Publicerat

Journalister har gång på gång ställt sig i massmördares tjänst för att sprida hat och hetsa till massakrer. Utan mediernas hjälp hade det senaste århundradets blodiga historia av folkmord inte kunnat kosta över 167 miljoner människor livet. Ändå är det bara ett dussintal mediemänniskor som dömts i internationella rättegångar. Och flera har friats för att de inte bokstavligen hållit i något vapen. Journalisten och författaren Niclas Sennerteg ger i boken "Ord som dödar - om folkmord och propaganda" en unik inblick i de rättegångar som trots allt hållits. Ingen från medierna har till exempel fällts för vad som hände under de grymma krigen på Balkan, trots att medierna där verkligen utnyttjades i propagandan från alla håll.   Medierättegången i Arusha gav hårda straff Däremot blev det långa fängelsestraff för ett par ansvariga på RTLM i Rwandas huvudstad Kigali - den nya kommersiella radiostationen, som  snabbt fick det namnet "Radio Machete" istället. I Nürnberg-rättegångarna avkunnades en dödsdom mot chefred

-Det som sticker ut mest är Expressens hårdhänta bevakning av Mona Sahlin. Och att vi fått in mer av underhållning i tv:s valprogram. -Annars är det mesta sig likt. Till exempel att det alltid är något parti som blir missgynnat av medierna. Det säger medieprofessor Kent Asp vid JMG i Göteborg, när han för tionde gången i ordningen utvecklar sin analys av medierna och valet. Som vanligt sedan några val tillbaka presenterade han första delen av sin analys på  för en vecka sedan. Men att Asp fortsatte med sina undersökningar efter den han gjorde valet 1979, berodde till stor del på att hans första undersökning kritiserades hårt av den då kände "skjutjärnsjournalisten" Herbert Söderström i mediemagasinet Vår grundade mening. Medierna granskas tionde valet i rad    -Det sporrade mig att fortsätta att undersöka mediernas roll under valrörelserna, säger Kent Asp. Vi undrar den här gången bland annat vilken betydelse medierna kan ha haft för Socialdemokraternas stora nedgång? Hjälpte medierna SD in i riksdagen?  O

Publicerat med Åke Pettersson inför valet: Hur fungerade partiernas annonser, affischer och valfilmer? Och har massmediernas valbevakning varit höger- eller vänstervriden? En kanske bara medievriden? Svaren får vi när valresultatet ligger klart. Men Publicerat diskuterar frågorna lite i förväg med Bengt Johansson - medieprofessor i Göteborg. Frågan är också om politisk smutskastning, hårda personangrepp gör demokratin levande? Det hävdar en dansk medieforskare som undersökt de amerikanska valrörelserna. Angreppen i tv-reklamen som driver med kandidaterna är en oundgänglig del av valkampen, för att de engagerar folk och håller debatten vid liv, resonerar han. Kommer vi att få en sådan utveckling också i Sverige?

Publicerat med Åke Pettersson inför valet: Hur fungerade partiernas annonser, affischer och valfilmer? Och har massmediernas valbevakning varit höger- eller vänstervriden? En kanske bara medievriden? Svaren får vi när valresultatet ligger klart. Men Publicerat diskuterar frågorna lite i förväg med Bengt Johansson - medieprofessor i Göteborg. Frågan är också om politisk smutskastning, hårda personangrepp gör demokratin levande? Det hävdar en dansk medieforskare som undersökt de amerikanska valrörelserna. Angreppen i tv-reklamen som driver med kandidaterna är en oundgänglig del av valkampen, för att de engagerar folk och håller debatten vid liv, resonerar han. Kommer vi att få en sådan utveckling också i Sverige?

