Publicerat

-Förslaget att de små biograferna ska ha visat minst 50 föreställningar i fjor för att få söka stöd är förödande! Det innebär att hälften av alla biografer i Sverige kommer att dö. Nämligen de på mindre orter. Så reagerar Gunno Sandahl från Folkets Hus och Parker på regeringens förslag om digitaliseringsstöd till biograferna. Samtidigt anser en majoritet i Sveriges Biografägareförbund att stödgränsen är alldeles för låg! Den borde satts vid 200 visningar per år. Dessutom borde de större biografägarna också få söka stöd, tycker förbundets majoritet. Flera biografägare reserverar sig Bland reservanterna finns Gunno Sandahls Folkets Hus och Parker, som driver allt fler biografer som oftast visar "kvalitetfilm" parallellt med en och annan operaföreställning och konsert.    De står med andra ord långt ifrån varandra - de som äger och driver Sveriges biografer. Det visade sig också vid debatten "Vem ska betala digitaliseringen" under Svenska Filminstitutets Filmdagar, som hölls i Malmö den gångna veckan. Startad

Hur utnyttjar det stora tv-nätverket Al Jazira så kallad medborgarjournalistik under rapporteringen från "den arabiska våren", nu senast från Libyen och Syrien (ett exempel här ovan)? Och hur vet tv-kanalerna och webbredaktörerna att informationen via de sociala medierna är vederhäftig? Det var några av många frågor som fick svar under det stora mediemöte som Publicerat var med under i onsdags och torsdags. Mest handlade det om framtidens medieformer. Riyaad Minty, ansvarig på Al Jazira för hur de sociala medierna utnyttjas, var en av de 650 deltagarna och talarna på, som i Malmö valt att kalla sitt tvådagarsmöte. -Det är självklart att personerna som finns där mitt i protesterna, mitt i skeendet är bäst på att berätta om vad som händer. Att ge sina egna versioner, med sina egna röster, säger Riyaad Minty. Du kan höra hela hans tal som avslutande konferensen via den här.   vi utlovade i programmet om det som hände i just Bahrain, men glömde lägga ut. Dokumentären heter "Bahrain: Shouting in the dark" .(Tac

Efter vårens heta diskussionen om journalistrollen () skulle man kunna tro att de sociala medierna används flitigt till interaktivitet, kontakt mellan journalister och lyssnare, tittare och läsare. Så är det alls inte, enligt en färsk undersökning, den första stora som gjorts om hur journalister utnyttjar sociala medier. Vi noterar också att Sveriges Radio lägger ner, som varit kopplad till Publicerat. SR:s direktörer tycker enkelt uttryckt inte att den här formen av kontakt är något att satsa på. Det är de tre journaliststudenterna Signe Oskarsson, Madelene Szabo och Mira Hjort på JMG, journalistutbildningen vid Göteborgs universitet, som undersökt hur journalister utnyttjar de sociala medierna.  Webbenkäten skickades ut till över 5000 journalister på de olika medierna i Sverige. Omkring 55 procent -  2 464 av dem för att vara exakt - svarade på frågorna om hur de använder de sociala medierna. Och över hälften av journalisterna utnyttjar dem som arbetsverktyg på olika sätt.  Kring en fjärdedel utnyttjar

-Arabiska al Jazira är hårt styrd av emiren i Qatar. Åtminstone i rapporteringen från Bahrain. Det anser Abdulhadi Khalaf, verksam vid Center för Mellanösternstudier och Sociologen vid Lunds universitet. Och nu börjar medieforskarna delvis tona ner de sociala mediernas betydelse för upproren i Nordafrika och Mellanöstern. Abdulhadi Khalaf tycker också att det skamligt av Raoul Wallenberg-institutet, som sysslar med människorättsfrågor, att samarbeta med och bjuda in prins Turki från Saudiarabien till Lund. -Han har blod på sina händer! Saudiska dissidenter har bara försvunnit -Och var dessutom ansvarig för uppbyggnaden av den arabiska mujaheddinrörelsen i Afghanistan, där bland andra bin Ladin ingick, säger Abdulhadi Khalaf, som kommer från Saudiarabiens lilla grannland Bahrain och har sett hur saudiska dissidenter utomlands "bara försvunnit". En var hans nära vän. Hur stor del i den arabiska våren har de sociala medierna? Chef för den saudiska säkerhetstjänsten under 25 år fram till 2001 var alltså just

