Publicerat

Regeringens företrädare kommer inte att gå med på speciella undantag för journalister, läkare, advokater eller präster! Också dessa grupper kan ha skumma avsikter. Åminstone i andra länder. Dessutom skulle det vara svårt att genomföra sådana undantag. Ungefär så uttryckte sig Håkan Jevrell - statssekreterare på försvarsdepartementet - när tidningsutgivarna, TU, höll stor debatt om signalspaningslagen och förändringarna i den. Förra veckan deltog vi också i ett seminarium om fallet Dawit Isaak, anordnat av Amnesty i Lund. Efter det lovade Cecilia Julin - kommunikationschef på UD - att överlämna förslaget från några av Publicerats lyssnare, nämligen att utrikesminister Carl Bildt åker till Eritrea och kräver att Dawit Isaak friges.   Inga fler förändringar än de aviserade så kallade 15 punkterna i FRA-lagen är att vänta. Lagen är helt tillfyllest, anser regeringens talesman.Det tyckte däremot inte någon av företrädarna för de yrken som har tystnadsplikt. Även om alla höll med om att det behövs en signalspanin

Publicerat med Åke Pettersson: -Ljus framtid för tidningarna, enligt Murdoch. Men fängelse för lettiska pessimister. Mediemogulen Rupert Murdoch anser att dagstidningarna har en strålande framtid. Inte på papper, men som varumärken. Men det kräver att journalisterna frigör sig från sina egon och olidliga arrogans. Hör Murdoch i Publicerat.Och i Lettland hamnar man i fängelse om man uttalar sig pessimistiskt om ekonomin. Det fick en universitetslärare erfara efter ett tidningsuttalande. Journalisten Juris Kazäs i Riga följer utvecklingen på sin blogg.

Vad tror dagens Stora Journalistprisvinnare om framtidens medier? Kommer press, radio och tv att fortsätta att satsa på dyr undersökande journalistik och kostsamma dokumentärer? Hur ska medierna förhålla sig till nätet? Det är några av frågorna i Publicerat den här veckan.  Vi har helt enkelt bjudit in de fem pristagarna: Årets berättare Susanne Björkman, Sveriges Radio, årets avslöjare Jens Mikkelsen och Johan Wessman från Sydsvenskan och Karen Söderberg - också Sydsvenskan - som fick Lukas Bonniers Stora Journalistpris.                       Årets förnyare, Fredrik Strage, frilans på Dagens Nyheter, kan däremot inte vara med. Han är ute på tidskrävande reportage, meddelar han.  Storslam för Sydsvenskan Det ovanliga bland årets pristagare är bland annat att ingen kommer från tv. Och att en dagstidning, Sydsvenskan, lyckades med konststycket att få pristagare i två av fyra klasser.   Två journalistveteranerSå hur ser till exempel de två veteranerna och tidigare journalistprofessorerna Karen Söderberg och Sus

Måste yttrandefriheten och offentlighetsprincipen inskränkas för att värna den personliga integriteten? Och den personliga integriteten offras för att skapa ökad säkerhet?Det är frågor journalisten och författaren Anders R Olsson ställer i boken Att stänga det öppna samhället. Han går också till attack mot politikernas och många andras missbruk av själva begreppet personlig integritet.  I boken hittar man bland annat en nekrolog över offentlighetsprincipen, som ”stilla insomnat, 232 år gammal, efter en längre tids vanvård. En idé av stort demokratiskt värde har gått ur tiden och lämnat många vänner i stor saknad” (se hela nekrologen längre ner på sidan!).Men är det verkligen så illa?  Försökt motarbetaVi diskuterar saken med Anders R Olsson, som på olika sätt kämpat i trettio år mot att Sverige blir alltmer slutet.Vad ligger bakom det här utvecklingen? Vilka är de skyldiga? Vilka är motiven?Flera förklaringarEnligt Anders R Olsson hittar man svaret inte minst i övergången från pappers- till datorlagrad info