På vilket sätt skiljer nätjournalistiken sig från traditionell journalistik? Vad betyder användarnas medverkan för journalistiken? Förändrar nätjournalistiken journalistikens roll i samhället? De frågorna försöker medieforskare Michael Karlsson vid Karlstads universitet svara på i skriften "Nätnyheter - från sluten produkt till öppen process". Michael Karlsson har studerat den svenska nätjournalistikens utveckling mellan 2005 och 2010. Har undersökt de fyra Stockholmsdrakarna Närmare bestämt genom se hur nyhetsajterna på de fyra dagstidningarna i Stockholm - Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen - har utvecklas. Och detta genom att undersöka en vecka av deras utbud per år. Ny publikredaktör på Ekot  Därför har vi också bett Malin Crona, publikredaktör på , att ha synpunkter på boken. Och på frågorna i ingressen här ovan. Malin Crona var nämligen tidigare nyhetschef på en av de undersökta tidningssajterna   Samlat nästan all internationell forskning Michael Karlsson har också gått i

Publicerat med Åke Pettersson. Idag mycket om medierna och valet. Journalistyrket har proletariserats och dagens medieproduktion och mediekonsumtion är starkt klassrelaterade. Det är några av problemen Lo:s tidigare chefsekonom Dan Andersson beskriver i rapporten "Mäktar politikerna med medielogiken?" En rapport som knappt alls uppmärksammats. Utom av Aftonbladet under ledarrubriken: "Missriktad mediekritik". Läge alltså att släppa fram Dan Andersson, som försöker svara på frågan vad som händer med medborgarna/väljarna när "medierna fyller ut politikens vakuum", som han uttrycker det. Han har flera förslag till hur journalistiken skulle kunna bli bättre. Och diskuterar med Kennet Andreasson - ledarskribent på Aftonbladet

Internet gör oss dummare! Nätet påverkar i högsta grad vårt sätt att tänka, läsa och komma ihåg. Det hävdar amerikanen Nicholas Carr i den nya boken "The Shallows" ("De ytliga"). Publicerat är tillbaka efter sommaren och diskuterar Carrs tankar med Anders Mildner och Karin Lilja, båda kända som bejakare av det mesta som händer på nätet, i de så kallade sociala medierna. Nu försöker Anders Mildner och Karin Lilja få igång en debatt om intressanta böcker som sällan hamnar på tidningarnas kultursidor. Detta genom webbplatsen. Och "The Shallows" är den första bok de fastnade för. Underrubrik: "What the Internet is doing to our brains", vad nätet gör med våra hjärnor. Svaret redan i brittisk underrubrik I den engelska utgåvan får vi svaret redan i underrubriken: "How the Internet is changing the way we think, read and remember", "hur nätet ändrar sättet vi tänker, läser och kommer ihåg på". Efter ständig uppkoppling får vi nämligen svårare att koncentrera oss, att gå på djupet och tänka till ordentligt. Studsar

Else Kleen är en av få svenska journalister som suttit i fängelse dömd i ett tryckfrihetsmål för sin samhällskritik. Ändå är hon lika okänd idag som hon var känd i publicistiska kretsar under drygt första halvan av 1900-talet. Inte minst för sin kamp för kvinnlig rösträtt, bättre villkor inom psykvård och i fängelser, till exempel Långholmen där hon själv satt av sitt straff. Det är Kristina Lundgren - docent i journalistik vid Umeå universitet - som nu försöker göra den kontroversiella journalisten och yrkeskvinnan Else Kleen känd igen i dagens Sverige. Detta genom en mycket ambitiös biografi som bland annat bygger på Kleens artiklar, brev och det hennes kollegor, släkt och vänner sagt och skrivit om henne. -Hon är ett föredöme! Hon väjer inte och tar konsekvenserna av sin journalistik. Helt enkelt en förebild genom sitt mod och sin integritet, säger Kristina Lundgren. -Hennes journalistik är tidiga exempel på omdiskuterade begrepp som "aktiv journalistik" (även kallad "kampanjjournalistik") och "undersöka

