hade de kommit hade de kunnat se

FN:s människorättskommitté har, som vi berättat tidigare, fällt regeringen för att ha utvisat en afghansk journalist och författare. Men Sverige har ännu inte reagerat på fällningen. Afghanens advokat får inte tag i mannen, som nu skulle kunna få uppehållstillstånd och ett stort skadestånd. Troligen är han är död, precis som han och hans ombud varnade för innan han utvisades och sedan fick hålla sig gömd, flytta från stad till stad i Afghanistan och Pakistan. -Tyvärr har det varit omöjligt att få tag i honom, trots mängder av försök under lång tid. Jag tror inte att han lever längre, säger hans juridiska ombud Anna Lindblad på Rådgivningsbyrån i Stockholm. -Under tiden före fällningen hade vi tät kontakt.  Andra gången Sverige fälls av FN Det är andra gången Sverige fälls av FN:s MR-kommitté, som har sitt säte i Geneve. Den första var i fallet med en av de utvisade egyptierna, som CIA i hemlighet var i Sverige och hämtade och sedan flög ut med. Allt med den förra regeringens goda minne. Ska offentliggöras

"Murvelminnen - 46 journalister berättar" är titeln på en ny bok, där ett antal seniorjournalister från hela Sverige berättar om ett speciellt tillfälle de kommer ihåg från sin aktiva tid. En bok fylld av roliga, intressanta, spännande och ovanliga episoder. Ta till exempel Bosse Carsings bild, tagen från golvet på en balkong i Vita havet på kungliga slottet, när statsminister Tage Erlander "undervisar" dåvarande kungen Gustav VI Adolf. Eller när Erlander sa upp bekantskapen med GHT på grund av en artikel av Gunvor Hildén. Något han sedan ångrade. Första bilderna på tortyr i Vietnam Eller om journalistlivet på  lokalredaktionen i Jörn. Eller om världens första bilder 1963 på tortyren under Vietnamnkriget, tagna av Leo Lönnbring, när han var ute och liftade världen runt. De bilderna såldes sedan världen över. Richard Gere i naket tillstånd Det gjorde för övrigt Bertil Haskels bilder på Richard Geres nakenbad i Båstadtrakten med vacker kvinna drygt 30 år senare.  Boken är redigerad av Gunilla Lundström - tid

Ingenting tyder på att fängslade svensk eritreanske journalisten Dawit Isaak ska ha dött i fängelset. Allt enligt flera olika källor. Det säger exileritreanen Mehretab Mekonnen Belay - socialantropolog från Lund, som precis kommit tillbaka till Sverige efter tre månaders vistelse i Eritrea. Hör Mehretabs ganska positiva intryck av landet så här några dagar innan pressfrihetens dag den 3 maj. Hör också kommentarer och samtal med Esayas Isak, bror till fängslade Dawit. Mycket ljusare framtid? -Överfulla bussar, brist på livsmedel och gas att laga maten med. Ändå ser Eritreas framtid mycket ljusare ut än jag föreställt mig, säger Mehretab Mekonnen Belay, som anser att Dawit Isaak och de andra samvetsfångarna bör släppas snarast möjligt. Dags för försoning och amnesti -Dessa människor ska inte ställas inför rätta, utan de som lever ska få nåd, och de som inte finns kvar en värdig begravning. Tiden är inne för nationell försoning och amnesti. Mehretab Mekonnen Belay säger sig ha mött Eritreas diktator Isayas Af

Nu blossar den upp igen - debatten om digitalradion. Sveriges Radio och de kommersiella konkurrenterna hoppas att snart få sända mer i DAB. Om några veckor väntas Myndigheten för radio och tv att utlysa tillstånd för digitala kommersiella sändningar. Men motståndet är hårt, inte minst från närradion. Frågan är vad regering och riksdag säger om en ny satsning på DAB, eller DAB+? Kanske räcker FM-radion och radio via internet - även kallat webbradio -ett stort antal år till? Finns också andra möjligheter Men ska radions marksändningar, som idag sker via det analoga FM-nätet, digitaliseras, så finns det möjligen andra system som fungerar bättre än DAB? Det talas till exempel om DRM och DRM+, men dessa alternativa system anser närradions företrädare att både Terecom, Sveriges Radio och den kommersiella radion struntat i. Vad säger medieforskare och Teracom? I Publicerat diskuteras frågorna av medierådgivare Christer Hederström, bland annat ledamot i Community Media Forum i Bryssel och Sveriges Radios ansvarig

Sverige fälls av FN:s människorättskommitté för att ha utvisat en afghansk författare, trots att han hotades av tortyr och dödsstraff. Dessutom kritiserar Nordens representant i kommittén de svenska yttrandefrihetsorganisationerna för att vara ointresserade av MR-kommitténs arbete. Frågan är vad FN:s underkännande har för betydelse för alla de andra journalister och författare som migrationsverket och migrationsöverdomstolen inte heller trott på och som därför ska utvisas? Det är Krister Thelin, tidigare bland annat statssekreterare i justitiedepartementet och domare i FN:s krigstribunal i Haag, som är Nordens representant i. -Jag har misslyckats i mina försök att få Svenska PEN och Publicistklubben intresserade av vårt arbete med kommentarer till människorättskonventionen. Däremot har deras kollegor i andra länder varit aktiva, säger Thelin. Hur hanterar Sverige förföljda journalister? Vad sägerordförande Ola Larsmo om den här kritiken? Vi diskuterar detta, men framför allt hur Sverige hanterar de journ