-Vi satsade hårt på samhällsjournalistik och lyckades. Ändå skrotade MTG:s nya ledning vår inriktning för den vill ha högre vinster. På sikt är detta helt fel tänkt. Det anser Birgitta Stål - under fyra år vd på TV8, en period som hon tycker bevisar att det hon kallar vill kalla kommersiell public service-tv lönar sig. Birgitta Ståls berättelse om hur hon vände TV8, men ändå tvingades bort hör till det intressantaste i skriften "Vem betalar journalistiken? -om journalistikens värde för olika intressenter". Skriften, som ges ut av, Institutet för Mediestudier, bygger mycket på medieekonomen Robert Picards tankar, som han redovisar i ett par kapitel. Affärmodellerna måste omprövas och journalistikens värde höjas Picard, som delvis fortfarande är verksam vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, hävdar att de gamla affärsmodellerna måste omprövas, journalistikens funktioner definieras och journalistikens värde för olika intressenter måste höjas.   -I dagens samhälle måste nyhetsorganisationerna hela

-All kritik är tystad! Presidentens angivare och spioner finns över allt. Uppror liknande det i Nordafrika sprids knappast till Eritrea. Så för fängslade Dawit Isaak ser det fortsatt mörkt ut. Det säger dokumentärfilmaren Robin Färdig från Malmö, nyss hemkommen från Eritrea där han varit i tre veckor. Hör hans unika reportage här i Publicerat. Robin Färdig var bland annat med när Eritrea firade 20-års självständighet i förra veckan. Han har också lyckats samtala med flera eritreaner, trots att man inte kan fungera som vanlig journalist i landet.  Skulle inte utsätta någon för risker Eritrea anses vara lika slutet för journalister som Nordkorea och Burma. Och Robin hade föresatt sig att inte bli för nyfiken, inte ställa provocerande frågor.  Han reste på turistvisum med dold mikrofon i slipsknuten och tanken var att bara intervjua vanliga människor, utan att utsätta dem eller honom själv för några risker. Arresterades och förhördes i fem timmar Ändå arresterades han några dagar före hemresan i huvudstaden A

Dåliga svenska musikjournalister behandlar flera viktiga musikgenrer som om de inte fanns! Det enda de bryr sig om är rock, schlager och klassisk musik. Det hävdar företrädare och organisationer för jazz, visor, folkmusik och dans i ett gemesamt upprop. Men är det verkligen så här illa? Det diskuterar några bakom uppropet med Gunilla Brodrej - musikkritiker på Expressen, -Vi existerar knappt alls om man får tro dagspress, veckopress, radio och tv, trots att mängder av svenskar gillar vår musik och många spelar den! Det hävdade företrädare för flera olika sorters musik i ett samlat upprop för två månader sedan. Men uppropet uppmärksammades enbart av några etermedier. Musikjournalisterna bryr sig bara om rock och klassiskt -Ytterligare ett tecken på hur okunniga musikjournalisterna är. Medierna bryr sig bara om starkt kommersiella musikgenrer som rock och schlager, säger initiativtagaren till uppropet Peo Österholm, jazz- och folkmusiker och dessutom själv journalist. Hellre vid förlossning än respirator M

-Mycket färdigtuggad gröt, ibland producerad med mycket pengar. Bästa programmen handlar om utlandet, som man vågar vara kritisk mot. Sammantaget är NHK en anonym mediegigant bestående av små celler som aldrig möts. Så beskriver radiomannen Hans Schimizu Karlsson det japanska public service-företaget NHK, som han arbetat för under sjutton år. Men omdömena skiftar. Publicerat sista nedslag i några länder med mer eller mindre okända public service-bolag handlar om NHK, Nippon Hõsõ Kyõkai, i Japan. Och det är inte helt lätt att skapa sig en bild av denna mediejätte. I Japan kritiserar eller diskuterar man aldrig det företag man arbetar för. Lojaliteten mot medieföretaget nummer ett -I första hand är man lojal mot sitt företag, i andra hand journalist, förklarar Kjell Fornander - en gång Aftonbladets man i Asien, nu pr-man i Tokyo. -Tråkiga, men enda tv-kanalerna med kvalitet, lyder hans omdöme. Amerikansk medieforskare lyckades få insyn i NHK   Medieprofessor Ellis Krauss i San Diego i USA är den ende som ly