-Det finns rasism i medierna precis som i samhället i övrigt. Det anser Daniel Poohl på tidningen Expo. Han tycker inte det här är ett kontroversiellt påstående. Diverse statliga utredningar har kommit fram till samma sak. Åtminstone att det finns rasism i samhället.  Publicerat var med under en debattkväll där det diskuterades hur rasismen kan ta sig uttryck i medierna. Och hur medierna skildrar rasism.  Medierna har blivit en hel del bättre på det här området. Men fortfarande finns mycket kvar att göra. Hur närma sig Sverigedemokraterna?En en annan fråga var hur Sverigedemokraterna har bevakats av medierna. Tidigare har det till exempel sagts att Landskronapostens rapportering om invandrarfrågorna före valet gjorde att så många sverigedemokrater kom in i fullmäktige i Landskrona. Men har verkligen medierna den makten? Helt etablerat parti? Och ska Sverigedemokraterna behandlas som vilket annat parti som helst inför kommande val?Debatten var en del av årets upplaga av , ett projekt som främst riktar sig ti

Var det ett stort slöseri med tv-avgifterna när SVT höll valvaka i USA? Det anser journalisten och författaren Annette Kullenberg. Hon tycker att den svenska bevakningen av USA-valet, som pågått i två år, varit totalt överdriven. Och hur hade de stora svenska dagstidningarna klarat att beskriva de två presidentkandidaterna? Det har ett svenskt företag undersökt.  Hör Annette Kullenberg utveckla sin kritik mot Sveriges Televisions hårdsatsning på det amerikanska valet. Möjligen är det så att medierna bara besvarar en vanlig svensk fixering vid allt som händer och kommer från USA? Fel eller förtjänst?Eller är det mediernas fel, eller förtjänst, att vi intresserar oss så mycket mer för och vet så mycket mer om USA än om Tyskland och Frankrike?Hur som helst - hör SVT:s Rapports chef Morgan Olofsson i diskussion med Annette Kullenberg. OmvärldsanalysHör också Jonas Hellman från United Minds utveckla hur Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet rapporterat om de båda presidentkandidaterna. Hög

Drabbad av journalistik - så lyder titeln på en ny skrift av Susanne Wigorts Yngvesson, teolog och etikforskare i Stockholm som i 18 kapitel funderar och reflekterar över läget för dagens nyhetsjournalistik. Eller som underrubriken antyder, kommer med tankar om Moral och värderingar bakom rubrikerna. Susanne Wigorts Yngvesson, som också sitter i Pressens samarbetsnämnd, anser bland mycket annat att dagens frivilliga Spelregler för press, radio och tv är allt för handlingsinriktade. Men hur vill hon ha dem istället? Makten för hårt åtgången?Hon för också fram olika former av mediekritik, till exempel i kapitlet ”Den stryktålige makthavaren”. Och hon gillar inte att tidningar säljs ihop med dvd-filmer eller chokladbitar. Men är det fel att utsätta makthavare och offentliga personer för hårdare granskning? Och vad har hon emot choklad?    The Race beatPå tisdag väljer kanske USA sin förste svarte president. Men för bara ett halvt sekel sedan var våld mot svarta inte ens en nyhet i amerikanska medier.   Mediern

Det pågår ett spel bakom den svenska kulturens kulisser som till och med kan stoppa utgivningen av böcker. Svenska medier älskar att peka på tryck- och yttrandefrihetsproblem i andra länder. Men de är inte så mycket bättre själva. De skulle behöva sopa framför egen dörr först. Ungefär så resonerar författaren Vladimir Oravsky i Jönköping. Han gör det i boken ”Friheten i Kulturen - reflektioner kring tystnad och repression inom kultur- etablissemanget”. Tre förlag stoppadeHans eget främsta exempel på det här är att tre bokförlag i rad i sista stund stoppade utgivningen av den ganska harmlösa boken ”Från Astrid till Lindgren”, som ger en bild av hur Astrid Lindgrens liv kunde gestalta sig i lite yngre år. Astrids dotters brev Att utgivningen stoppades skulle bero inte minst på att Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman i brev förklarat att hon inte gillade det Oravsky och medförfattare skrev om en ganska okänd period av Astrid Lindgrens liv 1926-29, då hon bland annat blev gravid med sin chefredaktör på Vimmerby

