Konkurrenten

För att skapa klarhet i frågor där rättsläget är oklart har Konkurrensverket publicerat fem ställningstaganden som rör lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, LOH. I det här avsnittet redogör Kristin Kindgren och Joakim Palm, båda jurister på Konkurrensverket, för bakgrund och innehåll i ställningstagandena. De berättar också varför vi valde att ta ställning i just de här frågorna.

Varför finns det regler som förbjuder vissa former av samarbeten mellan företag och vad händer om ett företag deltar i ett otillåtet samarbete? Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om otillåtna samarbeten så får du veta mer. Medverkande: Martin Bäckström och Marie Strömberg Lindvall    

Vad är ett företagsförvärv och varför måste vissa företag anmäla till Konkurrensverket att de planerar att köpa eller gå ihop med ett annat företag? Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om företagsförvärv så får du veta mer. Medverkande: Louise Wihlke och Marie Strömberg Lindvall 

Offentlig och privat säljverksamhet konkurrerar inte på lika villkor. För att skapa rättvisa villkor på marknaden finns det regler. De kallas konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS). Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om KOS-reglerna så får du veta mer.  Medverkande: Johan Holmquist och Marie Strömberg Lindvall    

Företag som deltar vid upphandling får inte samarbeta med varandra. Det är grundregeln. Men ibland är det faktiskt tillåtet. Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om samarbete i upphandling så får du veta när och hur det är tillåtet för företag att samverka. Medverkande: Alexander Albrecht och Marie Strömberg Lindvall

Konkurrens är bra för företag och konsumenter. Hela vårt samhälle mår bra av väl fungerande konkurrens. Vill du veta varför? Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om vikten av konkurrens så får du veta mer.  Medverkande: Karl Lundvall och Marie Strömberg Lindvall

Från och med den 7 mars ska de sex teknikjättar som EU-kommissionen har betecknat som grindvakter följa de nya spelreglerna för den digitala ekonomin. Digital Markets Act, DMA, innebär att du som användare bland annat ska få större valfrihet när du använder grindvakternas plattformar. Till exempel vilken webbläsare du vill använda i mobilen eller vilken betaltjänst du vill använda i appbutiken. Du ska också kunna skicka meddelanden mellan olika meddelandetjänster och få bättre kontroll över hur teknikjättarna använder dina personuppgifter och användardata. Är du företagare ska du få tillgång till den data din verksamhet genererar på de stora plattformarna och bättre möjligheter att konkurrera med dina lösningar. Lyssna på Märta Iversen Ohlsson och Ralph Bitar, som arbetar med DMA-frågor på Konkurrensverket, så får du veta mer om vad DMA praktiskt innebär i din digitala vardag. DMA ska från och med 7 mars 2024 följas av Alphabet (Google), Amazon, Apple, ByteDance (TikTok), Meta (Facebook) och Microsoft.

I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att analysera om det finns behov av nya, kompletterande regler inom konkurrensområdet. Utredningen som under en tid varit efterfrågad från Konkurrensverkets sida hakar i en pågående europeisk diskussion som bland annat lett till beslut eller förslag om kompletterande konkurrensregler i ett antal EU-länder. Men vad är det som har föranlett behovet av nya kompletterande regler och vilka nya verktyg är det egentligen fråga om? Marie Östman, chefsjurist och Karl Lundvall, ekonområd, ger en bild av vad de nya reglerna kan innebära med utgångspunkt i nuvarande regelverk, dels för Konkurrensverkets tillsynsarbete, men också för marknaden i stort. Länkar:  Nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader - Regeringen.se Avsnitt 60: Vi ger dig koll på DMA (konkurrensverket.se) Avsnittet publicerades den 15 december 2023. 

