Publicerat

"Scenpolitik och scenjournalistik" är rubriken på en prisad uppsats av Anna-Maria Havskogen. Uppsatsens underrubrik: "det medierade mötet mellan journalister och medietränade politiker". -Den så omdebatterade medieträningen kan vara bra. Men det upptrappade skådespelet mellan politiker och journalister kan också skapa en ond eller god spiral, säger Havskogen, som till vardags arbetar som marknadsförare och pressinformatör på Sveriges Television. Frågan är bland annat om dessa allt hårdare regisserade framträdanden stärker medborgarnas kunskaper och förmåga att delta i de demokratiska processerna? Eller blir vi i stället passiva betraktare av ett deprimerande skådespel för redan invigda? Och tar inte till oss den eventuella informationen? Bästa uppsats Anna-Maria Havskogen har lagt fram sin uppsats vid enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Och fick i veckan Sim(o)s - Institutet för Mediestudiers - stipendium för bästa uppsats om journalistik 2009. Något hon kan inkassera 25 0

-När det gäller massmedier och mediekonsumtion är Berlin fortfarande en delad stad. Och det kommer att ta flera generationer till att sudda ut skillnaderna mellan öst och väst. Det tror Reinhart Bünger - journalist på ansedda liberala morgontidningen Der Tagesspiegel i Berlin. Ett av de blad i gamla Västberlin som trodde att murens fall skulle innebära en betydligt högre upplaga. Men så blev det inte alls. Publicerat besöker Berlin och diskuterar vad medierna betydde för Berlinmurens fall för 20 år sedan. Men framför allt vad som hänt med medierna i Berlin och Tyskland EFTER murens fall. Magasin riktat till Ossis Intressant är till exempel veckomagasinet, som enbart riktar sig till "Ossis", läsare i östra Tyskland. Men även på skriver man annorlunda om man vill nå läsare i öst. -Jag förstår inte riktigt varför, men Super Illu har blivit en succé. Antagligen för att tidningen tar läsarna på allvar och får dem att inte känna sig mindre värda.  Växte upp i DDR Det tror Heike Graf, som är universitetslektor oc

Publicerat sänder från en trevlig källarlokal på Söder i Stockholm. Närmare bestämt från en utställning om kvinnotidningen amelia. Bakom utställningen står konststuderande Sofia Hultin. Hon är inne på liknande tankar om amelia som Johannes Ekman luftade här i Publicerat för några veckor sedan. Att amelia bland annat är full av motsägelser: Bry dig inte om ditt utseende! Var stolt över att vara tjock! Men få ner midjan med tight-lacing. Satsa tio minuter för fast rumpa. Frågan är om Sveriges största kvinnotidning är kvinnans bästa vän som den utlovar? Vad säger amelias redaktionschef Anna Larsson, som också är inbjuden, om kritiken? Och galleriets Elin Emil Sandström Lundh? Född feminist? amelias redaktionschef Anna Larsson är feminist nästan sedan barnsben. Så hur kan hennes tidning skriva om att kvinnor inte ska bry sig så mycket om sitt utseende och sin vikt? Samtidigt som det skrivs massor om bantning och plastikkirurgi? Anna Odell light Troligen är vi alla deltagare i ett konstprojekt av typ Anna Odell-

-Sveriges Radios bevakning av Mellanöstern-konflikten är propalestinsk, tycker Judiska centralrådets representant. -Nej, den är ganska neutral och nyanserad. Men bakgrund saknas, anser Muslimska rådets man. Vid den internationella mediekonferensen om "Mellanöstern och medierna" vid Jönköpings Handelshögskola för ett par veckor sedan anordnades också en debatt om de svenska mediernas bevakning av området. Efteråt sammanförde Publicerat deltagarna till en kortare diskussion. Lisa Abramowicz från Judiska centralrådet - var kritisk både mot TT, Tidningarnas Telegrambyrå och Sveriges Radio. Dagstidningarna kom däremot lindrigare undan. Lysande reportage -Det sänds ofta lysande reportage från SR, men man intervjuar sällan israeliska ansvariga, hävdar Abramowicz. Hennes kollega från det Muslimska rådet - Abdirizak Waberi - tycker rapporteringen ändå är förhållandevis balanserad. Men han saknar bakgrund och fakta, vilket gör att bilden av det som händer ofta blir svårtolkad. För lite religion? Svenska kyrkans repre

