Kärlek Till Döds

I den fjärde och sista delen av serien Kärlek till döds frågar vi jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om när de uppenbara bristerna i hjälpen till våldsutsatta kvinnor ska rättas till. Berättelserna om Nina, Maryam och Maria från våra tidigare program visar tydligt på den slumpmässighet som möter de här kvinnorna. Vissa får bra hjälp, andra sämre, några ingen alls. Trots att brister i systemet och bristen på tvingande regelverk påtalas om och om igen av experter på området menar den ansvariga ministern Nyamko Sabuni att problemen ligger på individuell nivå: - Varje tjänsteman måste ta på sig sitt ansvar i processen, säger Nyamko Sabuni. När Sabuni tillträdde 2006 lade hon fram en nationell handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. - Jag tror det har framgått tydligt att det här har varit en prioriterad fråga under den senaste mandatperioden, säger Nyamko Sabuni. Nu tycker hon att det är upp till tjänstemännen och kommunerna att göra bättre ifrån sig. Flera

I tredje delen av serien Kärlek till döds - om våld i nära relationer möter vi Maria som lämnade små barn efter sig när hon mördades av sin sambo. Han var en känslomässigt omogen man med sjukligt kontrollbehovoch hade både hotat och misshandlat Maria flera gånger tidigare. Ändå stod hon själv med ansvaret att skydda sig och sina barn. - Hon var inte rädd för honom, det var nog det som var det farligaste, berättar Marias pappa. Men hade myndigheterna kunnat förstå, om de samordnat sina insatser? - Varje kommun borde ha skyldighet att hjälpa utsatta kvinnor genom att samla alla insatser på ett ställe, säger krimonologen Mikael Rying som forskat på dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Våldet i nära relationer ökar. Var tredje vecka dör en kvinna på grund av partnervåld. Det här våldet kostar samhället 3 miljarder kronor om året och är ett stort folkhälsoproblem. Programserien "Kärlek till döds" undersöker varför samhället har så svårt att stoppa det. Alla fallen är anonymiserade. Vi har bytt ut namnen o

Maryam misshandlades, kränktes och hotades av sin man i åratal. I början av 2009 intensifierades våldet och hoten blev allt allvarligare. Vänner visste vad hon utsattes för, grannar hörde skriken och slagen, lärare fick se hennes skador, men ingen ringde polisen. När socialtjänsten till slut fick kunskap om hennes situation reagerade inte de heller. Två kommuner borde skyndsamt ha inlett en utredning när det gällde barnens situation. Ingen av dem gjorde det. Ett halvår senare anmäldes Maryam försvunnen. Hon är fortfarande borta. Socialtjänsten visste att Maryam var hotad till livet. Varför öppnade de ingen utredning? Det är de som är ansvariga för att ge våldsutsatta stöd och hjälp. Varför gjordes ingen riskbedömning? Och varför kopplade de inte in polisen? I det andra avsnittet av "Kärlek till döds" frågar vi efter socialtjänstens ansvar. _ Med facit i hand borde socialtjänsten göra en riskbedömning av sig själv, säger rättsociologen Astrid Schlytter. Hur farliga är de för kvinnorna när de inte ingriper? S

Var tredje vecka mördas en kvinna av en närstående man i Sverige. Men en anmälan om hot eller våld från en närstående, leder sällan till att polisen på ett strukturerat sätt bedömer vilka risker kvinnan löper. I programmet hör du professor Henrik Belfrage, Martin Permén från Rikspolisstyrelsen och barnen till Nina, som vi kallar henne. Nina mördades av sin före detta make. Hon hade dessförinnan polisanmält honom sex gånger. Vi har bytt ut namnen och vissa detaljer för att skydda deras identiteter.

Var tredje vecka mördas en kvinna av en närstående man i Sverige. Men en anmälan om hot eller våld från en närstående, leder sällan till att polisen på ett strukturerat sätt bedömer vilka risker kvinnan löper. I programmet hör du professor Henrik Belfrage, Martin Permén från Rikspolisstyrelsen och barnen till Nina, som vi kallar henne. Nina mördades av sin före detta make. Hon hade dessförinnan polisanmält honom sex gånger. Vi har bytt ut namnen och vissa detaljer för att skydda deras identiteter.

Nina var mamma till två unga vuxna när hennes före detta man brutalt mördade henne 2009. Innan hon dog gjorde hon 6 anmälningar till polisen om hot, våld och förföljelse från sin före detta man. Ändå kunde samhället inte skydda henne Våldet i nära relationer ökar. Och i Sverige dör en kvinna var tredje vecka på grund av partnervåld. I det första avsnittet av "Kärlek till döds" söker vi svaret på frågan om Nina och många andra kvinnor hade kunnat vara i livet idag om polisen skött sina arbetsuppgifter. - Hade en polis sagt till min mamma att du måste gömma dig så hade hon övervägt att göra det på riktigt. Men det var ingen som sa att det här var så farligt att leva i, säger Ninas dotter Anneli i programmet. Flera forskare samt polisens egen inspektion visar på stora brister i skyddet av våldsutsatta kvinnor idag, trots att vetenskapliga riskbedömnigsverkyg finns och att stora satsningar på att utbilda polisen gjorts. Våld i nära relationer kostar samhället 3 miljarder kronor om året och är ett stort folkhäls