Snart är det midsommar och därmed tid för jordgubbar och färskpotatis. Jordgubbstid är också ett lämpligt tillfälle för en påminnelse från Konkurrensverket om att inte prata om kommande priser eller prisstrategier. Det gäller för den som säljer jordgubbar och färskpotatis, och förstås också för den som säljer vilken annan vara eller tjänst som helst. Att berätta om sina framtida priser skickar en signal till andra om vilket pris de kan ta för sina jordgubbar, och prissignalering riskerar att skada konkurrensen. I det här avsnittet berättar Konkurrensverkets chefsekonom Arvid Fredenberg och Johanna Elveland, processråd på Konkurrensverket, vad prissignalering är, varför det är så problematiskt och varför det inte ska förekomma.  Genomlysning av livsmedelsbranschen Konkurrensverket bedriver just nu ett omfattande arbete som rör livsmedelsbranschen. De pågående projekten finns samlade på på vår webbplats. Genomlysning av livsmedelsbranschen (konkurrensverket.se)

Matpriser, hög koncentration och bristande konkurrens i dagligvaruhandeln. Marknaden för livsmedel har varit ordentligt i fokus under senaste tiden och många av de frågor som har diskuterats rör Konkurrensverkets uppdrag att arbeta för en effektiv konkurrens. Men hur ser livsmedelskedjan ut och vilka möjligheter har Konkurrensverket att agera mot eventuella oegentligheter? Martin Bäckström, enhetschef, och Ann-Britt Elenius, sakkunnig, ger en övergripande beskrivning av livsmedelsbranschen, en bakgrund till de höga matpriserna och klargör vilka verktyg Konkurrensverket har till sitt förfogande för att främja väl fungerande marknader.  Länkar: Konkurrensverket bedriver just nu ett omfattande arbete som rör livsmedelsbranschen. De pågående projekten finns samlade på temasidan Genomlysning av livsmedelsbranschen. Genomlysning av livsmedelsbranschen (konkurrensverket.se)

Omreglering av marknader, ett allt närmare samarbete med EU och en omvälvande digitalisering av företag och marknader. Det är några av de förändringar som har präglat Konkurrensverkets arbete sedan myndigheten bildades för 30 år sedan. Det här avsnittet av Konkurrenten är en betraktelse över några av de händelser som har präglat Konkurrensverkets verksamhet sedan tillkomsten. Lyssna på Göran Karreskog och Björn Axelsson när de gör nedslag i myndighetens historia. Båda har jobbat på Konkurrensverket i många år – och båda har mängder av intressanta erfarenheter och djupa kunskaper att dela med sig av.

Saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Så ska informationen som lämnas om de leverantörer som ingår i ett valfrihetssystem se ut enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Nu vill Konkurrensverket öka kunskapen om myndigheternas informationsansvar. Lyssna på Konkurrensverkets medarbetare Mahshid Sepahvand, jurist, och Erika Svärdh, kommunikationschef. Erika har i sin tidigare roll som kommunikationschef på en socialförvaltning jobbat med frågor som rör LOV och informationsansvaret.

Vi uppmärksammar att det är ett år sedan lagen om otillbörliga handelsmetoder (LOH) trädde i kraft. Det gör vi genom att diskutera några av de viktigaste frågorna som medarbetarna på Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder har knäckt på under lagens första år. Juristerna Juliette Lehucher och Joakim Palm lotsar oss igenom bland annat betalningar och annulleringar, så kallade UTP-rabatter, utförsäljningsupplägg och olika former av repressalier. De berättar också vilka frågor de skulle vilja se mer av och varför.

Under flera år har Konkurrensverket tagit emot klagomål och frågor om kommunala gym. Många har synpunkter på att det offentliga driver gymverksamhet i egen regi.  Vi bestämde oss för att titta närmare på frågan. Påverkar de kommunala gymmen konkurrensen på den lokala gymmarknaden, och i så fall hur? Vår undersökning visar att de kommunala gymmen har en negativ inverkan på konkurrensen. Majoriteten av gymmen bedrivs dessutom i en omfattning som inte är tillåten enligt kommunallagens kompetensregler. Hör våra experter Marcus Salomonsson, som ledde undersökningen, och Johan Holmquist, funktionsansvarig för frågor som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, diskutera undersökningens resultat, hur kartläggningen av den svenska gymmarknaden gick till och hur det konkurrensrättsliga regelverket som styr offentlig säljverksamhet fungerar.