Kapa fartyget "Bon Jour"? Sätta upp störningssändare? Utvidga territorialvattengränsen? Det är några av de aktioner regeringen på allvar diskuterade i fallet Radio Nord, piratradiofartyget som guppade på Östersjön utanför Stockholm i början av 60-talet. Det framgår av boken "Stick iväg, Jack", som journalisten Jan Kotschack nu ger ut om sin pappa och hans ganska kortlivade radiosändare. Underrubrik: "Historien om Radio Nord, en älskad och oönskad station. Och om ett annat Sverige." Jan Kotschack presenterar mängder av nya dokument och brev om piratradion, som inte minst fick Sveriges Radio att vakna upp ur sin mer eller mindre påtvingade dvala. Bara några månader efter Radio Nords start kom som bekant P3 igång. Något som annars troligen hade tagit sju år till. Hot mot demokratin I boken presenteras bland annat brev från Sveriges Radios dåvarande styrelseordförande Per Eckerberg till både statsminister Tage Erlander och kommunikationsminister Gösta Skoglund. I breven beskrivs radiosändaren på Östersjön vid

-De flesta tittarna var väldigt konfunderade över vad de såg och hörde om kriget i Gaza. De förstod ingenting och gick ut och gjorde en kopp te istället. Så sammanfattar medieforskare Gregory Philo från universitet i Glasgow sina undersökningsresultat, som han presenterade vid en mediekonferens i Jönköping för några dagar sedan. Resultat som närmast chockade honom och hans kollegor. På konferensen fanns också BBC:s utrikeschef Jon Williams. Hör hur Williams kommenterar Philos resultat. Och vad han anser om medieforskarens lösning på problemen - för en sådan finns. Greg Philo tror för övrigt också att BBC påverkas av det politiska klimatet i Storbritannien. Hemma i Mellanöstern -BBC var ändå mycket bättre än sina konkurrenter, tycker Tony Burman, chef för Al Jazeera English sedan 18 månader. -Att vi släpper fram flera röster från den palestinska sidan är inte så konstigt. Vi utgår ju från Mellanöstern. Egna på plats Tv-kanalen Al Jazeera English, som sedan tre år sänder från lilla Qatar, får mindre kritik. S

Vilken betydelse har ledarskapet haft för fem framgångsrika landsortstidningar i Sverige? Den frågan försöker ett gäng forskare i Göteborg svara på. Resultat: sätten att nå framgång är ganska olika. Men en sak verkar viktigare än allt annat - att behålla och utveckla det lokala materialet. Sedan är det inget fel i att vara marknadsorienterad och innovativ, både i teknik och publicistik. Det är medieprofessor Lennart Weibull, som tillsammans med kollegan Monika Djerf-Pierre och Tomas A. Odén och Jonas Ohlsson vid JMG i Göteborg, har studerat hur chefredaktörer och direktörer på Borås Tidning, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, Barometern och Jönköpings-Posten har fungerat under 180 år. Forskarna presenterar sina rön i den 500 sidor tjocka boken "Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag". Lära av historien Frågan är om man kan lära något av historien? Hittills verkar inte just de här tidningarna vara särskilt anfrätta av den omtalade krisen för dagstidningarna med starkt vikande annonsintäkter. Men

-Journalisterna är mer eller mindre lydiga redskap för regeringskansliets marknadsförare. Och har fullt upp med att sprida vad som planteras hos dem. Istället borde de jaga egna nyheter. Det tycker Håkan Olander, tidigare redaktionschef på Aftonbladet och chefredaktör för Byggnadsarbetaren. Men ett tag också pressekreterare åt socialdemokraternas partisekreterare. Håkan Olander diskuterar mediernas sätt att i små aptitliga portioner under hela september dela ut godsaker ur regeringens budgetförslag med medieprofessor Jesper Strömbäck i Sundsvall. Strömbäck har forskat länge i ämnet politisk kommunikation. För några dagar redovisade han en del av detta i boken "Väljarna, partierna och medierna". Talmannen kritiserade I måndags kritiserade riksdagens talman och oppositionen att regeringens ekonomiska nyheter presenterades först i massmedierna. Frågan är förstås om detta går att förhinda? Regeringen ropar bingo! Regeringens marknadsförare har förvisso flera gånger kunnat ropa Bingo! Ja, ändå fram tills hela b