Censorer på alla medier, en lång lista med ord och ämnen som det är tabu att skriva om - så fungerar journalistiken bakom sidenridån, som ersatt järnridån i Uzbekistan och andra tidigare Sovjet-republiker. De som försöker sig på riktig, oberoende journalistik förföljs och flera har tvingats fly till andra länder.   Tidigare frilansjournalisten Elin Jönsson var i stort sett  ensam om att rapportera i västliga medier om massakern i Andizjan 2005. Mycket tack vare modiga, uzbekiska journalister som riskerade livet för att hjälpa henne. För några veckor sedan kom Elin Jönsson ut med reportageboken ”Konsten att dölja en massaker” - om hur president Karimov mer eller mindre lyckats dölja följderna av att hans styrkor den 13 maj 2005 öppnade eld mot tusentals demonstranter på ett torg i Andizjan. Mellan 500 och 2000 av dem dog.Låg ner i bilenBoken handlar om händelserna strax före, under och efter massakern. Men också mycket om hur det var och är att arbeta som journalist i Uzbekistan och andra tidigare Sovjet-rep

Många remissinstanser går mot Rose-Marie Frebrans förslag att skrota 55 procents-reglen, det vill säga att över hälften av Sveriges Televisions och Sveriges Radios riksprogram ska göras utanför Stockholm. Inga reaktioner har däremot hörts från politiskt håll sen förslaget las fram. Mycket tyder därför på att SR:s och SVT:s ledningar i Stockholm får som de vill. Risk: ökad centralisering.  Remisstiden för Rose-Marie Frebrans public service-utredning  , som presenterades i början av sommaren har gått ut. Publicerat har gått igenom de 70-80 svaren från remissinstanserna. Och de handlar mest om bolagens framtida finansiering, vilket också är den del av utredningen som Rose-Marie Frebran anser vara viktigast.Ingen debatt allsFörslaget att skrota 55 procents-regeln har däremot hamnat helt i skymundan i debatten. Med några få undantag har förslaget inte uppmärksammats alls.  Därför är oron stor på produktionsorterna utanför Stockholm. Både på SVT och SR fruktar de anställda där en ytterligare centralisering och ne

(OBS! Sänds enbart söndag denna veckan för att ge plats för SR-vinnarna på Radiogalan förra veckan. Och från och med nästa vecka utgår vår ordinarie förstasändning på lördagar kl 15.35, för att fram till jul ge plats åt ett nyinsatt ekonomiprogram. Problemen med ekonomin får med andra ord till och med följder för P1:s tablå. Men lugn - Publicerat finns kvar på söndagar kl 12!) Ansvaret för den amerikanska ekonomins kollaps finns på tre ställen: Wall Street, hos politikerna - men även hos medierna!Det anser Danny Schechter, känd amerikansk mediekritiker som kom ut med boken Plunder, Plundring, bara någon vecka innan Lehman Brothers gick i konkurs i mitten av september.  Danny Schechter har i flera år, bland annat via sin blogg och sajt, varnat för och agiterat mot den ohämmade villalåne-karusellen och kreditcirkusen i USA. Ingen eller få lyssnade. I början av 2007 hade hans dokumentärfilm ”In debt we trust” premiär. Mottagandet var kallsinnigt. Ekonomin mår bättre än någonsin. Du är en domedagsprofet och ala

Det blir ingen kommersiell rikssändande FM-kanal. Däremot kommer de två nätverken MTG och SBS att tjäna betydligt mer pengar i framtiden. Och kanske bli något mer lokala?Men vill någon starta verkligt lokal radio, lågeffektsradio - ja, då är det bara att dra igång, säger regeringens utredare.  Den 30 september skulle regeringens utredare av den kommersiella radions framtid, lagman Martin Holmgren vid Nacka tingsrätt, lägga fram sina förslag. Men han har fått en frist till den 10 november.Redan idag är ändå huvudlinjerna klara. Hör Martin Holmgren om den kommersiella radions framtid. Ingen lokal radio Den kommersiella radion blev ju inte precis den privata lokalradio som det var tänkt från början. Istället dominerar de två nätverken Rix FM och Mix Megapol helt, ägda av MTG respetive SBS. ”Lågeffektsmotvikt”Även Nya Zeeland har två dominerande kommersiella nätverk. Där satsade man som motvikt till dessa på så kallad lågeffektsradio, LPFM, rapporterar Mikael Sjödell. -Vill någon i Sverige göra det är det bara a