Dagstidningarna omvandlas sedan några år till mediehus med många kanaler - betald papperstidning, gratistidning, webbsida med rörliga bilder, egna tv-kanaler och ibland radio. Men vad betyder "En himla många kanaler" för journalistiken och oss mediekonsumenter? (Programmet skulle ha haft sin originalsändning lördagen den 21 januari 2012, men det utgick på grund av att Håkan Juholt valde att "utgå"/avgå vid samma tidpunkt. Det vill säga det blev direktsänd presskonferens från Kalmar istället för Publicerat.) Vad de nya mediehusen betyder diskuterar vi med medieforskarna Maria Zuiderveld och Gunnar Nygren vid Södertörns högskola. De har just granskat "Flerkanalspublicering i svenska mediehus", som underrubriken till deras boklyder. 24 HD senaste tv-satsningen Med i samtalet är också Lars Johansson - chefredaktör på Helsingborgs Dagblad, som nyligen dragit igång en egen tv-kanal, . Nygren och Zuiderveld har studerat utvecklingen i fem olika mediehus och intervjuat många inblandade. Norrköpings Tidningar satsa

Vad säger TV4 Gruppens tidigare vd Jan Scherman om att TV4 enligt medieforskningen är allt mer inriktat på fiktion och underhållning? Det han själv en gång kallade tingel-tangel-tv? Och hur har han själv under tio år som TV4-vd hanterat den hårda kritik han förr hade mot ägarmakt, anpassliga journalister och beskuren yttrandefrihet? Det diskuterar Publicerat med Jan Scherman. -Mångfalden i TV4:s programutbud minskade kraftigt under 2011. Inte någon gång sedan undersökningarna startade 1998 har TV4 haft ett så smalt programutbud, säger Kent Asp - professor i journalistik vid JMG vid Göteborgs universitet, i sin årliga undersökning för Myndigheten för radio och tv. TV4 - fortfarande kommersiell public service? Enligt Asp satsar, precis som de andra reklamkanalerna, mer och mer på fiktion och underhållning. Hur rimmar detta med Jan Schermans tal om att TV4 ska vara en kommersiell public service-kanal? Hur gick det med den hårda mediekritiken? Men vi diskuterar också om utvecklingen inom journalistiken och me

Den här helgen pågår föreningen Grävande Journalisters årliga seminarium, som i år alltså kallas Gräv 2012. I år hålls det hela i Orkanen, Lärarhögskolan i Malmö, från fredag till söndag. För några dagar sedan tvingades arrangörerna sluta ta emot fler anmälningar, eftersom deltagarantalet hade passerat 800. Men betyder detta att intresset för undersökande journalistik är större än tidigare? Publicerat samlade några av deltagarna för att diskutera hur det står till med svenskt gräv idag. Många av årets föreläsningar handlar om internationellt gräv, undersökande journalistik i Storbritannien, Kina, Tyskland och Danmark.   Hela seminariet inleddes av journalistprofessor Brian Cathcart som berättade om The Guardians avslöjande att Murdoch-tidningen News of the World hade avlyssnat bland annat den mördade trettonåringen Milly Dowlers mobilsvar. En vecka senare lades tabloiden ned. Skakad journalistkår Men skandalen fortsätter att skaka Storbitanniens journalistkår, som är den sista gruppen i samhället som inte

I boken "Orientalen" dokumenterar sonsonen Bernhard hur den kände konstnären Isaac Grünewald vid 1910-talets början blev en vandrande judekarikatyr i den svenska pressen. Och hur den tidens uppsättning av främlingsfientliga och antisemitiska klichéer sedan har levt vidare i mediernas bild av Grünewald ända fram tills idag. Till synes alltmer oreflekterat för varje nytt decennium. Bernhard Grünewald, som arbetat som journalist och medielärare, har gått igenom 2700 tidningsklipp från 1909 fram till Isaac Grünewald omkom i en flygolycka 1946. Karikatyren av Isaac tidigt klar  -Det som gjorde mig mest häpen var att karikatyren av Isaac var klar redan i recensionerna från hans allra första utställningar, när han var kring 20 år gammal, säger Bernhard Grünewald. -Isaac stal senare allas uppmärksamhet i Stockholms konstliv, men avfärdades ändå som en ogiltig varelse. "En löjlig manipulatör" Det var inte bara hans konst som var för modern och konstig, hans utställningar kallades "reklam" och han beskrevs som en l