-Public service-radion och teven världen runt måste förändras i grunden om de ska ha en chans att överleva! Det anser en svensk, en gång journalistutbildad i Göteborg och på Sveriges Radio, som nu är tv-direktör på Nya Zeelands största tv-bolag. -Skaffa partners och lär av de kommersiella bolagen! Sov med fienden och tag ställning! Och satsa på intressanta områden som klimat, ekonomi och hälsa. -Det är vad public service-företagen måste göra för att överleva - anpassa sig, eller dö. Var påläggskalv på Sveriges Radio  Det hävdar svensken Eric Kearley, chef för den del av statligt ägda Television New Zealand, TVNZ, som försökt sig på olika former av public service-tv. Eric Kearley började som journalist på Sveriges Radio. Var sedan chef där och på brittiska MTV innan han kom till TVNZ. Sammanfattar sina tankar i liten bok Han sammanfattar sina erfarenheter hittills från TVNZ i skriften "Staying relevant", "Förbli relevant" - med underubrik: "Nya regler för radio och tv i den digitala tidsåldern". Fast samma

-En kommersiell marknad kan inte skapa "public service-program", även om den får tillgång till fondmedel. Privatiseringsexperimentet på Nya Zeeland blev ett fiasko! Det anser medieforskare Peter Thompson på Victoria University i Wellington. Public service och framtiden har varit ett hett diskussionsämne även i andra länder än Sverige den senaste tiden. Publicerat gör därför några nedslag i ett par tidigare ganska okända "public service-länder" för att se hur utvecklingen där har gått. Vi börjar med Nya Zeeland där s-regeringen mer eller mindre privatiserade public service-medierna för ett 20-tal år sedan. Därtill inspirerade av nyliberaler som Reagan och Thatcher. Speciell fond för speciella program  Något som politikerna sedan ångrade. De har därför försökt "restaurera" public service-teven genom en "tredje vägens mediepolitik" med nya regler och en speciell fondmodell - "New Zealand on Air". Från den kan alla intresserade konkurrera om pengar. Samtidigt gjordes försök med två digitala kanaler, TV6 och TV

Tar journalisterna för stor plats i dagens medier? Varför dessa jättelika bildbylines, undrar en debattör i Publicerat. Vår medietyckare Johannes Ekman frågar sig om inte det snart är dags att ekonomijournalisterna gör en första samlad analys av vad den svenska Storean har kostat oss? Det vill säga alla privatiseringarna av den offentliga sektorn. Och på tisdag är det pressfrihetens dag. Men är Sverige längre värt epitetet pressfrihetens högborg? Är journalisterna viktigare än de artiklar de skriver? Den uppfattningen kan man lätt få om man bläddrar i några dagstidningarna idag, tycker Per Runesson, själv gammal journalist. Sämre variant av amerikansk New Journalism? Runesson har läst ett större antal dagstidningar och finner flera artiklar som mest handlar om skribenten själv. -En sämre svensk variant av det som kallades New Journalism i USA på 70-talet, undrar han. Varför aldrig ett samlat grepp om alla utförsäljningar? Hör också Johannes Ekman (som vi lägger ut bild på här på hemsidan utan att skämmas.

Hur har de japanska medierna rapporterat om jordbävningen utanför Fukushima, den efterföljande tsunamin och kärnkraftsolyckan? Och vad kan man säga om de svenska och andra västmediers rapportering om katastrofen? Det diskuterar Publicerat med två svenska journalister som arbetar i Japan sedan över tjugo år. -De japanska medierna lider av en gammal sjuka. De får aldrig nog av att vältra sig människors lidande. Det hävdar Hans Schimizu Karlsson som arbetat längre för japanska medier och bor i västra Tokyo. Zoomar in på människor som bryter ihop -Medierna i väst brukar balansera lite med historier som får ett bra slut. Men så gör de aldrig i Japan. -Därför får vi ständigt se tv-kameror som zoomar in på människor som bryter ihop, säger Karlsson.  Vissa västmedier överdriver en hel del Kjell Fornander, för länge sedan Aftonbladets man i Tokyo som numera driver en pr-firma, reagerar mest över västmediernas överdrifter. -"Nu töms Tokyo", hade Dagens Industri som rubrik. -Det var väl den starkaste överdriften hit

