Signumpodden Med John Sjögren

I år är det 50 år sedan författaren Lars Andersson debuterade. Han har sedan dess kommit att etablera sig som en av sin generations främsta prosaister. I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan Lars Andersson och författaren Wera von Essen, som hölls på Alma Lövs museum strax utanför Sunne tidigare i år. Det blir ett samtal om hemmet i litteraturen med ett fokus på Lars Anderssons bok ”Romanen om Hedås" och Wera von Essens "En emigrants dagbok.”   Rubriken för samtalet är ”Fjärran hem”. Vad blir synligt för den som betraktar platser och hem med en utanförståendes blick? Författarna, som båda upptogs i katolska kyrkans fulla gemenskap för ett antal år sedan, inviteras till att reflektera kring hur de genom till synes diametralt motsatta litterära strategier — dagbokens kompromisslösa ärlighet och den historiska romanens brett anlagda fiktionsprosa — söker ett existentiellt hem i språket.

Detta avsnitt, avsnitt 100 av Signumpodden, kretsar kring frågor som ligger tidskriften Signum varmt om hjärtat. Det handlar om läsning och bildningens betydelse. Det har länge talats om en läskris i Sverige, där 20 % av 15-åringarna inte längre når upp till basnivån av läsförståelse. Det är nog inte för mycket sagt att påstå att vi står inför ett kulturellt och civilisatoriskt skifte, från en läs- och bokkultur till en skärmkultur. Vad innebär detta skifte? Och vad kan det få för konsekvenser på lång sikt? Hur ser förutsättningarna för ett bildat och bildande offentligt samtal ut idag? Om dessa frågor samtalar John Sjögren med Victor Malm, som är kulturchef på Expressen, och Ida Ölmedal som är chef för Svenska Dagbladets kultursidor samt aktuell med boken ”Där man bränner böcker. Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur.”

Ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum handlar om religionsfrihet. Är religionsfriheten hotad i Sverige? Varför har vi i Sverige varit så dåliga på att förstå skillnaden mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle? Och varifrån kommer egentligen den utbredda idén om religion som en privatsak? Det är några av de frågor som John Sjögren och jesuitpater Fredrik Heiding, som skrivit ledartexten, samtalar kring i detta avsnitt. 

Nyligen gästade den brittiska teologen Sarah Coakley Sverige. Vid sitt besök i Uppsala höll hon en föreläsning, som vi får ta del av i detta avsnitt, med titeln ”Contested meanings: Evolutionary Co-operation and Natural Theology”. I föreläsningen diskuterar Coakley hur vi teologiskt kan ”läsa” evolutionsteorin, med särskilt fokus på den roll som samarbete har i den evolutionära processen och hur det bör påverka vår teologiska förståelse av evolutionen. Bland annat tar hon hjälp av John Henry Newmans klassiker ”Grammar of Assent” för att belysa dessa frågor.

Nina Björk har länge varit en självklar del av det svenska intellektuella landskapet. Med debuten ”Under det rosa täcket” 1996 blev hon en feministikon för en hel generation. I sin senaste bok, ”Medan vi lever. Tankar om existensen”, närmar hon sig de stora existentiella frågorna. Det handlar om identitet, mening, kärlek och tid. Hur kommer det sig att vi människor inte gör det vi innerst inne vill? Är världen någonting vi upptäcker eller uppfinner? Och vad är egentligen meningen med alltihop? Det är några av de frågor som det här avsnittet kommer att kretsa kring.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, årets sjätte nummer. John Sjögren och Magdalena Dahlborg samtalar utifrån en artikel av Magdalena om påveprimatet, apropå den kommande biskopssynoden och det nyligen publicerade dokumentet ”The Bishop of Rome”. I den synodala processen har påveämbetet tenderat att tonas ned. Ändå finns det en stor samstämmighet bland andra kyrkor vad gäller behovet av ett universellt ledarskap inom den kristna gemenskapen. Hur ska man förstå relationen mellan påveämbetet och synodalitet? Och vad har den ortodoxa, anglikanska och lutherska kritiken av påveämbetet att lära katolska kyrkan? Det är några av frågorna som ställs i avsnittet.