Fackförbundspressen i Sverige har länge varit stor och stark. Men Lärarnas Riksförbund satsar nu på webb och webbteve i stället. Så når man medlemmarna bättre. Och kanske övriga medier. Konkurrerande Lärarförbundet verkar resonera på rakt motsatt sätt och ger nu ut hela sexton tidningar. Men vem satsar rätt? Hela redaktionen på Lärarnas Riksförbunds tidning "Skolvärlden" har varslats om uppsägning. Tidningen läggs istället ut på entreprenad och kommer ut mer sällan.  Det här har fått 31 chefredaktörer på andra förbundstidningar att protestera i ett. De tror att Lärararnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner istället är ute efter att styra förbundets information hårdare, för att bland annat kunna synas mer själv. Vill inte diskutera Hör Metta Fjelkner om hur hon ser på saken. Fjelkner vill inte vara med i en diskussion om fackförbundspressen och framtiden. Men ställer upp i en telefonintervju. Intressant är också hur hon ser på beskyllningarna att hennes förbund agerar som den "värsta av arbetsgivare", ge

-Framtiden har redan varit här, hejat och passerat. Men loppet är inte kört. Det gäller bara att inse att konversationen är viktigare än innehållet i medierna. Glöm formatet - tänk socialt! Ungefär så resonerar Emanuel Karlsten, redaktör på tidningen Dagen. Hör honom och två andra unga journalister diskutera framtidens journalistik. Emanuel Karlsten hävdar att den svenska tidningsbranschen sitter passiv fortfarande femton år efter att internet etablerats utan att fatta vad som hänt. Så var är det då som har hänt? Och hur skulle, eller ska tidningarna reagera för att överleva? Tolv unga om framtiden "Framtiden har redan varit här, hejat och passerat" blev också blivit titeln på en ny antologi, som Petra Jankov Picha på journalistförbundet tagit initiativ till och är redaktör för. I skriften ger tolv unga journalister sin syn på framtiden. Och då handlar det också om upphovsrätten, frilansarnas situation, offentlighetsprincipen och radions framtid med mera. Erfarenheter från USA Men vi koncentrerar oss på sjä

Anna Sahlström har arbetat från och till på olika tv-redaktioner i Stockholm i 15 år. På SVT och TV 4, på produktionsbolag och program som Efterlyst och Dokument inifrån. Nu har hon skrivit en bok där hon ger hela tv-branschen svidande kritik och anklagar den för att ge oss en helt skev verklighetsbild. Boken har titeln "Anna af Solum". Från början tänkte Anna Sahlström, 35 år från Härnösand, försöka göra en vetenskaplig analys om hur den moderna mediekulturen påverkar den svenska demokratin. I stället blev det en personlig berättelse om livet bakom kulisserna i den svenska tv-världen. "Produktionsbolagsroligt" Men i andra delen av boken med överrubriken "Insikt", går hon ändå igenom vilka verklighetsbilder tv ger oss, hur vi som mottagare tolkar dessa bilder och hur det fungerar på de olika tv-kanalerna och produktionsbolagen. -Vi skapar en ny underklass uppfostrad med att allt ska vara "produktionsbolagsroligt", skriver Anna Sahlström. Teknik före innehåll -Mediebranschen är så fullt upptagen med att håll

Kommer jurister och pr-byråer i framtiden att användas mer i olika försök att stoppa grävande journalistik och kontroversiella dokumentärer? Frågan ställs efter den amerikanska bananjätten Doles försök att på flera sätt stoppa den svenska dokumentären "Bananas". -Dole stämmer oss enbart för att vi ska hålla käft. Själva innehållet i dokumentären lär de få svårt att angripa. Det anser svenskarnas försvarare Lincoln Bandlow i Los Angeles. Hans motdrag kommer om en vecka, när han hävdar att Doles stämning är ett brott mot yttrandefriheten. Flera filmare stoppas -Det finns flera exempel just nu i världen på hur dokumentärer stoppas på olika sätt, säger Fredrik Gertten - filmaren bakom "Bananas". -Min kollega Erik Gandini ringde just och berättade att trailern till hans film "Videocracy" inte får visas i italiensk tv, berättar Fredrik Gertten. Och ger flera exempel på kollegor som stoppas på ett eller annat sätt. Premiär i oktober "Videocracy" har svensk premiär i helgen. "Bananas" i början av oktober. Publicera