I skuggan av ett visst bröllop och fotbolls-VM har det hela den här veckan pågått en världskongress om barn, unga och medier i Karlstad, World Summit on Media for Children and Youth, med över 1000 deltagare från 70-länder. -Unga i utvecklingsländer ägnar tio till tolv timmar varje dag dag åt olika medier. Medierna betyder mycket när unga formar sin världsbild, men tyvärr är innehållet väldigt förutsägbart och kommersiellt! Det säger Patricia Edgar, som drog igång "World Summit" i Melbourne 1995. Kongressen hålls vart tredje år, tidigare också i London, Thessaloniki, Rio de Janerio och Johannesburg. Men vad kom fram under veckan i lilla Karlstad? Publicerat har bjudit in några av deltagarna till en studio på SR Värmland. Närmare bestämt Per Lundgren, som håller i hela arrangemanget, normalt medielektor på högskolan i Karlstad. Vidare Fredrik Rosenkvist - en av de unga som deltog i några av kongresspunkterna. Två nya böcker med aktuell medieforskning Med är också Cecilia von Feilitzen, medieprofessor och f

"Journalistisk kvalitet? En antologi om hot och möjligheter när medievärlden förändras" - det är titeln på en intressant antologi om framtidens journalistik. I den delger oss ett 20-tal, främst journalister och medieforskare sina tankar på området. Publicerat har samlat tre av författarna till en diskussion om vad som kommer att hända med framtidens journalistik. Närmare bestämt Axel Andén, chefredaktör på Medievärlden, som numera bara finns på webben och MarieLouise Samuelsson, frilansjournalist som skriver mycket om medier och forskning. Dessa båda har ganska olika, för att inte säga helt skiftande, meningar om journalistiken, den nya tekniken och framtiden. Omsätta sina tankar i praktisk handling Så vad säger då Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström om saken? Som chefredaktör måste han omsätta sina tankar i praktiken genom att ge ut en tidning varje dag. Boken har satts samman av, Institutet för mediestudier som också anordnade ett seminarium om journalistisk kvalitet i Stockholm i förra veckan. E

Från 2013.

Publicerat med Åke Pettersson. Idag hör vi om en bloggare från 1800-talet och "asociala medier". Allan Holmström bloggade redan på 1800-talet... Fast vad skulle han sagt om dagens skärmsamhälle? Unika klippdagböcker visar att även en del tidigare generationer upplevde ett informationsöverflöd. Dåtidens bloggare Allan Holmström (född 1871, död 1963) bombarderades med mediala budskap på samma sätt som vi. Sverige har aldrig haft så många tidningstitlar som 1919. Och han levde en stor del av sitt liv i medievärlden. Han skrev mer om utländska kändisar än om sin egen familj. Det visar pressforskare Johan Jarlbrink som gått igenom Allan Holmströms 491 klippdagböcker. Hör också Johannes Ekman som funderar över uttrycket "Sociala medier". I dagens skärmsamhälle är det kanske också dags att införliva termen "ASOCIALA medier"?

Flera kulturtidskrifter som rapporterar från omvärlden för just nu en plågsam dödskamp. Några har redan dött. Den senaste är "Södra Afrika", som Afrikagrupperna efter halverat Sida-stöd inte längre kan hålla vid liv. Sista numret blev klart i veckan. Men också "Latinamerika" ligger illa till. Fast klarar kanske årets åtgivning med hjälp av sparade pengar. Frågan är hur biståndsminister Gunilla Carlsson ser på dessa och flera andras problem? Även ett 40-tal kulturtidskrifter med samhällsinriktning hotas. Detta av regeringens snävare syn på vad som är en kulturtidskrift. Fast kulturdepartementet har ännu inte lämnat sin senaste skrivning, trots att den ska träda i kraft den 1 juli. Uppsagd men jobbar vidare Vi diskuterar problemen med Susanne Andersson - chefredaktör för tidskriften Latinamerika, som är uppsagd men kanske ändå kan ge ut årets återstående två nummer? Vidare hörs Afrikagruppernas kanslichef Gabi Björsson, som tvingats lägga ner Södra Afrika och biståndsminister Gunilla Carlsson på UD, som har