Regeringen vill införa en lag mot kränkande fotografering. Ett förslag har just skickats till lagrådet och kan träda i kraft den 1 juli. Detta trots att många remissinstanser har varit negativa. Lagen kommer att hindra att bilder som behövs i samhällsdebatten kommer att tas. Risken är stor för självcensur, anser remissinstanserna. Publicerat har därför bjudit in Lotta Schwarz, som är ordförande i SFF, Sveriges Fotografers Förbund med cirka 2 400 yrkesverksamma fotografer för att diskutera saken med Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström. Och förhoppningsvis någon från justitiedepartementet. Skrämselpropaganda värre än lag?  SFF:s jurist och vd har tidigare i en debattartikel varnat för att "skrämselpropagandan kring den eventuellt nya lagen är ett större problem än själva lagen". Vad tycker förbundets ordförande? Schenström suttit kvar med lag? Daniel Sandström hävdade däremot i en krönika i Sydsvenskan häromdagen att bilden som fick statsminister Fredrik Reinfeldts statsekreterare Ulrica Schenström på

-Makten uppträder allt mer arrogant! Det konstaterar statsvetarprofessor Lennart Lundquist i Lund i sin nya bok "Slutet på yttrandefriheten", med underrubrik: "(och demokratin?)". Lennart Lundquists bok utgår från fallet med sparkade professorn Ulfur Arnason som vi uppmärksammat tidigare i Publicerat. Arnason kördes bokstavligen bort från sitt tjänsterum, telefon och it-behörighet av Lunds universitet omedelbart efter att han i brev till rektor kritiserat nedskärningarna inom sin fakultet. Makten gör som den vill -När man väl börjat uppmärksamma problemen kring det fria ordet tar det inte lång tid innan man förstår att makten handskas med det i stort sett hur den vill även i vårt land med lång historia av offentlighet, tryckfrihet och yttrandefrihet, säger Lennart Lundquist. Det var fallet Arnason som fick honom att skriva en hel bok om problemen. Hotet smyger in köksvägen -Hotet kommer paradoxalt nog inte från riksdag, regering eller politikens salonger, utan "köksvägen" från förvaltningar som inskränke

Antalet politiska skandaler i Norden som drivits fram av medierna har ökat kraftigt det senaste decenniet. Det visar medieforskarna Sigurd Allern och Ester Pollack vid JMK i Stockholm i en stor undersökning, som presenteras i boken "Scandalous!". I boken går de tillsammans med ett stort antal medieforskare i Sverige, Danmark, Norge och Finland igenom de sammanlagt 155 politiska skandaler som medierna grävt fram, eller tipsats om, mellan 1980 och 2010. Störst ökning i Sverige Det senaste decenniet var skandalerna, som oftast resulterade i politikerns avgång, tre gånger så många. Störst ökning noteras i Sverige. En intressant skillnad mellan Finland och de övriga tre länderna är att i Finland handlade skandalerna mycket oftare om rent privata felsteg som alkoholmissbruk, sexaffärer och mutor. Lever inte som de lär  I de andra länderna orsakades skandalerna mer av att politikerna inte levde efter de normer de själva satt upp. De levde inte som de lär. -Vi vill belysa hur skandalerna plockas fram, regisseras,

Nästa vecka har malmöfilmaren Fredrik Gerttens nya dokumentär "Big Boys Gone Bananas!" premiär. Den handlar om hur den amerikanska bananjätten Dole med hjälp av pr-konsulter på olika sätt och med mer eller mindre smutsiga metoder försökte stopppa hans tidigare dokumentär "Bananas". Och de lyckades delvis i USA, däremot inte i Sverige. Men hur fungerar pr-branschen i Sverige? Får ett svenskt storföretag samma råd? Och vad betyder den obalans som uppstår nu när medierna skär ner antalet journalister samtidigt som pr-konsulterna bara blir fler? Vi har bjudit in Fredrik Gertten och Hans Gennerud, ordförande i, föreningen som organiserar de större företagen inom pr-branschen, för att svara på dessa frågor.  Gennerud är dessutom arbetande styrelseordförande ii Stockholm - en av Sveriges största pr-byråer. Kriskommunikation även i Sverige Är skrämseltaktik, försök att kontrollera medierna, pr-spinn och andra knep som visas upp i Big Boys Gone Bananas, också något som Sveriges experter på området lär ut? Hur funge

Publicerat uppmärksammar några journalister som kämpar vidare hur mycket mothugg de än får eller fick. Den ene är Torgny Segerstedt, chefredaktör på Handelstidningen i Göteborg, som med sin berömda stålpenna slogs mot nazismen. Nu börjar Jan Troells film om honom bli klar. Den andre heter Stanley Nelson i Ferriday i Louisiana, USA. Han har nu skrivit över 170 artiklar om ett enda mordfall, trots att det skedde redan 1964 när Nelson var nio år. "Dom över död man" är titeln på Jan Troells kommande film om legenden Torgny Segerstedt.   -Jag är inte intresserad av att porträttera en hjälte på piedestal. Jag vill visa att han var en människa av kött och blod, en högst sammansatt person, säger Jan Troell i samtal med filmjournalisten Ingela Brovik. Envishet krävs i vissa yrken  -Men visst beundrar jag Segerstedts mod! -Som journalist, eller i annat konstnärligt yrke, krävs det att man är envis. Kritik sporrar en att inte ge upp   -Jag kan också känna att om man får mothugg blir man ännu envisare, säger Troell.