"Yrke: journalist" - det är titeln på en ny bok skriven av två ärrade reportrar, som också varit arbetsledare på flera redaktioner. Men är det verkligen rätt att locka unga i dag att satsa på att bli journalister? Finns jobben kvar? Och vilken typ av journalist kräver framtidens medier? Bakom "Yrke: journalist" ligger Hans Månson och Hans Strandberg. Månson har bland annat varit chefredaktör på Sydsvenskan. Vägen dit gick via TT, Svenska Dagbladet, TV4, Rapport, Aktuellt och Norrköpings Tidningar. Så viss erfarenhet av journalistyrket har han onekligen, något som han också visat som gästprofessor på JMG i Göteborg. Lett skrivarkurser Hans Strandberg har arbetat både inom dagspress, specialtidningar och tv. Idag är han telekomreporter på Dagens Industri. Men har även chefat både här och där, lett skrivarkurser och föreläst på journalisthögskolor. Kärlek till yrket Det framgår klart att boken är "skriven av kärlek till ett fantastiskt yrke", som de uttrycker det. Men hur ser framtidens journalist ut? Är yrket

Sista Publicerat före sommaruppehållet innehåller en blandad kompott. Hör tidningsutgivarnas vd om hennes medlemmars framtid. Och om försöken att hejda den amerikanska filmens allt ökande dominans. Endagarstidningen "Efter Arbetet" i Malmö är det senaste, hittills lyckade försöket att starta en tidning i Sverige. På kortare tid än väntat - tre månader - har Efter Arbetet nått upplagemålet och kan räkna med presstöd nästa år. Fast upplagan är ändå blygsam, 3 259 prenumeranter. Annars ser det dystert ut för dagstidningarna som helhet. Branschen har tappat 22 procent av annonsintäkterna. Vändning i höst? -Men vi hoppas på en vändning i höst, säger tidningsutgivarnas, TU:s vd Anna Serner. Och på TU diskuterar och prövar man alla tänkbara sätt att nå de unga läsarna som vant sig vid att allt är gratis. Motvind för Europa Cinemas? Europa Cinemas heter ett nätverk med huvudsäte i Paris som i tio år nu kämpat för att europeisk film ska klara konkurrensen någorlunda med den amerikanska. Ingela Brovik har träffat org

De flesta e-post och brev till Lyssnarkontakt den senaste tiden handlar om att ljudvolymen i radion är ojämn. Att den tekniska kvaliteten skulle ha försämrats. Stämmer detta? Och vad kan i så fall Sveriges Radios vd Mats Svegfors och vice vd Cilla Benkö göra åt saken? Det svarar de på i Publicerat den här veckan. Programmet ägnas helt åt lyssnarnas frågor. Och frågorna är många.  Ska Naturmorgons fältreportrar utrustas med headset, så de kan höras bättre, föreslår Olof Sandell, 36 år, som poängterar att han hör bra och verkligen gillar det han kan höra. Svårt med balansen? Håller radioledningen med om att övergångarna mellan programmen ofta"jäktas fram", som Sören Nyström skriver. Att de medverkande alltför ofta tillåts prata i munnen på varandra, som Elmer Adolfsson, 78 år klagar över? Det tycker också Dorrit Fredriksson. Mer nattradio? Att balansen mellan tal och musik är ett ständigt problem, som Tyge Mölgård är inne på. Fredrik M tycker det är onödigt att sända P3/P4 i två kanaler på natten. Den ena k

Hur kan plötsligt Sveriges Radio och Sveriges Television gå med i Svenskt Näringsliv och samtidigt hävda att de är oberoende? Och dessutom helt utan debatt? Det undrar arbetsmarknadsexperten Anders Kjellberg, som dessutom inte förstår hur s-märkta tidningar som till exempel LO-ägda Aftonbladet också kan gå med i "fiendens" organisation. Den 1 juli bildar public service-radion och tevens arbetsgivareorganisation SRAO tillsammans med TU, Tidningsutgivarna, och Medie- och informationsarbetsgivarna (MIA), som redan finns inom Svenskt Näringsliv en gemensam organisation inom Svenskt Näringsliv som får namnet Medieföretagen. -Svenskt Näringsliv agerade så sent som i förra veckan för noll kronor i löneökningar, vill luckra upp anställningsskyddet i LAS och kämpar för att marknaden ska ta hand om det mesta. -Jag fattar inte hur detta kan vara förenligt med SVT:s och SR:s tal om oberoende, säger Anders Kjellberg. Speciellt som kulturministern nu ännu mer betonar vikten av oberoende i public service-proppen. Obekväm