Under hela den gångna veckan har Expressens chefredaktör Thomas Mattsson i flera och en krönika varnat för att den vidsträckta svenska yttrandefriheten är hotad - och det från flera håll. Av "tystnadens etablissemang" i fallet Vilks. Men framför allt av en ändring i kreditupplysningslagen - ett nytt lagförslag från justitieminister Beatreice Ask som nästan lyckades passera under mediernas radar utan att någon reagerade. -De svenska medier måste bli betydligt mer engagerade i yttrande- och tryckfrihetsfrågor, sammanfattar Thomas Mattsson. Men kanske behöver också den personliga integriteten stärkas? Åtminstone måste en del avarter i meddelarfriheten stävjas. Det tycker  juristen och docenten vid Stockholms universitet, Mårten Schultz, som startade för ganska länge sedan. Näringslivstoppar gick till attack Vi sammanför Thomas Mattsson med Mårten Schultz för en diskussion om de eventuella nya hoten mot yttrande- och tryckfriheten. Båda var med under en diskussion nyligen anordnad av där några av landets mest

-Något förvånande att Stampen kan expandera på tidningsmarknaden utan kritik eller debatt, samtidigt som kritiken var häftig när Bonniers gjorde samma sak. Det säger medieforskare Staffan Sundin på Nordicom vid Göteborgs universitet i en analys av mediekoncentrationen i Sverige. Publicerat diskuterar de senaste förändringarna på den svenska mediemarknaden med Staffan Sundin, som också är docent vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Tre bladkoncerner bakom Och tre tidningskoncerner - Hjörnes Stampen, Mittmedia och NMT (tidigare Norrköpings Tidningar) svarar för en stor del av ägarkoncentrationen under 2000-talet.   Klart är alltså att det är inom dagspressen, men även inom den kommersiella radion som mediekoncentrationen är starkast. Scherman sålde del av Canal Plus På tv-området är tendensen inte lika entydig. Det finns flera aktörer och sänds flera program. Fast det handlar mest om underhållning.  Men sålde Bonniers och TV4:s vd Jan Scherman en dryg tredjedel av Canal Plus i tisdags til

"Sveriges radio och Sveriges television - eller Stockholms?" - det är titeln på en avhandling som lades fram på högskolan i Jönköping i går (fredagen den 7 maj) av medieforskare Anette Carlsson, tidigare i många år medarbetare och chef på Sveriges Television i Göteborg och Luleå. Anette Carlsson har undersökt vilka krafter som fick Sveriges Radio att växla mellan centralisering och decentralisering under 1970-, 80- och 90-talen. Och hur det gick till när de kommersiella konkurrenterna snabbt kunde runda alla regler om geografisk spridning och lokal förankring. De gamla och nya kanalernas koncentration till Stockholm är kompakt. Sverige blev till exempel det enda landet i Norden som har huvudkontoren för alla sina radio- och tv-kanaler koncentrerade till huvudstaden. Men var det politikerna eller företagen själva som låg bakom de här växlingarna? Eller kanske lyssnarna och tittarna? Sveriges Radio stretade emot Anette Carlsson grundar sin undersökning bland annat på tidigare uppsatser hon skrivit och på egn

De hårda nedskärningarna på DN Kultur har det talats mycket om. Men hur fungerar kulturbevakningen på de mindre dagstidningarna? -Länstidningen (LT) i Södertälje tar inte sitt fulla kulturansvar! LT ligger snubblande nära en infantilisering av sina läsare. Och på liknande sätt är det på flera andra håll i Sverige. Det anser LT:s tidigare kulturredaktör under 32 år, Christer Duke. Och får han medhåll av musikern och skådespelaren Helena Cronholm, som bildat ett nätverk med målet att få en bättre kulturbevakning i Södertälje. Ny kulturchef Så hur reagerar nyutnämnda kulturchef Annika Lindecrantz på den hårda kritiken? Hon är ansvarig för hela del 2, det vill säga Kultur och nöje, samt en hel del annat också. Vi sammanför de tre kombatanterna i Södertäljes kulturbråk som pågått under en tid. Debattartikel fick snabbt svar Det började för ett antal veckor sedan med att Christer Duke och kulturnätverket skrev en debattartikel i Länstidningen, som direkt fick svar av chefredaktör/publisher Thelma Kimsjö och Annik