Har den digitala tekniken gjort de unga i USA till den dummaste generation hittills? Ett hot mot USA:s framtid?Det hävdar engelskprofessor Mark Bauerlein vid Emory University i Atlanta i boken The Dumbest Generation.  Hör Mark Bauerlein i Publicerat. Hans påståenden har nämligen skapat en het debatt i USA. Det är kanske inte så underligt om man ser på underrubriken till hans bok: ”Hur den digitala tidsåldern fördummar unga amerikaner och hotar att förstöra vår framtid. Eller, lita inte på någon under 30” Från hjärnan till fingertopparna?Annorlunda uttryckt skulle man kunna tolka hans budskap ungefär så här: Nätet har flyttat kunskaperna från de ungas hjärnor ut i deras fingertoppar. För varför ska man lagra kunskap i hjärnan när den finns på Google? Inte alls nyfikna?Men är de unga en ointresserad, okunnig, ganska slö generation som mest chattar och sms-ar med sina kompisar och inte bryr sig om andra? En generation som flyter omkring på ytan och bara vill bli underhållen? Som förvisso kan lite om en hel d

Över 200 journalister har försvunnit i Ryssland de senaste 15 åren. De flesta tros ha mördats. Många har aldrig hittats. Frågan är varför? Och varför bryr sig inte myndigheterna och allmänheten om morden? Hör också gruppen Teater utan hund i Malmö, som om en dryg vecka ger en nyskriven pjäs om fängslade Dawit Isaak.   -Två döda och en svårt misshandlad. Förra veckan var en normal vecka i rysk journalistik, säger Joanna Kurosz från Svenska Helsingforskommittén.Hon var en av deltagarna i ett seminarium om det prekära läget för rysk journalistik, som hölls på Sveriges Radio i Stockholm häromdagen. Döda pennorDå öppnades också utställningen ”Döda pennor”, som gjorts av Jelena Larionova, journalist från Murmansk.Hör bland andra henne och Joanna Kurosz, som tidigare var TT:s korrespondent i Moskva, diskutera problemen och vad man kan göra åt dem med Arne König, ordförande i Europeiska Journalistfederationen och Sveriges Radios vd Kerstin Brunnberg.   Visas på dagtidBor du i Stockholm kan du ta dig till Radiohusets

Medkänsla och engagemang - det är speciella kännetecken för kvinnors journalistik genom åren. Det anser ett 20-tal kvinnliga journalister som tillsammans skrivit boken: Empati och engagemang - en kvinnolinje i svensk journalistik.Men finns det en särskild kvinnojournalistik? Har kvinnliga journalister en starkare inkännande förmåga än manliga?   Publicerat diskuterar saken med Ami Lönnroth, redaktör för antologin, och Birgitta Ney, medieforskare, som också medverkar i boken.Wendela skulle fyllt 200”Empati och engagemang” ges ut i samband Wendelas Hebbes 200-års jubileum som firas i helgen. Aftonbladet-journalisten Wendela Hebbe var Sveriges första fast anställda kvinnliga journalist. År 1841 lyckades hon med konststycket att få ett anställningskontrakt i den då annars helt manliga medievärlden. Där blev hon snabbt pionjär i genren socialreportage.Kvinnor i majoritet Men det dröjde väldigt länge innan fler kvinnor fick ordentlig plats i medierna. Idag är däremot kvinnor i majoritet på journalistutbildningarna

Vi tittar på film som aldrig förr, även om det sker något mindre i biografsalongen. Filmindustrin sväller. Men har filmjournalistiken gått i stå? SVT har till exempel inget specialprogram om film längre.   Håller vi på att få en ”celibritetsapparat” mer inriktad på marknadsföring istället för en kritiskt granskande och diskuterande filmjournalistik? Hurra eller usch i kort text, men inget mer? Filmdagarna i Malmö i veckan lockade som vanligt hundratals journalister och filmfolk. Årligt återkommande Under fyra dagar visade Filminstitutet tillsammans med de svenska distributörerna de filmer som kommer upp på biograferna under hösten och vintern. Ett årligt evenemang som hållit på sedan 1974. FilmhäftetPublicerat passade på att diskutera dagens svenska filmjournalistik med Jan Göransson - presschef på Svenska Filminstitutet, Ingela Brovik, frilansjournalist som bevakar film för press och radio och Michael Tapper, filmvetare och recensent på Sydsvenskan, som tidigare gav ut Filmhäftet.Veckans berömSen förra vec