Går journalister ibland helt utanför alla etiska ramar, moral och empati för att vinna en Guldspade? Det hävdar tidigare kultur- och fritidskommunalrådet i Malmö, Lynn Ljungberg, i en ny bok. Boken är ett rasande angrepp på två av journalisterna på Sydsvenskans Malmöredaktion. Under år 2007 granskade reportrarna Dan Ivarsson och Olof Westerberg på Sydsvenskan hur Malmös fritidsnämnd och fritidsförvaltning skötte sina anläggningar. "Fritidspalatsen förfaller" rubriceras genomgången i en arbetsbeskrivning till föreningen Grävande Journalister, som senare nominerade artikelserien till en Guldspade. Reportrarna ägnade ungefär halva sin arbetstid åt de över 100 artiklarna som följde. Vanskött Aq va kul  Det hela började med en artikel den 24 februari. I den avslöjade tidningen en hemlig rapport som visade hur Malmös stora inomhusbad Aq-va-kul vanskötts och innebar en säkerhetsrisk. Vattenpalatset stängdes. Lynn Ljungberg avsattes som ordförande i fritidsnämnden. Hon valde själv senare att sluta som kommunalråd

-Nu kommer dom att jaga mig, alla de som blivit refuserade genom åren! Så skämtar Mats Bergstrand, som från måndag lämnar över chefskapet över det som många kallar maktens tribun, DN Debatt. Hör hur det har varit att basa över denna omdiskuterade plattform, som makthavarna i Sverige ständigt slåss om att kliva upp på, om än för ett kort ögonblick. För har man väl intagit tribunen, kan man räkna med uppföljningar i de flesta andra medier. Frigöra sig från arv DN Debatt inrättades redan 1960 av dåvarande politiske chefredaktören Sven-Erik Larsson. Då fanns DN Debatt på ledarsidan och skapades delvis för att Larsson ville frigöra sig från arvet efter Herbert Tingsten. Tingsten var inte alls särskilt intresserad av att öppna Dagens Nyheter för andra åsikter än tidningens egna. -Eller kanske för andra åsikter än sina egna, lägger Mats Bergstrand till. Högersidan dominerade Då fanns det nog fog för kritiken att den borgerliga sidan dominerade på debattplatsen, håller Bergstrand med om. Men håller inte kritiken

Våra äldre är glömda och gömda i dagstidningarna och i de äldres egna organisationstidskrifter. Det har Maria Wiell kommit fram till i en c-uppsats vid högskolan i Kalmar. Hör henne diskutera sina rön med Ingrid Lindgren - chefredaktör för Veteranen, tidigare i ansvarig ställning på Upsala Nya Tidning, Svenska Dagbladet och Ekot. Med äldre avser Maria Wiell svenskar som är 79 år och äldre. De existerar inte alls i de undersökta tidningarna och tidskrifterna. Endast problem Däremot skrivs det om de som nyligen nått pensionsåldern. I dagstidningarna handlar det då enbart om problem. Skrämmande ålderdom Äldre kvinnor och män framstår som försvarslösa, svaga, lidande och beroende av andra. Ålderdomen är skrämmande och plågsam. Nej, precis tvärtom I PRO Pensionären och Veteranen är det tvärtom. De äldre är utan undantag aktiva, kompetenta, nyfikna, glada och engagerade. Det finns plötsligt inga problem alls. Går att förändra Två helt skilda bilder. Hur förklarar Ingrid Lindgren på dem? Vad betyder det att vi

-Vi ska producera mycket mer program utanför London. Om några år arbetar över hälften av alla på BBC utanför London och sydöstra England. Det säger BBCs generaldirektör Mark Thompson i en intervju i Publicerat.  BBC flyttar bland annat hela redaktioner och en radiokanal till Manchester. Detta sedan det visat sig att ju längre bort från London tittarna och lyssnarna bor, desto lägre värderar de BBC. Samtidigt betalar alla i riket licensavgifter.  Lokala förmågor-Därför måste vi spegla hela Storbritannien bättre. Och locka fram lokala talanger från olika delar av landet, säger Mark Thompson. Drygt 1600 BBC-anställda i London erbjuds nu jobb i Salford utanför Manchester, där sammanlagt kring 2500 personer kommer att arbeta. Kamp om licenspengarnaHör också Thompson om den livliga debatt som pågår just nu i Storbritannien om BBC:s påstådda dominans. Och om striden om BBC:s licensmedel, som nu även kommersiella tv-bolag vill komma åt delar av. Detta för att många av etermedierna i Storbritannien är inne i en ekon