Nu har nya konkurrensregler för vertikala avtal införts. Reglerna började gälla den 1 juni 2022. Den nya vertikala gruppundantagsförordningen är bland annat en anpassning till de senaste årens förändringar på marknaden, till exempel den ökande e-handeln och framväxten av digitala plattformar. Vill du veta mer om vertikala avtal, den vertikala gruppundantagsförordningen, varför de nya reglerna har införts och få en beskrivning av vilka de är? Då ska du lyssna på Konkurrensverkets experter Johan Selin och Johan Holmquist när de delar med sig av sina kunskaper på området.

Nu är det snart fyra månader sedan de nya upphandlingsreglerna trädde i kraft. Syftet med de ändringar som infördes den 1 februari 2022 är en enklare och flexiblare upphandling. Hur ser tillsynsmyndigheten, det vill säga Konkurrensverket, på de nya reglerna? Vilka är utmaningarna för den som jobbar med upphandling och vad kan vara värt att tänka extra på? Hör Therése Westermark, enhetschef för upphandlingstillsynen, och Klara Thorngren, upphandlingsjurist, sammanfatta förändringarna och analysera den nya lagen.

Den nya lagen Digital Markets Act (DMA) ska reglera stora online-plattformars verksamhet inom EU. I april 2022 var politikerna överens om de regler som ska gälla för de så kallade grindvakterna. Men vad innebär lagen och varför har reglerna införts? Hur gick förhandlingarna till och vem ska ansvara för tillsynen av DMA? Och vad är egentligen definitionen på en grindvakt? Allt detta och lite till är frågor som vi diskuterar i podden. Den som lotsar oss igenom DMA är Konkurrensverkets expert Katharina Voss, som också har deltagit i EU-förhandlingarna om de nya reglerna.

En ny lag, en ny enhet och ett tydligt uppdrag att förbättra livsmedelskedjan genom att motverka otillbörliga handelsmetoder. Det är vad Kristin Kindgren, Victor Aronsson och Martin Bäckström jobbar med. Hör dem berätta om första halvåret med den nya lagen, nya uppdraget och hur de vill utveckla tillsynsverksamheten. Transparens, öppenhet och tillgänglighet är ledorden. Och intresset för frågorna har visat sig vara oväntat stort bland marknadens aktörer.

Bättre hantering av rabatter och bonusar, upphandlingar som utformas för att bättre främja konkurrens och mer standardisering i bostadsbyggandet. Det är några av de förslag som Konkurrensverket lyfter fram för att skapa en bättre fungerande byggmarknad i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin.  I det här avsnittet diskuterar Max Brimberg och John Söderström, två av rapportens författare, varför det är så dyrt att bygga bostäder i Sverige, hur byggmaterialindustrin bidrar till den ökade kostnadsutvecklingen och ger fem förslag som kan bidra till bättre konkurrens på marknaden.

I dag uppfattar många upphandlare att de förväntas lösa problem och uppgifter trots att de inte har vare sig möjligheter eller förutsättningar till detta. Många känner sig isolerade i sina organisationer och upplever att inköpsverksamheten bedrivs i en silo, vid sidan av annan verksamhet och utan utbyte med dem som faktiskt ska använda det som köps in. Snart kommer dessutom nya regelverk för upphandling att införas som ger större frihet, men också större ansvar. Hur ska upphandlare och organisationer i stort göra för att hantera den här friheten och ta ansvaret? Vad krävs för att få en inköpsverksamhet att fungera riktigt bra? Hör Malin de Jounge från Konkurrensverket samtala med Ola Gustafsson, upphandlare i Karlskoga kommun, och Maria Öhman, projektledare på Upphandlingsmyndigheten.