-EU-rättsligt finns det större anledning att ingripa med sanktioner mot den ändrade medielagen i Ungern än vad det gjorde när EU införde saktioner mot Österrike för elva år sen. Det anser Joakim Nergelius - professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Han har granskat både den första versionen och den sen delvis ändrade medielagen i Ungern. Joakim Nergelius säger att den ungerska medielagen på ett helt annat och mer konkret sätt aktualiserar frågan om EU-sanktioner mot Ungern. Speciellt i ljuset av en ny ungersk konstitution som lär träda i kraft 2012. Medielagen är fortfarande ett hot mot pressfriheten Hör honom utveckla sitt resonemang i Publicerat. Hela hans 12- sidiga analys finns också publicerad. Tidskriften ges ut  ut av Sieps -Svenska institutet för europapolitiska studier. Och så här gick det när PEN-klubben i i Sverige anordnade en debatt om Ungerns medielagar härom veckan. Journalisterna gav ut tidning med tom förstasida Klart är att ungerska journalister inte alls gillar medielagen i de

Hur fungerar dagens och framtidens specialreportrar på de lite bredare massmedierna? Och hur har utvecklingen varit fram tills idag? Det diskuteras i Publicerat med anledning av en ny skrift med titeln "Specialreportern - framväxt, funktion, framtid". I skriften, som publiceras av (Sim(o)), presenteras en ny undersökning som visar både att antalet och andelen specialreportrar har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Åtminstone på storstadstidningarna där neddragningarna varit störst. Risken finns dessutom att framtidens specialreporter blir både outsourcad - och sårbar! Det tror medieforskare och journalistlärare Gunnar Nygren vid Södertörns högskola. Har undersökt utvecklingen på tolv redaktioner Publicerat har bjudit in honom och Sara Sjöström, som gjort själva undersökningen och talat med både reportrar och chefer på tolv stora och mindre redaktioner inom press, radio och tv. Närmare bestämt fyra storstadstidningar, fem lokal/regionaltidningar och tre etermedieredaktioner: Dagens Nyheter, Göteborgs-Post

-Var inte rädd för satellit tv-mottagarna! Parabolerna gör inte att de arabisktalande i EU-länderna isolerar sig framför nationella arabiska tv-kanaler istället för att anpassa sig till det nya hemlandet som det påstås. -De ser på många olika kanaler. Och hela tiden kritiskt. Det hävdar Christina Slade - professor vid City University i London, som lett en stor EU-undersökning om arabisktalandes medievanor i sju olika länder. "Medier och Medborgarskap",() kallas projektet som presenterades i Bryssel häromdagen. I Stockholm, Berlin, London, Amsterdam, Paris, Madrid och Nicosia har kring 400 arabisktalande i varje huvudstad fått sin mediekonsumtion undersökt. Fokusgrupper har fått föra dagbok och frågats ut I sex av städerna har specialla fokusgrupper från de arabisktalande sen fått föra dagbok om hur de använder medierna, främst tv.  Och de har dessutom träffats, diskuterat och frågats ut av undersökarna.  Myten som används i invandrardebatten krossas -Myten som ofta används i debatten mot invandring, att

Även om de amerikanska medierna, framför allt dagstidningarna, upplevt två hemska år så frodas kvalitetsjournalistiken på flera håll i landet. Det berättar Jakob Elkjaer - medieredaktör på Politiken, som rest runt i USA på jakt efter lösningen för framtidens journalistik. Resultat: boken "Så redder de journalistikken". Och den handlar mest om framgångsrik grävande journalistik på nätet. Jakob Elkjaer, som tidigare bland annat varit redaktör för danska fackförbundstidningen Journalisten, har rest runt i hela USA och sett mängder av projekt som dragits igång efter den djupa krisen för journalistiken. Fast det är fel att säga att journalistiken varit i kris. Det är mediernas ekonomi som hamnat i svåra problem och de drabbar klart också journalistiken.  Inga självklara pantentlösningar hittades Och några patentlösningar för hur man räddar ekonomin hittade Elkjaer inte. Däremot många satsningar som också kan inspirera oss i Skandinavien.  Enligt Pew Centers årsrapport, som kom för några dagar sen, har de amerik