De psykiatriska diagnoserna, inte minst de ökande ADHD-diagnoserna, har på sistone hamnat i fokus i samhällsdebatten. Men trots att frågan debatteras flitigt tycks det finnas en brist på kunskap om vad en psykiatrisk diagnos faktiskt är. Vad är en psykiatrisk diagnos? Behöver vi lyfta blicken och se den ökande diagnosticeringen som en del av större samhällsproblem? Och hur kommer det sig att hjärnan blivit den nya storhet som förväntas förklara allting med mysteriet människan? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Johan Bengtsson, som är ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Det är nog ingen överdrift att kalla Jesus från Nasaret för världens mest inflytelserika person. Hans ord och handlingar har lagt grunden för en hel kultur. Men vem var han egentligen? Vad kan vi veta om den historiska personen Jesus? Är evangelierna trovärdiga ögonvittnesskildringar eller ren mytologi? Och vad hände egentligen den där påskdagen för närmare 2000 år sedan? Går det att kalla uppståndelsen för ett historiskt faktum? Det är några av de frågor som Ulf Jonsson, jesuitpater och Signums chefredaktör, tar upp i sin nya bok ”Jesus från Nasaret”. En bok som sätter människan Jesus i ett nytt ljus.

Gäst i det här avsnittet är författaren och skribenten Saga Cavallin, aktuell med boken ”Utge sig. Om autenticitetens vara och värde”. ”Autenticitet är vår tids högsta ideal samtidigt som det inte existerar”, skriver Saga Cavallin i sin bok. Varför är det just det sanna, det äkta och autentiska som blivit mest värdefullt i vår tid? Och vad innebär egentligen idén om det autentiska? Det blir ett samtal om essens och tillblivelse, om turism och konsumtion, om värde och verklighet, om att vara skapad till Guds avbild och om vad det egentligen innebär att vara sig själv.

I det här avsnittet presenteras terminens sista nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en ledare av Charlotta Levay om arbetets plats och värde. I en artikel inför det stundande presidentvalet i USA frågar sig Anders Piltz hur en tänkande människa kan ge sitt politiska stöd till en demagog som gjort ljugande till sin paradgren. Även artiklar om Vatikanens relation till Kina och de omdiskuterade demokratikriterierna för trossamfund presenteras. Och så tipsar vi om Signums och Newmaninstitutets spännande program i Almedalen.

Ända sedan debuten med ”Autisterna” 1979 har författaren, dramatikern och regissören Stig Larsson varit en självklar del av det svenska kulturlivet. Lika ofta hyllad för sina böcker som kritiserad för sina kontroversiella och oresonligt ärliga uttalanden. I slutet av 90-talet hände dock något avgörande i Stig Larssons liv. Han gick igenom vad han kallar för en andlig och religiös kris, vilket ledde till att han ett antal år senare upptogs i katolska kyrkan. I det här avsnittet berättar Stig, på sitt eget vindlande sätt, om sin resa till katolska kyrkan. Om sitt första omskakande möte med Bibelns texter, om de betydelsefulla samtalen med pater Rainer Carls och om förlåtelsens frigörande kraft.

Det nya numret av tidskriften Signum har temat Artificiell intelligens. I det här avsnittet, som kort presenterar numret, samtalar John Sjögren och Erik Åkerlund om faran och möjligheten med den nya tekniken. Hur stor är egentligen den tekniska omvälvning som AI ställer oss inför? Kan AI få oss att förlora förmågan till kontemplation? Handlar alltsammans egentligen om den urgamla konflikten mellan civilisation och kultur? Och går det att skapa god konst med hjälp av AI?

För exakt ett år sedan, 24 maj 2023, instiftades Religionstraumadagen. En dag för att uppmärksamma de många människor som farit illa i olika religiösa samfund och organisationer. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg med en av initiativtagarna, psykologen Olivia Jarl. Hur uppkommer ett religionstrauma? Hur kan man förebygga det? Och hur ska man bemöta en människa som lider av ett religiöst utlöst trauma? Det blir ett samtal om balansen mellan lära och liv, mellan tydlighet och barmhärtighet, om dekonstruktionens nödvändighet och om tron, inte som ett färdigt facit, utan som en livslång brottningskamp.

Gäst i det här avsnittet är Carl-Johan Malmberg, mångårig skribent och kritiker i Svenska Dagbladet, författare till böcker om storheter som William Blake, William Butler Yeats och Marcel Proust, men också till den personliga boken ”Guldåldern” som en hel del av avsnittet utgår ifrån. Det blir ett samtal om konsten och ensamheten, om barndomen och åldrandet, om resorna och skrivandet, om hur Carl-Johan var med och startade den inflytelserika tidskriften Kris i slutet av 70-talet och om hur det kommer sig att han under en period av sitt liv funderade på att bli katolik. Men alltsammans börjar i det som präglat så mycket av Carl-Johan Malmbergs liv: böckerna.