Sorgeyttringar i svensk nyhetsjournalistik och mediernas bevakning av Georgien-konflikten. Det är innehållet Publicerats första sändning efter sommaruppehållet.   ”De står tillsammans och försöker förstå det ofattbara” - så lyder titeln på en D-uppsats av journalistlärare Anette Forsberg vid högskolan i Kalmar. Dagstidningarna fungerar mer och mer som en sorts sorgeplats för vanliga människor. ”Sorgeturister”Men vissa förutsättningar måste uppfyllas. Bland annat måste dödsfallen vara dramatiska och offren unga. De sörjande kan däremot ha olika relationer till offren. Anette Forsberg hittar både ”Sorgeturister”, ”Mediebästisar” och ”Gråterskor” bland de sörjande.Medierna tar delvis över som en sorts sorgeplats. Men vad har detta med journalistik att göra?Englas begravningOch hur ser hon på Sveriges Televisions sändning av mördade Engla Höglunds begravning?Georgien vann propagandakriget? Vi låter också medieprofessor Stig-Arne Nohrstedt vid Örebro universitet recensera hur de svenska medierna beskriver konflik

För ett år sedan stormade det på Sveriges Radio. Bortlyft ledning och ny vd tystade snabbt den hårdaste kritiken från lyssnare och anställda. Hur gick det till, för radions utbud och organisation förändrades väl inte så mycket? Och vad är att förvänta av framtidens public service-radio?  Hör SR:s vd Kerstin Brunnberg, som sitter kvar till första halvåret 2009 innan hon får den pension hon egentligen var på väg ut i redan för ett år sedan. Eller kan hon tänka sig att sitta kvar ytterligare en tid om det skulle behövas?Just nu söker i varje fall SR:s styrelse en ny vd till ”Sveriges viktigaste mediejobb”, som det heter i annonsen. Frågan är om det inte borde stå ”Sveriges svåraste mediejobb” istället? Detta med tanke på all turbulens som tillsättningarna av vd på SR skapat genom åren.Hur ska en ny vd se ut? Måste han/hon redan ha erfarenhet av etermedier och public service för att lyckas? Vilka ändringar gav lugn?En intressant fråga är som sagt hur Kerstin Brunnberg lyckades lugna de upprörda lyssnarna och de

Trots att Bonnier AB i en remiss erkänt att koncernen ligger bakom den hemliga anmälan till EU-kommissionen, vägrar EU-kommissionären att lyfta den hemligstämpel Bonnier har krävt i Bryssel. Samtidigt säger Svenskans vd att det enbart varit via Bryssel han lyckas få fram åtminstone en del information i saken. I det öppna Sverige har det varit helt omöjligt!Och Eritreas president lockade hem Dawit Isaak och flera andra som gillade en fri press. Det berättar en svensk filmare som träffade Dawit innan han återvände till Eritrea. Det är EU-parlamentarikern Jens Holm (v), som nu fått svar från EU-kommissionär Neelie Kroes. Kroes bekräftar att det mer än årsgamla klagomålet från Bonniers existerar. Men kommissionen ”måste hörsamma den klagandes begäran om att det hela ska vara hemligt”. Fast frågan är var det är hemligast? Svenska Dagbladets vd har fått fram det lilla han lyckats få veta via EU-tjänstemän i Bryssel, inte via Sverige.Ger en falsk bild?-Det är bara genom att åka ner till Bryssel som vi har lyckats

Jo, ombudsmän behövs tyckte naturligtvis kring 45 sådana från hela världen när de samlades till årets medieombudsmannamöte - ONO-konferens - i Stockholm.Men frågan är hur stort intresset är i Sverige? Sveriges Television har inte någon ny efter Claes Elfsberg. På Dagens Nyheter är situationen likartad sedan Lilian Öhrström gjorde sin sista arbetsdag förra fredagen.  Kvar finns Tv4:s tittarombud Janne Andersson. Men vad händer i framtiden? Kommer fler svenska medier att satsa på speciella ombudsmän? Vilka är för- och nackdelarna? Nackdelarna överväger?Enligt Esben Örberg, kommunikationschef på danska journalistförbundet, så är nackdelarna fler än fördelarna. Ändå är han positiv till läsar-, lyssnar- och tittarombudsmän. Vi undrar naturligtvis varför? Intressant är också hur DN:s läsarombudsman fungerade under sina drygt fem år? Större intresse i USAVarför verkar den här modellen vara mer intressant i USA, även om antalet ombudsmän där minskar, mest på grund av dagstidningarnas kärva ekonomiska läge?Frågorn