Förra veckan hävdade några tidigare Arbetet-journalister i Publicerat att de borgerliga tidningarna i Malmö på sin höjd släpper fram en del insändare som är kritiska mot regeringen. Annars inte så mycket mer. Och nyhetsurvalet präglas också av likformighet. Så idag tar Publicerat upp den eviga frågan vad den stora borgerliga dominansen på tidningsmarknaden i Malmö och övriga landet egentligen betyder? Vi diskuterar saken med cheferna för de två borgerliga morgontidningarna Sydsvenskans och Skånska Dagbladets ledarsidor. Närmare bestämt med Heidi Avellan respektive Lars J. Eriksson. I diskussionen hörs också den lilla uppstickaren, S-märkta Efter Arbetets politiske redaktör Petter Larsson. -Nu i avtalstider är det alltid arbetsgivarens synpunkter som kommer fram först. Sedan får fackföreningarnas representanter i bästa fall replikera. Ungefär så uttryckte tidigare Arbetet-journalisten Thorsten Frennstedt sin syn på tidningsituationen i Malmö i Publicerat förra veckan. Och hans kaffedrickande kollegor var in

Varje lördag i över 30 år har de träffats, fyra tidigare, numera lite äldre, Arbetet-journalister. På samma café i Malmö, under exakt samma tid (fem minuters överdrag är tillåten), med samma räkmackor och bakelser. Publicerat vågade sig på en försynt inbrytning. På köpet fick vi tag i en numera sällsynt bakelse. Och höra mycket om dagens och gårdagens dagstidningar i Malmö-området. Sedan träffade vi två blivande journalister, som dragit igång "Journaliststudenter utan gränser". Jo, Publicerat tar det lite lugnt den här veckan, dricker kaffe och diskuterar framför allt dagstidningssituationen i Malmö med tidningsveteranerna Maja-Lisa "Lena" Lenander, Jan Stjernqvist, Kjell Nirfalk och Thorsten Frennstedt. Damfotbollsexpert Kjell och Lena har gått i pension, medan Thorsten jobbar heltid på. Så var det i mycket också han som drog igång damfotbollen i Sverige på 60-talet genom att som sportreporter på Arbetet starta en damturnering. Stora drakar dominerar Jan Stjernkvist tecknar fortfarande. Varje vecka syns

Det norska systemet för medieetik, där både press, radio, tv och nätet ingår, är bäst i världen! Och det skulle mycket väl kunna införas i Sverige. Det säger Gunnar Bodahl-Johansen och Odd Isungset, tidigare respektive nuvarande sekreterare i PFU, Pressens Faglige Utvalg, som är den frivilliga instans som sedan mitten av 90-talet behandlar klagomål mot ALLA massmedier i Norge. I Sverige utreder nu Pressens samarbetsnämnd, där Tidningsutgivarna, Journalistförbundet och Publicistklubben finns med, om man skulle kunna slå ihop just nu hårt kritiserade PO och PON (Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd) med Granskningsnämnden för radio och tv till en Medieombudsman och Mediernas Opinionsnämnd (MO och MON). Eller en Medienämnd? Eller ska vi bara ha en Medienämnd ungefär som i Norge som tar hand om lyssnarnas, tittarnas och läsarnas klagomål? Är en sådan ens praktiskt genomförbar i Sverige, där det finns så många motstridiga intressen på området? Diskussion om saken Publicerat diskuterar saken me