I det här avsnittet presenteras årets tredje nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en artikel av diplomaten Robert Rydberg som ger ett katolskt perspektiv på kriget i Gaza. Finns det något hopp om en fredlig lösning på den blodiga konflikten? Numret innehåller också en text av Hans Joas, professor i religionssociologi vid Humboldt-universitetet i Berlin, som tar avstamp hos den polske essäisten och poeten Adam Zagajewski och religionsfilosofen och psykologen William James för att tala om de mystika erfarenheternas envisa vägran att försvinna. I numret finns också ett antal texter, bland annat Edel Irén Lappins ledare, som berör frågor kring barn och familj.

Intresset för psykedelika har exploderat de senaste åren. Det forskas intensivt på området och det finns studier som antyder att olika psykedeliska substanser kan hjälpa mot depression, PTSD och beroendeproblematik. Men psykedelika har också använts i religiösa sammanhang i kulturer världen över och ruset genererar ofta djupt mystika erfarenheter. Finns det en psykedelikans spiritualitet? Och vilka är riskerna med dessa potenta preparat? Gäst i avsnittet är Leonidas Aretakis, chefredaktör på tidningen Flamman, kulturskribent i Dagens Nyheter och författare till boken ”Extas i folkhemmet. Sveriges psykedeliska historia.” Det blir ett samtal om extas, berusning och faran med att försöka ta genvägar till andliga insikter.

Det här avsnittet handlar om en av de stora religionshistoriska klassikerna: Mircea Eliades ”Myten om den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning” som nyligen kommit i nyöversättning på Stolpe förlag. Det blir ett samtal om cyklisk kontra linjär tidsuppfattning, om historiens fasa, om lidande, om arketypernas och den rituella upprepningens kraft. Gäst i avsnittet är författaren Victoria Larm.

Benediktinermunken Christopher Jamison blev bekant för många genom BBCs tv-program ”Klostret” och ”Tystnaden”. Genom sina uppskattade böcker ”Rummet inom dig” och ”Lyckan kommer” har han också visat sin förmåga att förmedla klostervisdom för vardagslivet och att kommunicera andliga insikter på ett tillgängligt sätt. I sin nya bok, ”Nådens språk”, visar Jamison hur det sätt på vilket vi lyssnar, talar, läser och skriver kan vara kanaler för nåd och kärlek. I det föredrag vi här ska få ta del av tar Jamison bland annat Shusaku Endos roman ”Tystnaden” och Marilynne Robinsons roman ”Jack” som exempel för att visa hur nåden kan verka i våra liv. Föredraget följs av ett samtal med jesuitpater Dominik Terstriep.

”Här är jag: vad vill du att jag gör?” En ung konvertit står inför jungfru Maria. En ensamstående mamma som hankar sig fram som skribent för New Yorks vänstertidskrifter ställer sig helt till Guds förfogande, och blir en central men ständigt kontroversiell gestalt i den amerikanska katolicismen. Dorothy Day är sedan några år tillbaka förklarad ”Guds tjänare”, och befinner sig i en saligförklaringsprocess. Själv ville hon inte bli helgonförklarad. För, som hon sade: ”Så lätt ska ni inte kunna avfärda mig!”. I det här avsnittet får vi ta del av ett föredrag, hållet vid Katolskt forum i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm, av Signums redaktör och redaktionssekreterare Magdalena Dahlborg om Dorothy Days fascinerande levnadsöde.

De kvinnor och män som under senantiken drog ut i öknen för att bli de första kristna munkarna nöjde sig inte med att vara anhängare av en tro, de var radikala lärjungar som tog efterföljelsen på djupaste allvar och lät den omforma hela livet. Men vad var det som drev och inspirerade dem? Vilka visioner hade de? I boken ”Dagligbrödet” möter vi dessa frågor utifrån det mest nödvändiga i livet: maten. Hur kommer det sig att den köttfria fastematen blev munkarnas dagliga föda? Hur påverkade den deras liv? Om detta handlar Tomas Einarssons bok, som är utgångspunkt för det här samtalet. Det handlar om efterföljelse, vår relation till skapelsen, om extremismens frestelse och om längtan efter ett återställt paradis.