Efter långt utredande har Socialstyrelsen kommit fram till att psykopterapeuten Louise Hallin var att betrakta som vårdgivare i det omdiskuterade SVT-programmet "Ett fall för Louise". Därmed bröt hon mot bestämmelserna när hon gav föräldrar till identifierbara barn råd i teve. Och föräldrarna gagnas heller inte av exponering i tv, anser Socialstyrelsen. Men hur kom de fram till detta? Och vad betyder det för liknande radio- och tv-program idag och i framtiden? Vi diskuterar frågorna med Socialstyrelsens enhetschef Erik Höglund, som står som en av undertecknarna av den flera sidor långa utredningen. Med i diskussionen är också Johan Brånstad från Sveriges Television, som var projektledare för. som sändes hösten 2009. Ser sig själv som läkare för Försäkringskassan Vi hade naturligtvis hoppats att framförallt Louise Hallin själv skulle delta i diskussionen. Hittills har vi dock inte lyckats komma i kontakt med henne, trots många försök på olika sätt. Hallin har tidigare förklarat för Socialstyrelsen att hon

Demokratin behöver ett lyft, medborgarna måste bli mer aktiva och delaktiga. Det tyckte Demokratiutredningen och alla kommuner med självaktning införde olika webbforum och öppnade sina nämndmöten, allt för att göra det lättare för allmänheten att påverka politiken. Men hur gick det i praktiken? -Inget vidare, det blev mest kosmetika av det hela, säger medieforskare Marja Åkerström i Lund, som undersökt saken. Hör också läsarkritik mot Svenska Dagbladet för tidningens namn- och bildpublicering av den s k Örebromannen. Både kritiken och Svenskans svar finns i sin helhet här på Publicerats hemsida. Det var flera år sen Demokratiutredningen tyckte att Sveriges kommuner hade skyldighet att aktivera medborgarna på olika sätt. Och kommunerna var inte nödbedda.  -Entusiasmen var stor. Man man införde olika former av fråge- och diskussionspaneler. "Den kosmetiska demokratin" -Men i takt med att dialogen uteblev växte missnöjet, säger Marja Åkerström, universitetslektor som lagt fram sin doktorsavhandling "Den kosm

Dagstidningarna i Danmark har tappat en tredjedel i upplaga. Detta kompenserar de genom att ta dubbelt så mycket betalat som de svenska. Och de danska tidningarna satsar nu på ett innehåll som riktar sig till en allt smalare elit. Frågan är vad det betyder för demokratin? Det undrar Jacob Elkjaer, mediereporter på tidningen Politiken och tidigare chefredaktör för danska Journalisten. Och gick "Ingemarsson i P1" på en nit som bjöd in en amerikansk bluffschaman? Publicerat fortsätter sin koll på medierna i Norden. Turen har kommit till Danmark. Och de danska dagstidningarna är betydligt mer illa ute än de svenska, för att inte tala om de norska. Superresultat hjälper inte kärnverksamheten? JP/Politiken-koncernen presenterade i och för sig för några veckor sen ett mycket gott ekonomiskt resultat för förra året. -Det beror till stor del på rationaliseringar, lite bättre annonsmarknad och att de inte längre ger stora rabatter på tidningarna. Men kärnverksamheten, upplagorna, fortsätter att minska, säger Jörgen E

-TV4:s lokala stationer är ett betydligt större hot mot lokaltidningarna än Sveriges Radios P4-kanaler och SVT:s regionala nyheter och deras webbsidor. Det förklarade TU:s -Tidningsutgivarnas ordförande - Tomas Brunegård under SVT:s, SR:s och UR:s så kallade Public Service-dag i tisdags. Detta med anledning av den kritik som TU:s vd tidigare haft mot public service-mediernas satsningar på webben. Det var det kanske mest spännande uttalandet under Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Utbildningsradions Public Service-dag på Münchenbryggeriet i Stockholm i tisdags.  Publicerat gör ett referat från PS-dagen, så att mer än de speciellt inbjudna kan få en glimt av hur snacket går om public service-frågorna. Alla - nästan - är vi ju med och betalar radio- och tv-avgiften.  Slåss om pengarna, inte om journalistiken   Men hur kan TU:s ordförande, Tomas Brunegård, som dessutom är koncernchef i Stampen, nu tycka så här?  Det har som mycket annat med pengar att göra. Public service-medierna är de starkaste konk